Sveriges miljöarbete
Senast ändrad: 09 juni 2021
Svensk miljövårdspolitik är uppbyggd kring sexton miljökvalitetsmål vilka beskriver lika många arbetsområden eller landskapstyper. Förhoppningen är att om vi uppfyller dessa mål kommer vi ha en god miljö- och naturvård som säkerställer den svenska naturen och vår livsmiljö.
Sveriges miljömål
Generationsmålet är ett övergripande mål som ringar in den svenska miljöpolitiken och är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Riksdagens definition av generationsmålet är:
"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."
Denna politiska struktur grundlades av riksdagen 1999 och har kontinuerligt uppdaterats. Därför fattar politikerna många beslut som är tänkta att öka vår möjlighet att uppfylla miljömålen, men det fattas samtidigt också beslut inom andra politikområden som missgynnar uppfyllandet av miljömålen.
Så även om vi har en bra miljövårdspolitik på pappret så har vi ändå svårt att uppfylla den i praktiken. Den årliga uppföljningen 2021 visade att endast ett av 16 mål är uppnått. Trenden för sex av målen är negativ, medan två av målen har en positiv trend.
Läs mer på Sveriges miljömål www.sverigesmiljomal.se
CBM-forskning relaterat till miljömålen
Flera av de forskningsprojekt CBM driver relaterar till miljömålen. Projektet Hållbart uttag av skogsbränsle - Utveckling av metodik för hållbarhetsanalys relaterade till miljökvalitetsmålen för att utröna vad som egentligen är hållbart skogsbränsleuttag.
I Naturvårdskedjan undersöktes kopplingen mellan målen och de metoder och styrmedel som vi använder för att uppnå målen. Läs om Naturvårdskedjan i Biodiverse nr 3 2007.
Miljöbedömningar
Miljöpolitiken vilar på grundprincipen att all verksamhet ska ge minsta möjliga negativa miljöpåverkan och därför ska man exempelvis före olika projekt, som vägbyggen eller annan exploatering göra miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) eller andra miljöbedömning. Målet är att naturens resurser alltid ska användas på ett hållbart sätt. Inom skogsbruk betyder det bland annat att man är skyldig att plantera ny skog vid avverkning, att man tar generella miljöhänsyn och skyddar vissa biotoper.
Andra verktyg
För att motverka förlusten av biologisk mångfald så använder vi i Sverige också många andra verktyg. Det handlar exempelvis om att inrätta naturreservat, fridlysning av särskilda arter eller olika typer av direkta biotopförbättrande åtgärder.
Genom att skydda områden med särskilda biotoper är det tänkt att det ska leda till att arterna får gynnsam bevarandestatus, det vill säga stabila, livskraftiga populationer. Man har också beslutat om särskilda åtgärdsprogram för att lyfta fram vilka specifika krav enskilda hotade arter har, och vilka åtgärder som krävs för att arterna ska få gynnsam bevarandestatus.
Viktiga åtgärder inom landsbygdspolitiken är också att främja olika former av hävd, som bete, slåtter och hamling, för att förhindra igenväxning, det vill säga försöka efterlikna aktiviteter som tidigare utfördes inom lantbruket. En del biotoper utsätts för naturvårdsbränning för att gynna arter som naturligt söker sig till brandområden, och på andra håll återställer man våtmarker och andra vattenområden. Därför kan markägare söka miljöersättningar för att genomföra åtgärder som förbättrar situationen.