Forskning om algtox
Eftersom det finns stora kunskapsluckor om algtoxiner forskar vi på detta. På sidan har vi korta beskrivningar om de projekt vi är inblandade i och länkar till de lite längre beskrivningarna.
Upprättande av Centrum för miljöövervakning av algtoxiner – från provtagning till kommunikation med allmänheten
Kunskapscentrat är ett samarbetsprojekt mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) och Livsmedelsverket med målet att samla insikter om giftiga algblomningar. Vi fokuserar på frågorna när och var gifterna produceras och vilka sorters gift som produceras av vilka arter. Kunskapscentrat kommer även utveckla effektiva rutiner för provtagning och analysmetoder för gifterna med målsättningen att undersöka möjligheten att inkludera algtoxinanalyser i reguljär miljöövervakning.
Medverkande: Malin Olofsson, Elin Dahlgren, Bengt Karlson (SMHI), Aida Zuberovic Muratovic (Livsmedelsverket), Karin Wiberg, Stefan Bertilsson, Stina Drakare.
Projektlängd: 2023-2026
Finansiering: 3,1 miljoner SEK, Jordbruksverket/EU
Klimatanpassning och kartläggning av algtoxiner i samband med musselodlingar
Eftersom musslor filtrerar vatten när de äter, ingår alger i deras kost. Det gör musslorna högintressanta för att lära sig mer om giftiga algblomningar. Därför följer detta projekt musselodlingar för att få svar på frågor om när och hur mycket algtoxiner det förekommer i vattnet under ett år. Projektet inkluderar två doktorander som kommer studera två grupper av toxiner, cyanotoxiner och bromerade ämnen för att öka förståelsen kring deras förekomst och produktion.
Medverkande: Elin Dahlgren, Malin Olofsson, Dennis Lindqvist, Caroline Ek, Ecopelag musselfarm.
Projektlängd: 2023-2026
Finansiering: 10 miljoner SEK, Jordbruksverket
Giftigheten hos filamentösa cyanobakterier i ett varmare klimat och deras effekt på zooplankton
Genom att använda sig av ett naturligt uppvärmt system utanför Forskmark så kommer studier att genomföras med fokus på hur uppvärmning påverkar giftigheten hos cyanobakterier och även upptag och anpassning hos zooplankton. Vi kommer att studera skillnader i säsong mellan det uppvärmda området och naturliga området både i form av toxiner och molekylära anpassningar i både cyanobakterier och zooplankton. Vi kommer även att använda oss av sediment för att kläcka vilostadier för att studera lokal adaptation.
Medverkande: Malin Olofsson, Magnus Huss, Anna Gårdmark
Projektlängd: 2023-2025
Finansiering: 1 miljoner SEK, Oscar and Lilli Lamm
Pilotprojekt med fokus på toxinproduktion i filamentösa cyanobakterier
Vi kommer att genomföra experiment där vi studera cyanobakterien Nodularia spumigena under olika förhållanden för att studera när och hur mycket toxiner som produceras. Här inkluderar vi även molekylära metoder för att förstå det genetiska uttrycket under produktion, för att enklare kunna övervaka genförekomst i naturliga miljöer.
Malin Olofsson, Elin Dahlgren, Parisa Norouzitallab
Projektlängd: 2023-2024
Finansiering: 68 000 kr, SLU Water
Cyanobakterietoxin – när och varför produceras det?
Cyanobakterieblomningar blir allt vanligare i Östersjön som ett resultat av mänsklig påverkan. Flera av de tillverkar gift som påverkar både människor och djur. Den senaste forskningen visar att algtoxiner troligen är en bidragande faktor till låg fiskhälsa i Östersjön och att fisk får i sig mer cyanobakterier än tidigare trott genom sin föda. För att förstå när och varför cyanobakterierna producerar gift så kommer vi att kartlägga de i olika miljöer och ta reda på under vilka omständigheter giftet produceras genom att både mäta olika gift och titta på geninnehav samt uttryck. Detta så vi kan ge underlag åt beslutsfattare att sätta in effektiva åtgärder för att minska dess negativa effekter.
Medverkande: Malin Olofsson
Projektlängd: 2024-2025
Funding: 200 000 SEK, BalticWaters