Hoppa till huvudinnehåll

Frågor och svar om rödlistning

Här hittar du fakta om rödlistning och svar på de vanligaste frågorna. Nästa rödlista publiceras 2026.

Till Artfakta Sammanfattning Rödlista 2020

Vad är rödlistning?

Vad är den svenska rödlistan?

Den svenska rödlistan är en sammanställning av enskilda arters utdöenderisk och ger en överblick över tillståndet för Sveriges arter. Rödlistan tas fram enligt en metod som är utvecklad av Internationella Naturvårdsunionen (IUCN). Bedömningen görs enligt flera kriterier baserat på faktorer som påverkar en arts utdöenderisk: minskning, fragmentering, extrema fluktuationer, begränsat utbredningsområde, liten population och/eller litet förekomstområde. Utifrån dessa kriterier placeras arter i någon av följande kategorier: LC – livskraftig (Least Concern), DD – kunskapsbrist (Data Deficient), NT – nära hotad (Near Threatened), VU – sårbar (Vulnerable), EN – starkt hotad (Endangered), CR – akut hotad (Critically Endangered), RE – nationellt utdöd (Regionally Extinct).

Arter i någon av kategorierna DD, NT, VU, EN, CR eller RE betecknas som rödlistade arter. Termen hotade arter avser arter i någon av kategorierna VU, EN och CR. Arter som faller ut i kategorin ”LC – livskraftig” betraktas däremot inte som rödlistade.

Arter kan bli rödlistade av olika skäl. En relativt vanlig art kan bli rödlistad om populationen minskat kraftigt och en mycket sällsynt art med begränsad förekomst kan bli rödlistade utan att minska om det finns ett påtagligt hot. 

Varför behövs den svenska rödlistan?

Inom FN:s konvention för biologisk mångfald har Sverige åtagit sig att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt. Värdefull natur ska skyddas och åtgärdsprogram tas fram för att bevara våra mest hotade arter.

Rödlistan används inom naturvården som ett av flera kunskapsunderlag vid prioritering av naturvårdsåtgärder och i arbetet med skyddade områden. Ett exempel på en rödlistad art vars status förbättrats till följd av åtgärder är grönfläckig padda.

I Sveriges miljömål för ett rikt växt- och djurliv ingår också bland annat att statusen för naturligt förekommande arter och naturtyper i Sverige ska vara gynnsam. För att nå dessa mål krävs att situationen för hotade arter förbättras. Rödlistan kan användas som ett kunskapsunderlag vid utvärdering av uppsatta miljömål.

Rödlistan kan också användas vid bedömning av konsekvenser av planerad exploatering. Om det finns många rödlistade arter i ett område kan exploatering få allvarliga konsekvenser. I Sverige har rödlistan däremot ingen formell juridisk status.

Vilka arter blir rödlistade?

Vilka arter kan bli rödlistade?

Grundförutsättningen för att en art ska kunna bedömas för rödlistan är att den är bofast och reproducerande i landet. Den ska också ha invandrat spontant alternativt vara införd med människans hjälp och etablerad i det vilda före år 1800. Arter som invandrat spontant på senare tid kan bedömas för rödlistan när de varit bofasta och reproducerande i landet under en följd av år. Möjligheten att en arts svenska population kan förstärkas genom invandring från angränsande länder vägs också in i bedömningen. Det är inte bara sällsynta arter som kan bli rödlistade, även arter som är relativt vanliga, men vars populationsstorlek minskat kraftigt kan bli rödlistade, t ex ask och gråkråka som rödlistats på A-kriteriet. Bedömningen görs utifrån fem olika huvudkriterier (A-E) vardera med en rad underkriterier.

Hur stor del av Sveriges arter bedöms i rödlistan?

I Sverige uppskattas det totala antalet inhemska flercelliga arter till ca 60 000 arter. Av dessa har i Rödlista 2020 4 746 av 21 740 bedömda arter klassats som rödlistade (NT, VU, EN, CR, RE eller DD) varav 2 249 arter som hotade (VU, EN eller CR). Arter som bedöms men inte uppfyller något av kriterierna placeras i kategorin Livskraftig (LC) och är alltså inte rödlistade. I de grupper där vi har tillräckligt med kunskap för att kunna göra en rödlistebedömning bedöms samtliga arter - vanliga som ovanliga utifrån de internationella rödlistningskriterierna. Se figur nedan.

Finns det arter som flyger under radarn och vars hotstatus inte upptäcks?

