Om Sikta-ABS

Sikta-ABS är förkortning för Swedish Initative for ABS Knowledge Transfer within Academia. Sikta-ABS strävade efter att möta de kunskaps- och samverkansbehov som personal vid svenska lärosäten upplever rörande EU ABS-förordningen ((EU) nr 511/2014). ABS står för Access and Benefit-Sharing och EU ABS-förordningen är den lag som i Sverige införlivar innehållet i Nagoyaprotokollet.  

Varför behövs EU ABS-förordningen?

I länder där den biologiska mångfalden är allra störst finns idag också de största hoten mot den. En hållbar förvaltning av naturresurser och skydd av naturtyper och arter sker på många håll genom arbete i lokalsamhällen och folkgrupper med en traditionell livsstil. De flesta länder, inklusive Sverige, har idag erkänt hur viktigt det lokala arbetet är för den biologiska mångfalden globalt sett genom att skriva under internationella avtal och/eller stifta lagar där de ger länder rätt att besluta om hur deras naturresurser och sedvanor används när de förts ut ur landet.

Forskning i Sverige på genetiska resurser eller traditionell kunskap som rör genetiska resurser med ett ursprung i andra länder kan beröras av flera lagar, stiftade såväl i ursprungslandet som i Sverige och/eller EU. Verksamma vid lärosäten behöver känna till dessa för att förstå om verksamheten berörs, och vad man i så fall behöver göra. Det är exempelvis vanligt att länder har tillträdeslagar som rör själva utförseln av forskningsmaterialet. Men det kan också ställas andra krav, som att juridiska avtal upprättats mellan med användaren (forskaren, högskolan) och ursprungslandets representanter för lokalbefolkningar och urfolk. Dessa lagkrav är ofta enkla att förstå uppkomsten till, och många har också hört talas om FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD) och dess Nagoyaprotokoll.

Men Nagoyaprotokollet är ett juridiskt bindande avtal mellan länder, inte individer. Hur ska Sverige kunna visa för andra länder att våra forskningsverksamheter tar hänsyn till de nationella lagarna om tillträde och användning av genetiska resurser? Och hur ska forskare och högskolor i Sverige i sin tur göra för att visa myndigheterna att de följt lagarna, och/eller att de inte berörs av dem? Det är bland annat dessa saker som EU ABS-förordningen handlar om. Att kraven enligt EU ABS-förordningen uppfylls av forskningsverksamheter kontrolleras av Naturvårdsverket, som också är vägledande myndighet.

Om du vill lära dig mer om Access and benefit-Sharing (ABS) och Nagoyaprotokollet kan du hitta information och länkar här (länk till sida på denna webbplats).

Varför genomfördes Sikta-ABS?

Sikta-ABS bedömde att det fanns en risk att svenska högskolor och universitet vid en kontroll inte skulle kunna tillmötesgå kraven enligt EU ABS-förordningen. Projektet noterade att lärosäten sällan genomfört kunskapsinsatser för att hjälpa sin personal att arbeta rättssäkert och etiskt med avseende på Nagoyaprotokollet. Eftersom handläggningen dessutom komplicerads av att varje forskningsprojekt kan omfatta olika typer av forskningsmaterial som kan ha hämtats från ett eller flera olika länder (med olika lagar i sin tur), måste varje projekt granskas individuellt. Arbetet kräver ofta inblandning av såväl forskningsstöd som jurist, och kan ta lång tid om ingen exempelvis trycker på hos fokalpunkterna i länderna. I avsaknad av handläggningsrutiner och utpekat ansvar för de olika delarna av processen kan forskare uppleva en stor oro och/eller skriva under juridiska avtal trots att de inte förstått innehållet och/eller saknar mandat. Det händer att forskare inte i tid uppfattar krav från finansiärer att visa upp avtal, och därför blir återbetalningsskyldiga.

Sikta-ABS utredde våren 2021 vilka personalgrupper som upplevde störst behov gällande EU ABS-förordningen, och vilka som bäst förvaltade och överförde kunskap inom lärosätena i närliggande ämnen. Därefter skickades en enkät om stödbehov ut till representanter som utsetts av lärosätena.

Det är en självklarhet att ett företag ska respektera lagarna i länder där de är verksamma. Inom många verksamheter krävs rutinmässiga riskanalyser med avseende på påverkan på arter och naturtyper. Vi respekterar kunskaper hos ursprungsbefolkningar och drar lärdom från sedvanor som uppkommit i lokala samhällen. Vi ser hur viktiga de lokala grupperna är för skyddet av biologisk mångfald och att de inspirerar till en mer hållbar förvaltning av naturresurser. Men trots att dessa saker är en förutsättning för att vi ska nå globala klimat- och miljömål och trots att vi hyser stor respekt för länders suveränitet vad gäller deras egna tillgångar finns det områden där processerna stannat av. Där det krävs mer samtal, mer förtroende och lyhördhet, längre väntan och tydligare markeringar om en vilja att göra rätt. Men lagarna är relativt nya och många som berörs är oroliga att göra fel, eller motarbetas.

Forskning på genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser är ett sådant område. På denna webbplats kan du läsa om projektet vid SLU Centrum för biologisk mångfald som erbjöd ett stöd till lärosäten i frågor som rör Nagoyaprotokollet.

Vad gjorde Sikta-ABS ?

Utifrån utredningar under 2021 genomfördes aktiviteter och utvecklades informationsmaterial som anpassades för högskolor och universitet.

Målet var att Sikta-ABS skulle:

• vara tillgängligt
• agera lyhört, fånga in behov
• tydligt rikta sig till målgruppen
• ha stor respekt för deltagarnas integritet
• uppmuntra samverkan inom och mellan lärosäten

Vem stod bakom Sikta-ABS?

Sikta-ABS var ett självständigt projekt vid SLU Centrum för biologisk mångfald, med finansiering från Naturvårdsverket. Huvudansvarig för projektet var Scarlett Szpryngiel.

Kostade det något att delta?

Deltagande i projektet var kostnadsfritt.

Vilka deltog i projektet?

Sikta-ABS riktade sig främst till forskningsrådgivande personal vid högskolor och universitet. De som projektet samtalade med arbetade oftast inom verksamhetsstödet som rådgivande i samband med avtalsprocesser, forskningsfinansiering, forskningssamordning, forskningsetik etc.. De flesta hade en central placering inom organisationen, andra var placerade ute i institutionerna. 

Långsiktiga mål

Projektet skulle uppmuntra en långsiktig kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte vad gällde tillämpningsområdena och kraven i EU ABS-förordningen. Ett mål var att fler vid svenska lärosäten skulle känna till innebörden av exempelvis Nagoyaprotokollet, EU ABS-förordningen, genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser och hur dessa begrepp relaterade till deras verksamheter. Projektet stöttade uppbyggnaden av arbetsrutiner så att lärosäten bättre lever upp till kraven enligt EU ABS-förordningen. Sikta-ABS finansierades under två år (2021–2022).