Sverige har ett väl utbyggt system för att dokumentera tillståndet i miljön och dess förändringar och miljöövervakning är en grundbult i detta. Systematiska mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten påbörjades 1990. Sedan 2002 finns ett nationellt program för mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, nederbörd och luft. Huvudfokus är på jordbruksområden.
Syftet med CKB:s verksamhetsområde är att stötta den nationella miljöövervakningen med kvalitetsarbete och strategiskt utvecklingsarbete, att öka förståelsen och användbarheten av de miljöövervakningsdata som finns samt att utföra kompletterande provtagningsprojekt. CKB har också en viktig roll som expertstöd till regionala myndigheter och andra som bedriver miljöövervakning av växtskyddsmedel.
Den löpande miljöövervakningen av bekämpningsmedel som genomförs av SLU finansieras alltså inte av CKB utan av Naturvårdsverket. Miljöövervakning bedrivs också av regionala myndigheter runt om i Sverige.
CKB har, på uppdrag från Naturvårdsverket, genomfört en uppdatering av 86 av de riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten som används för att utvärdera halter i den nationella miljöövervakningen och till miljömålsindikatorn ”växtskyddsmedel i ytvatten”. Riktvärdena baseras på PNEC-värden från EFSA utvärderingarna av varje enskild substansen. De beslutade riktvärdena publicerades av Naturvårdsverket under våren 2022. Underlagsrapporten publicerades 2021:
Under 2022 och 2023 pågår ett arbete med att uppdatera ytterligare riktvärden, dessa ska rapporteras till Naturvårdsverket i juni 2023.
Forskningsprojekt AirBeeSafe, som undersöker pollinerares exponering för växtskyddsmedel via luft, pollen och nektar, med provtagning under 2020 och 2021 har publicerats i CKB:s rapportserie:
Studien finansierades av Naturvårdsverket, det strategiska forskningsområdet BECC (Biodiversity and ecosystem services in a changing climate) vid Lunds och Göteborgs universitet, samt CKB.
Läs mer om resultaten i SLU-nyhet: Så blir svenska bin exponerade för växtskyddsmede
Under 2022 påbörjades ett projekt att identifiera transformationsprodukter som kan vara relevanta att analysera i svenskt yt- och grundvatten. Projektet finansieras av Naturvårdsverket. Under 2022 skickades 16 ytvattenprover och 12 grundvattenprover från typområdena samt 4 prover tagna i nära anknytning till växthus och ett blankprov, till ett laboratorium i Tyskland som utför analyser av transformationsprodukter från växtskyddsmedel. Sammanställning av resultaten, samt annan information och diskussion med berörda myndigheter kommer resultera i en rapport sista juni 2023 där vi ger rekommendationer kring vilka transformationsprodukter som är lämpliga att inkludera i analyspaket.
På uppdrag av region Gotland skrevs en rapport där bekämpningsmedelsdata från ytvattenprover tagna i gotländska vattendrag mellan 2016-2021 utvärderas. Provtagning har skett kontinuerligt inom ramen för Gotlands regionala miljöövervakningsprogram i de tre vattendragen, Gothemsån Hörsne, Snoderån och Närkån sedan 1987, vilket gör tidsserien unik i sitt slag. I denna rapport presenteras också ytvattendata för 11 andra provpunkter, som ingick i en screening av prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen.
Sverige har ett väl utbyggt system för att dokumentera tillståndet i miljön och dess förändringar och miljöövervakning är en grundbult i detta. Systematiska mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten påbörjades 1990. Sedan 2002 finns ett nationellt program för mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, nederbörd och luft. Huvudfokus för detta program är på intensivt odlade jordbruksområden.
Naturvårdsverket är ansvarig myndighet och finansiär för det nationella miljöövervakningsprogrammet som genomförs av Institutionen för vatten och miljö på SLU. Inom Naturvårdsverkets program tas en stor mängd prover och resultaten finns tillgängliga som rådata hos datavärden (jordbruksvatten.slu.se) samt som aggregerad och beskriven data (slu.se/bekampningsmedel). Miljöövervakning bedrivs också av regionala myndigheter runt om i Sverige.