Att synliggöra värdet

Vad ska det kosta att exploatera en bit mark, med sällsynta arter? Vilken vikt ska vi lägga vid biologisk mångfald kontra värdefulla råvaror och möjlighet till att skapa välstånd och arbetstillfällen? Vad är en blåklocka, eller en fluga värd – eller rent vatten och syret vi andas? Inom olika discipliner undersöker forskare olika delar av frågeställningarna kring värdet av biologisk mångfald. Det krävs kunskap inom ekologi och biologi för att förstå de komplexa system som ekosystemen är. Det behövs kunskap inom samhällsvetenskap, etik, juridik och historia, etc, för att få fler pusselbitar på plats i den stora frågan: hur kan vi människor både bruka naturen, och samtidigt göra det så på ett sånt sätt att också kommande generationer har ekosystem i balans att leva av?

Mäta biodiversitet - går det?

Det finns en stor efterfrågan på mätbarhet när det gäller biologisk mångfald, på samma sätt som man till exempel kan mäta växthusgasers koncentration och klimatpåverkande ämnen i atmosfären. Med mätbarhet kommer möjligheten att sätta upp kvantifierbara mål och göra uppföljningar. Men det är svårt att hitta självklara enheter och sätt att mäta status för biologisk mångfald. 

Några dimensioner kan mätas och övervakas kontinuerligt. Antal, förekomst och trender för arter är en sådan dimension, och Rödlistan är ett exempel på det.

I arbetet med den nya strategiska planen för Konventionen om biologisk mångfald (CBD), som ska komma 2021 är ambitionen att mätbara mål ska ta större plats än tidigare. 

Det finns försök att också få fram mätmetoder som tar hänsyn till den biologiska mångfaldens kvalitativa dimensioner - arternas funktioner i ekosystemen.

Mellan 2019-2021 har Naturvårdsverket en satsning på forskning som ska bidra till myndigheters arbete med att ta fram indikatorer för biologisk mångfald på landskapsnivå. 

Historisk tillbakablick: första TEEB-rapporten 2008

Våren 2008 publicerades den första rapporten inom en internationell studie som syftar till att visa vad det kostar att inte reagera på förlusten av biologisk mångfald och fortsätta med "business as usual". 

Den första så kallade TEEB-rapporten, The Economics of Ecosystems & Biodiversity, publicerades i samband med CBD-mötet i Bonn 2008. Den utgjorde den första delrapporten i en större EU-finansierad studie som leddes av den indiske ekonomen Pavan Sukhdev. TEEB är ett globalt initiativ för att göra naturens värde synligt.

Syftet med studien var att uppskatta kostnaderna för förlusten av biologisk mångfald i ett globalt perspektiv och jämföra dessa med vad det skulle kosta att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster. De kom fram till att om ingenting görs kan enbart de årliga förlusterna av dessa så kallade ekosystemtjänster på land uppgå till sju procent av världens samlade bruttonationalprodukt (BNP) till år 2050, och med samma beräkning för marina ekosystem skulle kostnaderna bli ännu mycket högre. Rapporten slår fast att felaktigt nyttjande är ekonomiskt kostsammare än att vårda ekosystemen och den biologiska mångfalden.

Många av de värden som är förknippade med biologisk mångfald och ekosystemtjänster är omöjliga att sätta pris på. TEEB-studien fokuserar i stället på de beräkningar som är möjliga att göra. Den första delstudien redovisar vad nedhuggning av stora skogsarealer innebär i ett internationellt perspektiv. Värdet av huggen skog beräknas genom att kvantifiera de ekosystemtjänster som skogarna står för – som vattenrening, klimatreglering och vattenreglering – och vad det skulle kosta att motverka eller återställa de negativa effekterna av nedhuggen skog såsom jorderosion, översvämningar eller hälsoproblem.

I andra delen av studien vidgas beräkningarna till att omfatta fler ekosystem. Målet är att förse beslutsfattare med kraftfulla verktyg och incitament för att kunna beakta värdet av ekosystemtjänster i politiska beslut och satsa på bevarande av biologisk mångfald och ekosystem.

Läs mer om TEEB-rapporterna på www.teebweb.org