Klimatförändringar och bekämpningsmedel

Enligt rådande forskning från Rossby Centre vid SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) kommer klimatförändringen bidra till ett mer nederbördsrikt och varmare klimat, varav nederbörd och temperatur förväntas öka mer under vinterhalvåret. Det förväntas också bli vanligare med nederbördstillfällen med hög intensitet. 

Bilden visar medelnederbörd januari (1961-1990), samt beräknad ökning i medelnederbörd under de två kommande 30-årsperioderna, enligt SMHI:s regionala klimatscenarier för Sverige, baserat på IPCC:s utsläppsscenario A2, samt GCM-modellen ECHAM4.

Klimatförändringen kan bidra till en ökad risk för diffusa förluster av bekämpningsmedel till miljön, alltså till stor del de förluster vi ser från jordbruket. Det är troligt att det här blir ett resultat av indirekta effekter det vill säga hur klimatförändring kommer att påverka användningen av bekämpningsmedel. Förändringar i nederbördsmängd och intensitet kan öka utlakningsrisken i form av ökat flöde genom makroporer i marken, eller i form av ytavrinning vid hög intensitet i nederbörden, men detta kan komma att motverkas av att en ökad temperatur medger en snabbare nedbrytningstakt.

Det finns flera olika tänkbara indirekta effekter av klimatförändring:

1. Förändringar i nederbördsmängd och intensitet kan öka utlakningsrisken i form av ökat flöde genom makroporer i marken, men också i form av ytavrinning vid hög intensitet i nederbörden. Ökad temperatur skulle kunna motverka utlakningen av bekämpningsmedel på grund av högre nedbrytningstakt, men i vissa områden kan temperaturen medföra torka vilket hämmar nedbrytningen. Markens organiska kolhalt är mycket viktig för bindning av bekämpningsmedlen till marken, och den kan förväntas öka i ett varmare klimat vilket är positivt ur utlakningssynpunkt, dock kan ökade temperaturer medföra att det organiska materialet bryts ner snabbare i vissa områden. Dessa faktorers påverkan på utlakningsrisken av bekämpningsmedel är svårt att förutsäga och kan tänkas variera mellan lika områden.
2. En längre odlingssäsong kan tidigarelägga spridningen av bekämpningsmedel, vilket kan vara gynnsamt då tiden för nedbrytning blir längre, dock kan även höstspridningen förväntas senareläggas på grund av större mängd höstsådda grödor, vilket i sin tur kan göra att utlakningen ökar då nederbörden förväntas öka under höst/vinter.
3. Förändringar i markanvändning, förändrade växtföljder och introduktion av nya sorter medför förändrat behov av bekämpningsmedel.
4. Högre fuktighet och högre temperaturer kommer att öka trycket från skadegörare, samt förmodligen ge an annan ogräsflora vilket förväntas öka behovet av bekämpningsmedel. Idag används mest ogräsmedel i jordbruket, men ett förändrat klimat kan göra att det kommer att krävas mer insektsmedel och svampmedel i framtiden.

Forskning och rådgivning är otroligt viktiga verktyg när det kommer till att minska användningen av bekämpningsmedel, och än mer i ett förändrat klimat, och det är därför viktigt att börja i ett tidigt skede. Miljöövervakningen av bekämpningsmedel blir fortsatt viktig, och kan behöva utökas med tätare provtagningar, såväl under odlingssäsongen och vinterhalvåret, samt med fler typområden längre norrut i landet.