Vanliga frågor och svar - FAQ

Nästa rödlista publiceras 2026

Sammanfattning rödlista 2020

Vad är den svenska rödlistan?

Den svenska rödlistan är en sammanställning av enskilda arters utdöenderisk och ger en överblick över tillståndet för Sveriges arter. Bedömningarna görs utifrån kriterier som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN). Kriterierna omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och trender, och inkluderar förändringar i dåtid, nutid och framtid och resulterar i att arten hamnar i en viss kategori.

Det betyder till exempel att en vanlig art kan bli rödlistad på grund av att populationen minskat kraftigt och att arter som inte minskar, men som är sällsynta och har en mycket begränsad förekomst kan bli rödlistade. 

Rödlistan är ett av de underlag som används för att göra prioriteringar inom naturvården. Den bidrar med kunskap för att nå upp satta miljömål och är till hjälp för att identifiera och prioritera naturvårdssatsningar.

Varför behövs rödlistan?

Rödlistan är ett viktigt verktyg inom naturvården vid t ex bedömning av konsekvenser av planerad exploatering. Om det finns många rödlistade arter i ett område kan exploatering få allvarliga konsekvenser. Rödlistade arter har däremot inget lagligt skydd.

Rödlistan är också ett viktigt underlag för att göra prioriteringar inom naturvården, för att t ex peka ut skyddsvärda områden och ta fram åtgärdsprogram för hotade arter. Ett exempel är grönfläckig padda vars status förbättrats till följd av åtgärder. Inom FN:s konvention för biologisk mångfald har Sverige åtagit sig att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt. Värdefull natur ska skyddas och åtgärdsprogram tas fram för att bevara våra mest hotade arter. I Sveriges miljömål för ett rikt växt- och djurliv ingår också bland annat att statusen för naturligt förekommande arter och naturtyper i Sverige ska vara gynnsam. För att nå dessa mål krävs att situationen för hotade arter förbättras, och rödlistan kan användas som ett mått för att utvärdera detta. Se film om varför rödlistan behövs. Se film om varför rödlistan behövs.

Vilka arter kan bli rödlistade?

Grundförutsättningen för att en art ska kunna bedömas för rödlistan är att den är bofast och reproducerande i landet. Den ska också ha invandrat spontant alternativt vara införd och etablerad i det vilda före år 1800. Arter som invandrat spontant på senare tid kan bedömas för rödlistan när det varit bofasta och reproducerande i landet under en följd av år. Möjligheten att en arts svenska population kan förstärkas genom invandring från angränsande länder vägs också in i bedömningen. Det är inte bara sällsynta arter som kan bli rödlistade, även arter som är relativt vanliga, men vars populationsstorlek minskat kraftigt kan bli rödlistade, t ex ask och kråka som rödlistats på A-kriteriet. Arter rödlistas utifrån fem olika huvudkriterier (A-E) vardera med en rad underkriterier.

Finns det arter som flyger under radarn och vars hotstatus inte upptäcks?

Ja, sannolikt många. Av Sveriges ca 60 000 flercelliga arter bedöms ca 22 000 för vilka kunskapen anses vara tillräckligt god. Bland de resterande arterna finns säkert många som skulle varit rödlistade om vi hade haft bättre kunskap. Även bland vanliga arter t.ex. bland insekterna finns det troligen arter som minskar, men där saknas det tillräckliga data för att de ska kunna rödlistas.

Kan vanligt förekommande arter faktiskt dö ut?

Det kan vara svårt att intuitivt ta till sig att arter som är eller nyligen varit vanliga skulle kunna dö ut från landet även om de minskat kraftigt på kort tid som t.ex. torsk och skogsalm. Både teoretiska modeller och verkliga exempel visar emellertid att detta tyvärr kan hända. Två välkända exempel på arter som en gång var mycket talrika, men som dog ut inom ett par decennier efter att de börjat minska snabbt är arterna vandringsduva (Ectopistes migratorius) och vandringsgräshoppabåda från Nordamerika.

Även om vanliga arter som minskar kraftigt i de flesta fall inte dör ut helt – t.ex. tack vare att naturvårdsåtgärder vidtagits – så är det viktigt att uppmärksamma att de minskar kraftigt och på kort tid, och kanske helt försvinner från vissa områden. Nationella utdöenden föregås så gott som alltid av lokala och regionala utdöenden. Kraftiga populationsminskningar av arter som varit vanliga kan medföra betydande ekologiska förändringar eftersom många andra arter också påverkas, detta gäller för både torsk och skogsalm. 