Ja, sannolikt många. Av Sveriges ca 60 000 flercelliga arter bedöms ca 22 000 för vilka kunskapen anses vara tillräckligt god. Bland de resterande arterna finns säkert många som skulle varit rödlistade om vi hade haft bättre kunskap. Även bland vanliga arter t.ex. bland insekterna finns det troligen arter som minskar, men där saknas det tillräckliga data för att de ska kunna rödlistas.

Bedömer man underarter eller avvikande populationer för rödlistning?

Ja ibland, men endast när det finns särskilda naturvårdsskäl, t.ex. är underarten gotlandssnok Natrix natrix gotlandica rödlistad som NT medan den vanliga snoken som lever på fastlandet inte är det. Normalt gör vi dock bara rödlistebedömning på artnivå, annars skulle vi riskera att få väldigt långa rödlistor med besvärliga prioriteringsavvägningar. I rödlistan som publicerades 2015 bedömdes för första gången också ett antal s.k. småarter (apomikter) av kärlväxter (daggkåpor, björnbär, hökfibblor och maskrosor).

Kan en art rödlistas i Sverige även om den finns i stora populationer i andra delar av världen?

Ja, nationell rödlistning handlar om att bedöma utdöenderisken från landet. Det betyder att i Sveriges rödlista bedöms arterna utifrån hur det går för dem inom Sveriges gränser. Detta innebär att en art som t.ex. bedöms som Akut hotad (CR) i Sverige kan vara livskraftig i andra länder. Om en art har starka populationer i våra närmaste grannländer och den svenska populationen skulle kunna förstärkas genom invandring kan risken minska att arten långsiktigt dör ut från landet och detta tar vi hänsyn till vid rödlistningen. IUCN tillhandahåller en rödlista på global nivå för vissa grupper.

Artskydd och rödlistade arter, vilka regler gäller?

Sammanfattning

I Sverige används ofta begreppen rödlistade arter, fridlysta arter, fredade arter och skyddsklassade arter lite oprecist för att beskriva olika typer av skydd och hänsynstagande för växter och djur i naturen. Här är de viktigaste skillnaderna i korthet:

  • Rödlistade arter är kategoriserade utifrån risken att de ska dö ut. Bedömningen görs utifrån Internationella naturvårdsunionens IUCN:s kriterier.
  • Fridlysta arter är skyddade inom landet enligt artskyddsförordningen 2007:845.
  • Fredade arter är skyddade inom landet enligt jakt- eller fiskelagstiftningen.
  • Skyddsklassade arter är arter vars fynduppgifter omfattas av sekretess för att förhindra skada eller störning.

Rödlistade arter

Rödlistan är enbart en bedömning av hur stor risken är att arter ska dö ut. En rödlistad art är inte automatiskt fridlyst eller skyddad på annat sätt. Rödlistan används däremot i många olika sammanhang, bl.a. som del av myndigheternas beslutsunderlag när de bedömer vilka arter som behöver skyddas genom t.ex. fridlysning och vilka arter som kräver extra hänsynstagande.

Rödlistan tas fram och fastställs av SLU Artdatabanken.

Fridlysta arter

Syftet med fridlysningen är att skydda arter som riskerar att försvinna eller utsättas för plundring. Fridlysning kan ske för att uppfylla internationella åtaganden (artskyddsförordningen, bilaga 1) eller för att uppfylla nationella behov (artskyddsförordningen, bilaga 2). 

Skyddets omfattning beror på artgrupp och bestämmelsernas ursprung. Fridlysning innebär ett direkt skydd mot att samla in, döda eller skada arten, i vissa fall även förbud mot att störa arten eller skada dess fortplantningsområden eller viloplatser.

De internationella åtagandena är knutna till EU:s två naturvårdsdirektiv (fågeldirektivet och habitatdirektivet).

Det är Naturvårdsverket som tar fram förslag på vilka arter som ska fridlysas. Beslut om ändringar i artskyddsförordningen tas av regeringen. Exempel på fridlysta arter i Sverige är blåsippa, orkidéer, fjällräv och alla groddjur. Fridlysningen kan gälla i hela landet eller en viss region.

Fredade arter

Arter som är skyddade genom olika nationella eller internationella regelverk.

Begreppet skyddad art används ofta för arter som är skyddade enligt specifika lagar, direktiv eller internationella avtal. Skydd kan baseras på nationella lagar, EU-direktiv (som fågeldirektivet och habitatdirektivet) eller internationella konventioner (som CITES). Till exempel skyddar CITES avtal vissa arter från handel, medan fågeldirektivet skyddar fågelarter inom EU. 

