Systematiska observationer och inventeringsmetoder

Faktabladen riktar sig främst till dig som behöver grundläggande kunskaper om inventeringsmetoder, du är kanske en delegat i en viltförvaltningsdelegation. De nio manualerna ger en fördjupning som gör att främst du i de olika älgförvaltningsgrupperna blir väl insatt. Flera faktablad behandlar foder och betespåverkan. Kunskap om hela systemet är viktigt eftersom ett beslut om förändrade mål eller jaktstrategier dels kan påverka älgen direkt, dels indirekt via exempelvis via födosituationen.

Att systematisk samla in data med beprövade och utvärderade metoder ger möjlighet att dels utvärdera om man når de satta målen, dels utvärdera om de åtgärder som den adaptiva älgförvaltningen genomför också får den avsedda effekten. Mätbara mål utvärderas med kvantitativa data. De inventeringsmetoder som framförallt används i den nya älgförvaltningen bygger på att de genomförs årligen och det är basmetoderna avskjutningsstatistik, älgobservationer, spillningsinventering och kalvviktsinsamling. Alla dessa är redan etablerade metoder som gör det möjligt att jämföra ett år med flera tidigare år. Nyckeln till ett framgångsrikt inventeringsarbete är långsiktigheten och arbetet återupprepas konsekvent på samma sätt år efter år.

Instuderingsfrågor

• Bland tillgängliga inventeringsmetoder; hur skiljer sig så kallade basmetoder från utökade inventeringsmetoder?
• Vad är det man konkret vill observera genom de olika inventeringsmetoderna?
• Vilka inventeringsmetoder är knutna och begränsade till specifika säsonger på året och varför?
• Vilken aktör i älgförvaltningen står för det huvudsakliga genomförandet av inventeringsarbetet?
• Varför måste inventeringsarbetet systematiseras och vara lika år från år?
• Hur kan man enkelt vidmakthålla samma goda kvalité på insamlade inventeringsdata?
• Varför är användandet av data från flera basmetoder bättre än från en?
• Varför behövs det så många älgobstimmar för att metoden älgobservationer/älgobs skall vara tillförlitlig?

Fördjupningsfrågor – att diskutera, reflektera eller fundera över

• Varför måste de metoder som används för viltinventeringar vara vetenskapligt utvärderade?
• Vilka omvärldsfaktorer kan störa inventeringsresultaten så de visar fel och inte korrekt visar resultaten av de åtgärder som gjorts i förvaltningen, trots korrekt insamlande?
• Diskutera hur en inventeringsmetods tillkortakommanden kan kompenseras genom att komplettera med en andra och kanske flera metoder.