Kunskapscentrum om algtoxiner
Vi bygger kunskap om algtoxiner i svenska vatten för att kunna bidra till en god vattenkvalitet.
Vad är algtoxiner?
Algtoxiner är farliga kemikalier som skapas av både mikro- och makroalger under deras livscykler. Dessa gifter frigörs från cellerna och sprids i vattnet vilket kan orsaka allvarliga problem. Produktionen av algtoxiner varierar i styrka och plats, vilket är kopplat till intensitet och plats för algblomning.
Vanligtvis toppar produktionen av algtoxiner under sommaren, men vissa toxiner kan även skapas när det är kallt i vattnet. Dessa gifter kan skada både fiskar och människor som vistas i eller nära vattnet.
Algblomning är ofta ett resultat av ett näringsöverskott, som kväve eller fosfor från gödsel eller andra källor, vilket leder till överdriven tillväxt av alger och påverkar hela ekosystemet.
Nyheter om Algtoxcentrat
Algblomningar i Östersjön – frågor och svar
Algblomning är ett fenomen som ofta förknippas med varma somrar och stilla vatten. Men vad är egentligen algblomning? Är Östersjön särskilt utsatt? Och hur påverkas algblomningen av klimatförändringarna? SLU-forskaren Malin Olofsson ger svar och förklarar varför algblomning kan vara farligt för människor och djur.
Jag vill läsa FAQ om algblomningar i Östersjön
Nu börjar provtagningen
Eftersom musslor filtrerar vatten när de äter, ingår alger i deras kost. Det gör musslorna högintressanta för att lära sig mer om giftiga algblomningar. Därför provtar forskare nu musselodlingar för att få svar på sina frågor.
Jag vill läsa nyheten om provtagningen
Analyserar och samlar kunskap om giftiga algblomningar
Vi kan förvänta oss att giftiga algblomningar blir vanligare allt eftersom klimatet förändras. Att lära sig mer om vilka gifter algerna producerar och under vilka omständigheter blir därför allt viktigare. Därför startar vi nu ett centrum för analys och insamling av kunskap med fokus på giftiga alger.
Cyanobakterier
När vi pratar om algblomningar på sommaren är det ofta cyanobakterier vi syftar på, eftersom de skapar tjocka mattor av små celler. Dessa små organismer producerar ibland olika typer av toxiner som kan vara skadliga för människor, djur och eventuellt växter. Vi känner till flera olika typer av gifter som cyanobakterier producerar, men här finns kunskapsluckor eftersom jämförelsematerial inte är tillgängliga i tillräckligt stor utsträckning ännu.
I Östersjön dominerar tre grupper av trådformiga cyanobakterier: Aphanizomenon spp., Dolichospermum spp., och Nodularia spumigena. För den förstnämnda, Aphanizomenon spp., finns inga belägg för att den producerar gift i Östersjön - men i andra miljöer. Dolichospermum spp. kan producera flera olika sorters toxiner med stor variation mellan miljöer och miljöparametrar. Nodularia spumigena producerar höga halter av giftet nodularin i Östersjön. Bland de arter som kan producera toxin i sjöar dominerar Microcystis och Planktothrix, vilka främst producerar olika microcystiner vilket stör både möjlighet till bad och dricksvattenproduktion.
Fintrådiga röd och brunalger
Fintrådiga alger kan också producera biotoxiner. I Östersjöns bräckta vatten finns grundämnet brom från vilket fintrådiga röd- och brunalger kan tillverka giftiga substanser som polybromerade difenyletrar (OH-PBDE), polybromerade fenoler (BPs) samt polybromerade dibenso-p-dioxiner och polybromerade dibensofuraner (PBDD/Fs). Dessa substanser produceras även industriellt som flamskyddmedel. Bland annat algerna Ceramium tenuicorne och Pilayella littoralis är kända producenter av bromerade algtoxin. Det går att hitta gifterna OH-PBDEs och BPs i alla delar av Östersjöns näringsväv, i cyanobakterier och alger, kräftdjur, musslor, fisk, sälar och fåglar.
Andra giftproducerande arter
I Östersjön och på västkusten producerar kiselalger och mikroskopiska organismer som dinoflagellater toxiner och kan ge olika former av förgiftning. Under senare år har dinoflagellaten Alexandrium ostenfeldii ökat i Östersjön. Den kan orsaka syndromet paralytic shellfish poisoning (PSPs), eftersom den kan producera neurotoxin som gonyautoxin och saxitoxin. PSP orsakas av saxitoxinernas förmåga att blockera nervimpulser och kan vara dödligt när det orsakar andningssvikt. PSP toxiner återfinns i flera delar av Östersjöns näringsväv, hos filtrerare, kräftdjur och fisk med halter som varierar över sommarsäsongen. Dinoflagellater kan producera s.k. diarrégifter, t.ex. okadasyra, något som framförallt anses vara ett problem vid konsumtion av musslor. Livsmedelsverket övervakar kommersiellt odlade musslor och ostron för Paralytic shellfish poisoning (PSP) och diarretic shellfish poisoning (DSP), men i dagsläget inte cyanotoxin.