Vad betyder gradtecknet som ibland visas bredvid rödlistekategorin?

Intill rödlistekategorin visas ibland ett gradtecken t.ex. VU°. Detta betyder att den bedömda rödlistekategorin har ned- eller uppgraderats, vilketdera framgår av kriteriedokumentationstexten. En nedgradering av en bedömd rödlistekategori (t.ex. från EN till VU°) kan t.ex. göras om immigration av individer från något grannland förstärker den svenska populationen och därmed minskar artens risk att dö ut från landet. En uppgradering av en bedömd rödlistekategori (t.ex. från VU till EN°) kan göras om den svenska populationen är reproducerande men inte självbärande (en sk sink-population) dvs. den är beroende av att ett betydande antal individer kommer regelbundet till Sverige från något grannland men den svenska populationen lever i en på det stora hela olämplig miljö och visar dålig överlevnad, OCH immigrationen förväntas minska. VU° (ändrad kategori) och VU ska betraktas som identiska i rödlistesammanhang.”Gradtecknet ska snarast ses som en fotnot som hänvisar till en anteckning i kriteriedokumentationsfältet. Ned- eller uppgradering kan göras för alla kategorier utom för Nationellt utdöd (RE), Kunskapsbrist (DD), Ej tillämplig (NA) och Ej bedömd (NE).

Kan en art bli både rödlistad och riskklassad (listad som främmande invasiv art)?

Nej det ska den inte kunna. De kriterier som avgör om arter kan bedömas för rödlistan eller riskklassas som potentiellt invasiva arter är utformade så att listorna inte ska överlappa.

För att arter ska kunna bedömas för rödlistan behöver de räknas som inhemska. Det betyder i det här fallet att de ska vara bofasta och reproducerande i Sverige och ha inkommit till landet spontant (d v s på egen hand) alternativt vara införda med människans hjälp (aktivt eller passivt) och i så fall etablerade i det vilda före år 1800. Arter som bedöms enligt rödlistningskriterierna kan hamna i en av följande kategorier: LC, DD, NT, VU, EN, CR eller RE.

Arter som riskklassas som potentiellt invasiva är exotiska eller främmande arter, d.v.s. arter som inte spritt sig till landet på egen hand utan förts in med människans hjälp (aktivt eller passivt) och inte etablerat sig i det vilda före år 1800. Läs mer om SLU Artdatabankens arbete med risklista och främmande invasiva arter. Arter som riskklassas som potentiellt invasiva ska vara NA.

Vilken skillnad är det mellan rödlistning och bedömning av bevarandestatus för uppföljning av EU:s habitatdirektiv?

Rödlistning är en bedömning av en arts risk att dö ut från Sverige eller Världen. Den bedöms utifrån ett antal kriterier som prognostiserar artens framtida möjlighet att överleva. Bevarandestatusbedömningarna enligt EUs habitatdirektiv bedömer situation för en art utifrån en på förhand fastställd målbild över hur artens situation ska se ut för att den ska må bra långsiktigt.

Är rödlistade arter alltid hotade?

Nej, hotade arter är en delmängd av rödlistade arter. Se figur över hur de olika kategorierna förhåller sig till varandra.

Hur stor del av Sveriges arter bedöms i rödlistan?

I Sverige uppskattas det totala antalet inhemska flercelliga arter till ca 60 000 arter. Av dessa har i Rödlista 2020 4 746 av 21 740 bedömda arter klassats som rödlistade (NT, VU, EN, CR, RE eller DD) varav 2 249 arter som hotade (VU, EN eller CR). I de grupper där vi har tillräckligt med kunskap för att kunna göra en rödlistebedömning bedöms samtliga arter - vanliga som ovanliga utifrån de internationella rödlistningskriterierna.

Bedömer man underarter eller avvikande populationer för rödlistning?

Ja ibland, men endast när det finns särskilda naturvårdsskäl, t.ex. är underarten gotlandssnok Natrix natrix gotlandica rödlistad som NT medan den vanliga snoken som lever på fastlandet inte är det. Normalt gör vi dock bara rödlistebedömning på artnivå, annars skulle vi riskera att få väldigt långa rödlistor med besvärliga prioriteringsavvägningar. I rödlistan som publicerades 2015 bedömdes för första gången också ett antal s.k. småarter (apomikter) av kärlväxter (daggkåpor, björnbär, hökfibblor och maskrosor).

Kan en art rödlistas i Sverige även om den finns i stora populationer i andra delar av världen?

