Vad är etnobiologi?

Forskning i etnobiologi inriktar sig särskilt på att dokumentera den systematiska kunskap som äldre tiders människor hade om växter och djur och hur dessa utnyttjades som livsmedel, medicin och råmaterial samt deras roll i sedvänjor, lekar, föreställningar och ritualer. En del av dessa traditionella kunskaper är unika för det område där de uppstod, andra har en mer omfattande utbredning.

Intresset för etnobiologi internationellt har vuxit och utvecklats till en specialdisciplin med stor relevans för kunskapen om den biologiska mångfalden och dess bevarande. Den forskning som specifikt behandlar relationen mellan människan å ena sidan och växterna och djuren i hennes omgivning å den andra sammanfattas i benämningen etnobiologi . Analogt finns även under rubriken etnobotanik och etnozoologi. Även om etnobiologin sent etableras som specialämne i Sverige så har vi gamla traditioner på området. Linné var naturligtvis en föregångsman, som redan under Lapplandsresan 1732 gjorde många observationer av den folkliga växtkunskapen och djurens roll bland samer, finnar och svensk allmoge.

Etnobiologiska exempel

Fisk

Sedan stenåldern har människan fiskat med nät eller krokar i svenska vatten. Fisken har inte bara använts till föda utan även i till exempel medicinen och vid väderspådomar. Dessutom har fiskskinn använts i handarbete. Inom dagens hemslöjd används återigen fiskskinn till plånböcker och liknande.

Växter

Johannesört har i alla tider använts som snapskrydda. Idag används den dessutom för att färga kläder. Inom den gamla medicinen var den främst använd som sårväxt men idag förekommer den som naturläkemedel mot mild nedstämdhet.