Infrastruktur och biologisk mångfald
Senast ändrad: 10 juni 2021
Infrastrukturen (i betydelse järnvägar, vägar etc.) är ett nödvändigt inslag i vårt samhälle, men den påverkar miljön och den biologiska mångfalden. För det mesta handlar det om negativa effekter på arter och ekosystem. Ett väg- eller järnvägsbygge innebär en påtaglig omvandling av landskapet och förlust av livsmiljöer för en mängd arter. Förutom habitatförlust och habitatförstörelse, är trafikdödade djur och barriär- och störningseffekter konsekvenser som kan bli allvarliga för fauna och flora. Effekterna kan ofta mätas många kilometer från själva vägen eller järnvägen.
Med kunskap och rätt skötsel kan en del positiva effekter ändå uppnås. Det kan handla om hur vägrenar, järnvägar och kraftledningsgator fungerar ekologiskt och hur man ska tänka och agera för att gynna de arter som skulle kunna leva i dessa miljöer eller spridas längst dem.
Ljusföroreningarnas påverkan på miljön
Städers ljus och vägbelysning är ytterligare en aspekt på hur infrastruktur påverkar biologisk mångfald. Först på senare år har förlusten av mörker börjat uppmärksammas som ett miljöproblem.
Läs mer om ljusföroreningar i tidningen Biodiverse nummer 3/20. här har vi samlat expertis som berättar om problemen med ljusföroreningar, för att öka medvetenheten om den artificiella belysningens konsekvenser och hur man skulle kunna minska dem.
Exempel på forskning om infrastruktur och biologisk mångfald
Triekol - transportinfrastrukturekologi
Triekol är ett forskningsprogram med finasiering från Trafikverket om transportinfrastrukturens inverkan på biologisk mångfald och landskapsekologi. Triekol är nu i sin tredje programperiod, vilken omfattar åren 2017-2022. Programmet är indelat i ett flertal delprojekt inom de två områdena Djur och Infrastrukturbiotoper. Projektledare är J-O Helldin.
De tidigare programperioderna genomfördes under 2009-2015.
Läs mer om Triekol på webbsidan: TRIEKOL | Applied Road and Rail Ecology (länk)
Invasiva växter i infrastruktur
Invasiva främmande arter uppmärksammas alltmer som ett hot mot den biologiska mångfalden och mot flera andra värden och nyttor i landskapet. Invasiva arter är konkurrenskraftiga och kan snabbt ta över och förstöra en artrik och biologiskt värdefull miljö. De utgör också problem från tekniska och ekonomiska utgångspunkter. Invasiva växtarter förekommer spritt och ökande i vägområden, järnvägsmiljöer, hamnar etc. över hela landet.
I samverkan med Trafikverket påbörjar nu CBM forskning kring bedömning, inventering och bekämpning av invasiva växtarter i infrastruktur. Projektledare är Tommy Lennartsson.
Skötsel av stationsområden
Områdena kring landets tågstationer är viktiga miljöer för en rad växt- och djurarter. Här finns fortfarande kvar den typen av öppna landområden, som förr var vanliga i jordbrukslandskapet, men som nu minskat betydligt. Men det krävs forskning för att ta reda på hur dessa områden bäst ska skötas för att den biologiska mångfalden ska få goda förutsättningar. Projektet Skötsel av stationsområden leds av Jörgen Wissman vid CBM. Det är ett samarbete mellan Trafikverket, Naturcentrum och Ecocom, och finansieras av Trafikverket.
Kraftledningsgator som värdefulla miljöer
Många av de typiska gräsmarksarterna är idag hotade på grund av minskade arealer av slåtter- och betesmarker. Men dessa arter växer inte bara i odlingslandskapet. En annan miljö där de förekommer är kraftledningsgator. Det beror bland annat på återkommande störningar genom de röjningar som sker var sjätte till åttonde år, liksom att man kör och inspekterar ledningarna längs patrullstigar då och då. I projektet "Biologisk mångfald i kraftledningsgator. Effekten av slåtterhävdningsgator" undersöktes hur man ytterligare kan gynna växter knutna till slåtter- och betesmarker. En rapport från 2015 finns att ladda ner och läsa här (länk till pdf)