Kontaktinformation
Mikaela Gönczi, föreståndare
SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB)
mikaela.gonczi@slu.se, 018-67 31 05
Glyfosat är det växtskyddsmedel som används i störst mängd i Sverige och en av de substanser som oftast hittas i ytvatten men sällan i halter som bedöms vara farliga för miljön.
Nedan följer en sammanfattning av vad som detekteras i svenska vatten. Längst ned på sidan finns en pdf med ett mer utförligt underlag, sammanställt 2019.
Glyfosat är en av de växtskyddsmedelssubstanser som oftast detekteras i ytvattenprover i Sverige (30 – 100 % av proverna beroende på provtagningens inriktning) men väldigt sällan över sin bedömningsgrund på 100 µg/l, då det finns risk för negativa effekter på vattenmiljön. Av de data som finns tillgängliga med analyser av glyfosat i ytvatten har substansen bara detekterats i halter över 100 µg/l två gånger.
Glyfosat har detekterats i ca 2 - 3 % av alla grundvattenprov från perioden 1987 – 2022 och bara i enstaka fall över riktvärdet för grundvatten på 0,1 µg/l. I råvatten till vattenverk är fyndfrekvensen lägre än 0,5 % och under den senaste 10-årsperioden har inget fynd över 0,1 µg/l gjorts.
I färdigt dricksvatten som kommer från kommunala vattenverk med ursprung både från ytvatten och grundvatten, hittas glyfosat i mindre än 0,5 % av proverna och aldrig över dricksvattengränsvärdet på 0,1 µg/l. I dricksvattenprover från enskilda brunnar generellt i Sverige under perioden 1987 – 2014 hittades glyfosat i ca 2 % av proverna, varav ca 1 % över 0,1 µg/l. I brunnar utvalda för att representera hög risk (grävda, många gånger otäta, brunnar i jordbruksintensiva områden) hittades glyfosat i ca 10 % av analyserna varav 4 % över 0,1 µg/l.
Under 2018 gjorde CKB på uppdrag av Naturvårdsverket en screening av bl.a. glyfosat i dagvatten från bostadsområden. Av 84 analyserade prover innehöll 56 st (67 %) glyfosat men samtliga halter låg långt under riktvärdet.
Glyfosats främsta nedbrytningsprodukt, AMPA, ingår i de analyser där glyfosat analyseras och detekteras också ofta i vattenmiljön. AMPA har ingen bedömningsgrund enligt HVMFS 2019:25 och det finns i dagsläget inga påvisade skadliga effekter. Vi fokuserar därmed vår redovisning på resultat för glyfosat.
Fynd- frekvens (%) |
Fynd- frekvens >0,1 µg/l (%) |
Antal prov | |
Ytvatten | |||
Nationell miljöövervakning jordbruksintensiva områden 2002 - 2022 | 91 | 49 | 2372 |
Nationell screening 2015 | 75 | 16 | 155 |
Sammanställning ytvattendata 2002 - 2014 | 32 | 12 | 1131 |
Grundvatten | |||
Nationell miljöövervakning jordbruksintensiva områden 2004 - 2022 | 3 | 0,1 | 1090 |
Sammanställning grundvattendata 2005 – 2014 generella prov | 1,7 | 0,6 | 944 |
Sammanställning grundvattendata 2005 – 2014 råvatten från vattenverk | 0,3 | 0 | 2744 |
Dricksvatten | |||
Från ytvatten, sammanställning av ytvattendata 1988 - 2014 | 0,04 | 0 | 2350 |
Från grundvatten, sammanställning av grundvattendata 1987 - 2014 | 0,1 | 0 | 4266 |
Enskilda brunnar jordbruksområden, nationell screening 2015 | 1,1 | 3,7 | 54 |
Enskilda brunnar, sammanställning av grundvattendata 2005 - 2014 | 1,2 | 0,9 | 321 |
CKB har sammanställt ett mer omfattande underlag om glyfosat i miljön: Fakta om glyfosat i miljön (pdf)
Mikaela Gönczi, föreståndare
SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB)
mikaela.gonczi@slu.se, 018-67 31 05