Klimat och biologisk mångfald
Senast ändrad: 16 juni 2021
Förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringarna har till stor del hittills behandlats som två separata problem av världssamfundet och olika länder. Men de negativa effekterna av dessa båda processer är två parallella kriser som är starkt sammankopplade. Röster höjs allt mer för samordnade insatser.
Problemen med förlust av biologisk mångfald och klimatförändringarna är nära sammankopplade på olika sätt: förändringar i klimatet påverkar biologisk mångfald, och förändringar i ekosystemen påverkar klimatet. Men sambanden är komplexa.
Tydligt är att arbetet med att stoppa artförlusten och för att dämpa klimatkrisens effekter måste gå hand i hand. En rik biologisk mångfald är viktigt också för att kunna hantera och klara av klimatrelaterade kriser.
Läs Biodiverse nr 1/16 med temat Klimat och biologisk mångfald
Exemplet koraller
Klimatförändringarna kommer att alltmer påverka den biologiska mångfalden både direkt och indirekt. På många håll i världen ser vi hur detta sker redan. Ett exempel är korallreven. Korallrev täcker mindre än 0,1 % av världshaven, men hyser 25 % av alla marina fiskarter. Globala klimatförändringar hotar reven, och de revbildande korallarterna genomgår den snabbaste försämringen i bevarandestatus som någonsin uppmätts. De senaste 100 åren har ytvattnet i haven blivit 0,6 grader varmare, och det räcker för att korallerna ska dö. Höga koldioxidhalter i atmosfären betyder också att haven försuras. Detta gör att alla organismer som lagrar in kalk, inklusive koraller, får svårare att göra detta. Tre fjärdedelar av världens korallrev är nu hotade.
Läs om klimatförändringar och koraller i Biodiverse nr 4/17.
Kunskapssammanställning om klimatförändringar och biologisk mångfald
Kunskapens betydelse för att hantera både förlust av biologisk mångfald och klimatförändringarna, såväl kring specifika frågeställningar som kring omständigheter och förutsättningar för åtgärdsarbetet.
I september 2020 publicerades en kunskapssammanställning, som har gjorts av forskare från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Naturvårdsverket och SMHI: Klimatförändringar och biologisk mångfald. Slutsatser från IPCC och IPBES i ett svenskt perspektiv. (Länken går till Naturvårdsverkets webbsida, öppnas i nytt fönster).
Exempel på forskning om klimat och biologisk mångfald
Historiska sädesslag i framtidens mat. Kulturspannmålens roll för ekologisk spannmålsproduktion och konsumtion - kan vi lära av historien?
I ett fyraårigt projekt undersöker forskare från SLU och Högskolan Kristianstad tillsammans med branschfolk möjligheter med gamla spannmålssorter, i ett tvärvetenskapligt projekt finansierat av Formas. Syftet med projektet är att undersöka potentialen hos kulturspannmål (gamla sorter) i ekologisk produktion. Dessa har en bredare genetisk variation än moderna spannmål och anses vara mer resilienta mot miljövariation, vilket är en stor fördel med tanke på klimatförändringarna. I projektet jämförs kulturspannmål och moderna sorter av vete och råg i ekologisk odling under tre år, för att studera effekten av skötsel, miljö, avkastning, näringskvalitet, samt konsumentpreferenser. Projektet leds av Karin Gerhardt vid CBM.
Läs mer på projektets webbsida (länk)
Rapport om biologisk mångfald och klimatförändringar
"Det har blivit uppenbart att arbetet med biologisk mångfald måste bedrivas i ett klimatförändringsperspektiv om vi skall kunna bevara jordens organismer, deras genetiska kapital och de ekosystem de bygger upp. Lika uppenbart är det att biologisk mångfald är av avgörande betydelse för både klimatförändringarna i sig och effekterna av dem."
Så står det i förordet till den rapport som kom ut 2007, skriven av Tommy Lennartsson och Louise Simonsson:
Biologisk mångfald och klimatförändringar
Vad vet vi? Vad behöver vi veta? Vad kan vi göra? (länk till rapport i pdf)
Rapporten var resultat av ett uppdrag från Naturvårdsverket, som en underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen. Rapporten behandlar olika klimataspekter på biologisk mångfald och bygger dels på publicerad kunskap, dels på opublicerade expertsynpunkter.