Ja, nationell rödlistning handlar om att bedöma utdöenderisken från landet. Det betyder att i Sveriges rödlista bedöms arterna utifrån hur det går för dem inom Sveriges gränser. Detta innebär att en art som t.ex. bedöms som Akut hotad  (CR) i Sverige kan vara livskraftig i andra länder. Om en art har starka populationer i våra närmaste grannländer och den svenska populationen skulle kunna förstärkas genom invandring kan risken minska att arten långsiktigt dör ut från landet och detta tar vi hänsyn till vid rödlistningen. IUCN tillhandahåller en rödlista på global nivå för vissa grupper.

Vad är IUCN?

IUCN är den Internationella naturvårdsunionen som bl.a. har tagit fram kriterier vi följer när vi tar fram den svenska rödlistan vid SLU Artdatabanken.

Vad är skillnaden på en fridlyst art och en rödlistad art?

En fridlyst art är skyddad med hjälp av lagstiftning. Vilka arter som är fridlysta listas i artskyddsförordningen (2007:845) som bland annat baseras på 2005 års rödlista. och det innebär oftast att man inte får plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Man får i många fall inte heller ta bort eller skada artens frön, ägg, rom eller bon. Regeringen kan fridlysa en växt-, svamp- eller djurart om det finns risk för att arten försvinner eller utsätts för plundring. Omkring 585 arter av de cirka 60 000 kända växt- och djurarterna i Sverige är fridlysta i hela landet. Alla orkidéer, grod- och kräldjur, fladdermöss och vilda fåglar är fridlysta. Ytterligare 43 växt- och djurarter är fridlysta i vissa län. Därtill är alla däggdjur, fåglar, kräl- och groddjur fredade enligt jaktlagstiftningen (i praktiken samma sak som fridlyst), bortsett från vissa arter där det finns undantag för bl.a. jakt.

En rödlistad art är inte automatiskt skyddad eller fridlyst. Rödlistan är enbart en bedömning av hur stor risken är att arter dör ut. Rödlistan används däremot som underlag i många olika sammanhang bl.a. som del av myndigheters beslutsunderlag när de bedömer vilka arter som behöver skyddas genom t.ex. fridlysning.

Är det någon skillnad mellan en rödlistad fisk och fisk med rött ljus?

Ja, det är det. Den nationella rödlistan som SLU Artdatabanken tar fram använder sig av bedömningskriterier från Internationella naturvårdsunionen IUCN. Det är en bedömning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, dvs. Sverige i vårt fall.

Ofta blandar media ihop begreppet rödlista med de listor som olika organisationer tar fram till sina konsumentguider. Däribland WWF:s guide med rött, gult och grönt ljus för i första hand kommersiellt intressanta fiskarter. Denna och andra guider använder sig av många olika parametrar och informationskällor för sina råd. Förutom beståndens storlek kan det vara fiskemetoder och dess ekosystemeffekter liksom hur man förvaltar beståndet: det kan också vara andra bedömningsgrunder beroende på produkt och vem som gör guiden. Dessa guider är rådgivande för konsumenten. Det är en viktig skillnad från SLU Artdatabankens rödlista som endast baserar sig på olika kriterier för huruvida populationerna minskar eller ej.

Rödlistan från SLU Artdatabanken är en så långt möjligt objektiv redovisning av tillståndet för Sveriges flora och fauna. I kategoriseringen i rödlistan ingår inga värderingar av hur angeläget det är att bevara eller göra insatser för en viss art, utan analyserna syftar strikt till att kvantifiera utdöenderisken.

Är det förbjudet att fånga rödlistad fisk?

Nej, det är inte per automatik förbjudet att fånga rödlistade fiskarter. Men arten kan vara fredad eller området skyddat för att bevara en art och genom detta kan fiskeförbud ha utfärdats. Vilka arter som är förbjudna att fånga och landa återfinns i Havs- och vattenmyndighetens (och tidigare Fiskeriverkets) författningssamling (HVMFS och FIFS).

De fiskar som återfinns i fiskdisken är i de allra flesta fall lagligt fångade enligt gällande kvoter (total allowable catch, TAC) som bestäms inom EU för Sveriges del. Vissa arter kan vara förbjudna att fånga inom EU men inte i Norge, varför ”förbjudna” arter kan dyka upp ibland utan att för den skull vara olagligt fångade.

Rödlistan och rådgivning för hållbart fiske - vad gäller?

Läs mer om vad det är det för skillnad mellan SLU-Aquas råd och SLU Artdatabankens bedömningar när det gäller fisk och skaldjur skillnad mellan SLU-Aquas råd och SLU Artdatabankens bedömningar när det gäller fisk och skaldjur här!