Skyddsklassade arter

Fynduppgifter som lagras av SLU Artdatabanken omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (OSL 2009:400) och hanteras i enlighet med svensk lagstiftning. Grundprincipen är att fynduppgifterna ska vara öppna och tillgängliga för alla. Skyddsklassningen av arter syftar till att minska risken för hot som kopplar till ett offentliggörande av fyndplatser för våra nationellt mest känsliga och utsatta arter.

Listan över skyddsklassade arter tas fram och fastställs av SLU Artdatabanken.

Rapporter av arter som finns upptagna på listan över nationellt skyddsklassade arter, klass 3−5, hanteras mera restriktivt och i vissa fall döljs de för publik visning i Artportalen. En fynduppgift döljs automatiskt i Artportalen om omständigheterna kring fyndet är sådana att det uppfyller kriterierna för skyddsklassning. En rapportör kan dessutom själv välja att dölja en fynduppgift. En dold fynduppgift visas inte publikt i Artportalen, utan endast för dem som har behörighet att se den.

Andra vanliga frågor

Hur blir en art rödlistad?

Den svenska rödlistan är en sammanställning av enskilda arters utdöenderisk och ger en överblick över tillståndet för Sveriges arter. Bedömningarna görs utifrån kriterier som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN). Mer om bedömningsprocessen.

Kan vanliga arter dö ut?

Det kan vara svårt att intuitivt ta till sig att arter som är eller nyligen varit vanliga skulle kunna dö ut från landet även om de minskat kraftigt på kort tid som t ex torsk och skogsalm. Både teoretiska modeller och verkliga exempel visar emellertid att detta tyvärr kan hända. Två välkända exempel på arter som en gång var mycket talrika, men som dog ut inom ett par decennier efter att de börjat minska snabbt är arterna vandringsduva Ectopistes migratorius och vandringsgräshoppa Locusta migratoria båda från Nordamerika.

Även om vanliga arter som minskar kraftigt i de flesta fall inte dör ut helt – t ex tack vare att naturvårdsåtgärder vidtagits – så är det viktigt att uppmärksamma att de minskar kraftigt och på kort tid, och kanske helt försvinner från vissa områden. Nationella utdöenden föregås så gott som alltid av lokala och regionala utdöenden. Kraftiga populationsminskningar av arter som varit vanliga kan medföra betydande ekologiska förändringar eftersom många andra arter också påverkas, detta gäller för både torsk och skogsalm.

Är rödlistade arter alltid hotade?

Nej, hotade arter är en delmängd av rödlistade arter. Se figur nedan.

Finns det arter som flyger under radarn och vars hotstatus inte upptäcks?

Sannolikt finns det många. Av Sveriges ca 60 000 flercelliga arter bedöms ca 22 000 för vilka kunskapen anses vara tillräckligt god. Bland de resterande arterna finns säkert många som skulle varit rödlistade om vi hade haft bättre kunskap. Även bland vanliga arter t ex bland insekterna finns det troligen arter som minskar, men där saknas det tillräckliga data för att de ska kunna rödlistas.

Kan en art bli både rödlistad och riskklassad (listad som främmande invasiv art)?

Nej det ska den inte kunna. De kriterier som avgör om arter kan bedömas för rödlistan eller riskklassats som potentiellt invasiva arter är utformade så att listorna inte ska överlappa.

För att arter ska kunna bedömas för rödlistan behöver de räknas som inhemska. Det betyder i det här fallet att de ska vara bofasta och reproducerande i Sverige och ha inkommit till landet spontant (dvs. på egen hand) alternativt vara införda med människans hjälp (aktivt eller passivt) och i så fall etablerade i det vilda före år 1800. Arter som bedöms enligt rödlistningskriterierna kan hamna i en av följande kategorier: LC, DD, NT, VU, EN, CR eller RE.

Arter som riskklassats som potentiellt invasiva är exotiska eller främmande arter, dvs. arter som inte spritt sig till landet på egen hand utan förts in med människans hjälp (aktivt eller passivt) och inte etablerat sig i det vilda före år 1800. Läs mer om SLU Artdatabankens arbete med risklista och främmande invasiva arter. Arter som riskklassats som potentiellt invasiva hamnar i kategorin Ej bedömd (NA).

Är det någon skillnad mellan rödlistad fisk och fisk med rött ljus?

Ja, det är det. Den nationella rödlistan som SLU Artdatabanken tar fram använder sig av bedömningskriterier från Internationella naturvårdsunionen IUCN. Det är en bedömning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, dvs. Sverige i vårt fall.

