Åtgärder och påverkan i adaptiv älgförvaltning

Med möjlighet att påverka och styra vilka kategorier av älgar (ålder, storlek och kön) eller hur många som skjuts, beror på den målsättning som är formulerad i den adaptiva förvaltningen. Den föreslagna åtgärden skall vara sådan att effekten bör kunna läsas av direkt eller efter en viss tid och relateras till det formulerade målet. Vanliga åtgärder i den adaptiva älgförvaltning vid sidan om jaken, kan vara att söka påverka var älgarna finns i landskapet, där man exempelvis genom olika typer av foderskapande åtgärder eller annan påverkan på miljön kan få älgarna i en population att ändra sitt val av habitat under delar av året. Den vanligaste foderskapande åtgärden är en vanlig slutavverkning.

En viktig påverkan i den adaptiva älgförvaltningen är predation från rovdjur; en annan påverkan är sjukdomar och en tredje är ett förändrat klimat. Även om dessa tre är exempel på faktorer som vi ofta inte direkt kan påverka inverkar de dock på systemet älg-människa-miljö. För att kunna dels veta vad som ska mätas med de olika inventeringsmetoderna, dels kunna utvärdera de olika åtgärderna krävs en grundläggande kunskap om vad som påverkar älg-människa-miljö.

Instuderingsfrågor

• Hur stor andel utgör jakten i den årliga dödligheten bland älgar?
• Vad är (i det här sammanhanget) täthetsberoende? Vilka olägenheter kan vara täthetsberoende?
• På vilka tre olika sätt kan vi påverka älgstammen genom jakten?
• Vilka är de tre olika sätten på vilket vi med jakten som förvaltningsverktyg kan påverka älgstammens sammansättning?
• Vilka hänsyn måste älgförvaltningen arbeta med för en konstruktiv samförvaltning av både älg och de större rovdjuren (björn och varg)?
• Vilken kategori älgar befinner sig tydligast i farozonen att bli tagna av björn eller varg?
• Ungefär hur många älgar tar en flock vargar per år och hur stor andel av dessa är kalvar?
• Hur påverkar älgstammens sammansättning av vargens och björnens predation på älg?
• Vad betyder och innebär ”numerisk kompensation” i beskattningen av älgstammen?
• Hur kan kalven vara älgkons ”livförsäkring”?

Fördjupningsfrågor – att diskutera, reflektera eller fundera över

• Hur kan man använda den praktiska jakten som ett påverkande verktyg att i älgförvaltningen?
• Vad menas med ”en älgstam av god kvalité”? Finns det bara ett rätt svar, eller kan flera olika svar vara lika rätt? Vad beror det på?
• Hur mäter/avgör man om en älgstam är av ”god kvalitet”?
• Vilka miljöfaktorer (alltså inte jakt) kan bidra till att påverka de individuella älgarnas och lokala älgstammens kvalitet?
• Finns det omständigheter där älgjakt inte längre är förenligt tillsammans med förekomsten av varg och björn?
• På vilka olika sätt kan man med hjälp av riktad beskattning av olika kategorier älgar (kalv, vuxna, tjurar) påverka älgstammen och vilka blir de troliga effekterna av dessa åtgärder?
• Hur påverkar förekomsten av rovdjur hur jägarnas val av älgjaktmetoder? Hur kan detta eventuellt påverka vilka älgar som skjuts?
• När vi föreslår en eller flera förvaltningsåtgärder, hur kan vi då veta vad som leder till bra eller dåligt utfall?