Försörjningens resiliens - de agrara hushållen mellan samhälle och natur 1750-1900

Under tre år har forskare inom biologi, agrarhistoria och ekonomisk historia studerat hushållens historiska resursnyttjande och undersökt samspelet mellan människa, samhälle och ekosystemen i Sverige under den agrara och industriella revolutionen.

Projektet är unikt i det att historiska källor tolkas i ett ekologiskt perspektiv och vice versa. Bägge ämnesområdena tillförs på så sätt ny kunskap. När olika historiska källor kombineras i tvärvetenskapligt ljus kopplas hushållens ekonomiska och sociala utveckling ihop med de omgivande ekosystemen och skapar ny förståelse för hela det system människorna levde i.

Skogsbygd och slättbygd

Huvudfrågan är hur människornas agerande för att överleva har påverkats av de naturgivna och socioekonomiska förutsättningarna och hur människorna i sin tur påverkade landskapets ekologiska stabilitet under 1800-talet.

Två platser har valts ut som forskningsobjekt. Folkare härad, som är en skogsbygd i södra Dalarna och Torstuna härad på slätten mellan Västmanland och Uppland. Områdena skiljer sig bland annat genom vilka resurser i närområdet man kunde försörja sig av. Gemensamt för områdena är att det finns gott om historiskt källmaterial som brev, kartor och bondedagböcker.

Historisk forskning bidrar till lösningar av aktuella problem

Eftersom dagens biologiska mångfald till stor del är en spegling av tidigare markanvändning, bidrar forskningen till kunskap om hur landskapet kan brukas på bästa sätt idag.