Hur kan Landsbygdsprogrammets miljöersättningar förbättras?

Miljöersättningarna inom EU:s jordbrukspolitik har blivit allt viktigare. Det gäller både för många lantbrukares intäkter och i miljöarbetet för Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt och djurliv, Ingen övergödning och andra svenska miljömål. Syftet med detta projekt var att dra lärdomar från några andra europeiska länder om hur man där har utformat landsbygdsprogrammens åtgärder och om hur väl de har fungerat. Projektets rapport användes som underlag vid utformningen av Sveriges nya landsbygdsprogram från år 2014.

Miljöersättningar till lantbruket är en viktig del av insatserna för att nå miljömålen, där målsättningar om kulturarv och regionernas särpräglade jordbrukslandskap ingår. I projektrapporten beskrivs och utvärderas fem EU-länders och Schweiz miljöersättningar där underlag finns tillgängligt. Förslag på tillägg eller förändringar i det svenska landsbygdsprogrammet presenteras. De grundas bl.a. på en syntes av runt 200 vetenskapliga studier som tar upp olika aspekter, från enskilda ersättningars utformning och effekter till brukares uppfattningar och inställningar.

Denna studie har visat att det finns mycket att lära genom att hämta inspiration från andra länders lösningar inom landsbygdsprogrammet. Den tydligaste skillnaden mellan Sveriges och flera andra länders miljöersättningar är att det är vanligt med en uppsättning basåtgärder som måste uppfyllas för att andra mer krävande ersättningar skall kunna ansökas. Många länder har också en tydligare regionalisering av ersättningarna, vilket möjliggör anpassningar till olika naturgivna förhållanden (liknande en tydligare integrering av utvald miljö i hela miljöersättningssystemet). Några länder har mer omfattande ersättningssystem än Sverige men eftersom de är presenterade på ett enkelt sätt är de lättare att förstå.

Slutsatserna som presenteras i rapporten kan sammanfattas med några punkter:

• Pedagogiskt presenterade ersättningar kan lösa många av problemen med det svenska systemet.
• Regionalisering av ersättningarna kan skapa större tydlighet och precision, men måste vägas mot krav på lika behandling och administrationskostnader.
• Flexibla lösningar som system för återkoppling, värdebaserade ersättningar och möjlighet att gå ur åtagandet i förtid kan skapa större acceptans för ersättningarna.