Kontaktinformation
Mikaela Gönczi, föreståndare
SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB)
mikaela.gonczi@slu.se, 018-67 31 05
Övergripande om verksamheten
Senast ändrad: 05 maj 2023
CKB:s verksamhet syftar till att ta fram och förmedla kunskap om miljöaspekterna med kemiska bekämpningsmedel. En viktig del är att på olika sätt ta fram vetenskapligt baserade underlag och handledningar som kan användas av lantbrukare, rådgivare, myndigheter och andra aktörer i deras arbete för att minska risken för spridning av bekämpningsmedel till miljön.
Läs CKB:s ramprogram för 2023-2027 för detaljerade beskrivningar.
Arbetets struktur
CKB:s arbete kan delas in i två övergripande huvudområden, Samverkan och utbildning samt Kunskapsuppbyggnad och långsiktig kompetensutveckling.
CKB har en god dialog med representanterna i referensgruppen och andra viktiga aktörer i samhället som är verksamma inom detta kompetensområde. Vi är måna om att arbeta med sådant som är efterfrågat och att den förbättrade kunskapen verkligen bidrar till en minskad belastningen av bekämpningsmedel på miljön. Detta gör att inriktningen för arbetet som det beskrivs i ramprogrammet kan justeras om det finns bra motiv till det utifrån viktiga händelser och utvecklingen i samhället.
Samverkan och utbildning
Arbetet handlar om att sprida information via hemsidan, genom att publicera rapporter och vetenskapliga artiklar samt att presentera resultat på konferenser, workshops och möten. CKB ordnar utbildningar när det gäller bekämpningsmedel och miljö generellt samt kring de riskbedömningsverktyg som CKB tar fram och reserverar årligen tid för att ge expertstöd till olika intressenter i samhället genom att medverka i referensgrupper, svara på remisser och frågor samt att göra kortare utredningar som våra avnämare har behov av.
-
Mikaela Gönczi presenterar CKB:s verksamhet under firandet av Sötvattenövervakningen 50 år på SLU 2015.
1/5
-
Kemister på OMK-labbet, SLU, analyserar pesticider, här med vätskekromotografi (LC-MS/MS)
2/5
-
I typområdet i Skåne analyseras både bekämpningsmedel och biologiska parametrar årligen.
3/5
-
Analyser av bekämpningsmedel har gjorts i Vemmenhög sedan 1992. Med resultaten som grund genomfördes omfattande arbete för att ge råd till lantbrukarna om hur punktkällorna kan undvikas. Halterna i vattendraget sjönk med ca 90 % trots att användningen låg kvar på samma nivå.
4/5
-
Bekämpningsmedel kan ta olika transportvägar innan de når vattenmiljön. Inom CKB arbetar vi med att lära oss mer om dessa vägar genom försök och modeller i syfte att kunna stödja åtgärdsarbetet.
5/5
Kunskapsuppbyggnad och långsiktig kompetensutveckling
Arbetet är uppdelat på ett antal olika verksamhetsområden vilka tillsammans bildar en helhet. Ledarna för verksamhetsområdena har regelbundna möten där arbetets fortskridande presenteras och samarbetsprojekt diskuteras.
Kemisk analyskompetens
Syftet med verksamhetsområdet är att i en svensk kontext långsiktigt utveckla provtagnings- och analysmetoder som möjliggör kvantitativ bestämning av relevanta kemiska bekämpningsmedel och nedbrytningsprodukter vid tillräckligt låga nivåer, i provmatriser som yt-, grund och regnvatten, sediment, luft och biota. Detta är ett viktigt stöd för forskning på området och en grundförutsättning för att kunna följa trender och förändringar av halter av kemiska bekämpningsmedel i miljön, vilket görs inom olika miljöövervakningsprogram.
Mer information om verksamhetsområdet Kemisk analyskompetens.
Miljöövervakning
Nationell miljöövervakning av bekämpningsmedel bedrivs idag av SLU med finansiering från Naturvårdsverket, och det finns även olika regionala program. Verksamhetsområdet Miljöövervakning syftar till att stötta den nationella miljöövervakningen med kvalitetsarbete och strategiskt utvecklingsarbete, att öka förståelsen och användbarheten av de miljöövervakningsdata som finns samt att utföra kompletterande provtagningsprojekt. Miljöövervakningsdata är bl.a. viktiga för att kunna verifiera spridningsmodeller och riskbedömningsverktyg för växtskyddsmedel i svenska förhållanden samt för att kunna relatera biologiska effekter i jordbruksvattendrag till halter av kemiska bekämpningsmedel.
Mer information om verksamhetsområdet Miljöövervakning.
Biologiska effekter
Inom verksamhetsområdet studeras effekter från bekämpningsmedel på biologiska system i fält, i vatten- och landmiljöer, i typiska svenska jordbruksområden. Långsiktig provtagning av biota görs t.ex. inom de typområden som ingår i den nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel. Vidare syftar den planerade verksamheten till att stärka expertisen om biologiska effekter av bekämpnings-medel och att utveckla biologiska indikatorer som kan användas för miljöriskbedömningar.
Mer information om verksamhetsområdet Biologiska effekter.
Riskbedömningsverktyg
Något som är mycket efterfrågat av ansvariga myndigheter är olika riskbedömningsverktyg som kan ge stöd vid beslut gällande kemiska bekämpningsmedel. Inom verksamhetsområdet vidareutvecklar och underhåller CKB skräddarsydda beslutsunderlagsverktyg för myndigheter som ansvarar för att minska påverkan av kemiska bekämpningsmedel på vattenmiljön i Sverige. Verktygen används bl.a. för registrering av bekämpningsmedel i Sverige och på EU-nivå, för riskbedömningar inom vattenskyddsområden samt inom vattenförvaltningsarbetet. Det är viktigt att modellerna valideras mot svenska data vilka fås från olika miljöövervakningsprogram, samt från olika forskningsstudier som bl.a. genomförs inom verksamhetsområdet Spridningsvägar.
Mer information om verksamhetsområdet Riskbedömningsverktyg.
Spridningsvägar
Verksamhetsområdet syftar till att öka förståelsen för olika spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till vattenmiljön. För att bättre förstå hur bekämpningsmedel uppträder i mark- och vattensystem behövs mer kunskap om transport, adsorption och nedbrytning i olika marktyper och under olika hydrologiska förhållanden. Den här typen av kunskap är viktig bland annat för utveckling och utvärdering av modeller för transport av bekämpningsmedel som bedrivs inom verksamhetsområdet Riskbedömningsverktyg. Att veta vilka spridningsvägar som är betydande i olika situationer är också avgörande för att kunna vidta effektiva åtgärder.
Mer information om verksamhetsområdet Spridningsvägar.