Kunskap om systemet

Att sätta upp realistiska mål utan bra kunskapsbas låter sig inte göras och med låg kunskap kommer förvaltningen lätt att komma till felaktiga slutsatser och förslag. För att riktigt förvalta resursen älg krävs det därför en tillräcklig god kunskap om såväl arten älg som de ekosystem älgar är en naturlig del av.

Älgens biologi

Det är flera faktorer som påverkar älgens biologi och i det här avsnittet beskriver många av dessa för att ge grundläggande kunskap om arten i förvaltningsarbetet. Är en älg alltid ”bara” en älg eller finns det karaktärsdrag i ålder, kön med mera som är viktiga att ta hänsyn till i älgförvaltningen? Genom en något längre introducerande webbföreläsning får alla oavsett bakgrund en gemensam plattform att utgå ifrån. Föreläsningen följer i stort älgens år som startar på våren i samband med kalvningen. Begrepp som tas upp är kalvning, födokvalitet, jakt, brunst och parning, könskvot, vandring, klimat och väder.

Allmän viltekologi

Älgen är en del av det vi kallar vilt i Sverige; vilt är alla vilda däggdjur och fåglar. Avsnittet om allmän viltekologi inleds med webbföreläsning och genomgång vad som ligger bakom att vi har mer vilt i dag är för 50 år sedan. Faktablad Vilt och fisk 4/2009 ”Mer vilt idag än för 50 år sedan” fortsätter där webbföreläsningen slutar.

Fördjupningen omfattar kapitel 2-10 i ”Vilt, människa & samhälle”. Vilt, människa, samhället. Kapital 3-5,8.

Instuderingsfrågor, älgens biologi

• Vad är en älgkviga respektive älgko? Fjoling? Gallko? Kapital tjur? 
• Hur länge lever en älg? Hur gammal kan en älg bli?
• Beskriv älgens år. När föds kalvarna? När är parningstiden? När sker vandringen till och från vinterområden?
• När får en älgko sina första kalvar?
• Vad påverkar när en älg får kalvar?
• Hur många gånger under sitt liv kan en älgko få kalvar?
• Vad påverkar en älgs överlevnad?
• Vilken inverkan kan vädret ha på reproduktion och överlevnad hos vuxna djur, respektive kalvar?
• Hur tung är en vuxen älg? En älgkalv när den föds? En älgkalv i september respektive oktober?
• Vad är slaktvikt respektive levandevikt?

Fördjupningsfrågor – att diskutera, reflektera eller fundera över

• Varför finns det flera älgar i Sverige idag än för 50 år sedan?
• Vad är det i älgens biologi som gör att den trivs bra i dagens svenska miljö?
• Vad skulle ske om vi inte jagade älg i Sverige? Vilka alternativ till jakt finns det?

Instuderingsfrågor, allmän viltekologi

• Vilka viltarter har ökat i antal och utbredning de senaste 50-åren? Varför?
• Vad innebär begreppen stam, population, bestånd?
• Vad är skillnaden mellan ett absolut mått och ett index?
• Vad är viltövervakning? Vilka är aktörerna?
• Förklara på ett enkelt varför tillväxttakten både kan vara negativ och positiv- dock inte samtidigt.
• Varför varierar antalet djur i en population över tiden?
• Varför föds det fler hondjur då det är ont om föda, dålig födokvalité,  eller stor konkurrens från andra arter?
• Ge exempel på kaskadeffekter som älgens betning kan orsaka?
• Vad är ett ekosystem?

Fördjupningsfrågor – att diskutera, reflektera eller fundera över

• Varför krävs kunskap om vilt i den adaptiva vilt/älgförvaltningen?
• Vilka följdverkningar/konsekvenser har ökningen i antal vilt de senaste 50 åren fått för svensk viltförvaltning? Vilken har konsekvensen varit för svensk älgförvaltning? Hur har den förändrats sedan 1960?
• Hur mycket vilt finns år 2100 i Sverige? Varför?
• Varför är inventeringar en viktig del i den adaptiva förvaltningen?
• Vilken påverkan har jakten på en population vilda djur? Vad avgör hur stor påverkan är?
• Vilken roll spelar miljögifter och sjukdomar för viltet i dag? Älgen speciellt?