Ofta blandar media ihop begreppet rödlista med de listor som olika organisationer tar fram till sina konsumentguider. Däribland WWF:s guide med rött, gult och grönt ljus för i första hand kommersiellt intressanta fiskarter. Denna och andra guider använder sig av många olika parametrar och informationskällor för sina råd. Förutom beståndens storlek kan det vara fiskemetoder och deras ekosystemeffekter liksom hur man förvaltar beståndet. Det kan också vara andra bedömningsgrunder beroende på produkt och vem som gör guiden. Dessa guider är rådgivande för konsumenten. 

Sveriges rödlista är en så långt möjligt objektiv redovisning av tillståndet för Sveriges flora och fauna. I kategoriseringen i rödlistan ingår inga värderingar av hur angeläget det är att bevara eller göra insatser för en viss art, utan analyserna syftar strikt till att kvantifiera utdöenderisken.

Är det förbjudet att fånga rödlistad fisk?

Nej, det är inte per automatik förbjudet att fånga rödlistade fiskarter. Men arten kan vara fredad eller området skyddat för att bevara en art och genom detta kan fiskeförbud ha utfärdats. Vilka arter som är förbjudna att fånga och landa återfinns i Havs- och vattenmyndighetens (och tidigare Fiskeriverkets) författningssamling (HVMFS och FIFS).

De fiskar som återfinns i fiskdisken är i de allra flesta fall lagligt fångade enligt gällande kvoter (total allowable catch, TAC) som bestäms inom EU för Sveriges del. Vissa arter kan vara förbjudna att fånga inom EU men inte i Norge, varför ”förbjudna” arter kan dyka upp ibland utan att för den skull vara olagligt fångade.

Rödlistning och rådgivning för hållbart fiske - vad gäller?

Det är skillnad mellan SLU Aquas råd och SLU Artdatabankens bedömningar när det gäller fisk och skaldjur. SLU Artdatabanken och SLU Aqua använder till stor del samma dataunderlag men delvis olika datamängder eftersom rödlistan och fiskbeståndsrådgivning har olika syften och bedömningsgrunder.

Läs mer om skillnaden mellan SLU Aquas råd och SLU Artdatabankens bedömningar när det gäller fisk och skaldjur.

Hur förstår man rödlistans förkortningar och symboler?

Rödlistans kategorier

Arter i någon av kategorierna DD, NT, VU, EN, CR eller RE betecknas i Sverige som rödlistade arter. Termen hotade arter avser arter i någon av kategorierna VU, EN och CR. Arter som faller ut i kategorin LC livskraftig betraktas däremot inte som rödlistade i Sverige.

Rödlistans kriterier

För att arter ska bedömas på liknande sätt finns ett antal kriterier som avgör i vilken kategori arten hamnar.

Läs mer om rödlistans kriterier här

Förklaringar och symboler

I rödlistan förekommer förutom rödlistans kriterier och kategorier även andra förkortningar och symboler för att klassificera arter:

Vad betyder gradtecknet som ibland visas bredvid rödlistekategorin?

Intill rödlistekategorin visas ibland ett gradtecken t ex VU°. Detta betyder att den bedömda rödlistekategorin har ned- eller uppgraderats, vilketdera framgår av kriteriedokumentationstexten. En nedgradering av en bedömd rödlistekategori (t.ex. från EN till VU°) kan t ex göras om immigration av individer från något grannland förstärker den svenska populationen och därmed minskar artens risk att dö ut från landet. En uppgradering av en bedömd rödlistekategori (t.ex. från VU till EN°) kan göras om den svenska populationen är reproducerande men inte självbärande (en s.k. sink-population) dvs. den är beroende av att ett betydande antal individer kommer regelbundet till Sverige från något grannland, men att den svenska populationen lever i en på det stora hela olämplig miljö, visar dålig överlevnad och att immigrationen förväntas minska. VU° (ändrad kategori) och VU ska betraktas som identiska i rödlistesammanhang. Gradtecknet ska snarast ses som en fotnot som hänvisar till en anteckning i kriteriedokumentationsfältet. Ned- eller uppgradering kan göras för alla kategorier utom för Nationellt utdöd (RE), Kunskapsbrist (DD), Ej tillämplig (NA) och Ej bedömd (NE).

Vad är IUCN?

IUCN är den Internationella naturvårdsunion som bl.a. har tagit fram kriterier vi följer när vi tar fram Sveriges rödlista.

Publicerad: 03 mars 2025 - Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se
Loading…