Den växtflora som finns vid vägkanter är ett slags kulturarv – här finns ofta arter som förut var vanliga i den omkringliggande miljön, men som nu är på stark tillbakagång. Men det är ett hittills outforskat fält. Med bättre kunskap kan vi utforma skötseln på bästa sätt, så att dessa arter bevaras.
Många av kulturlandskapets hävdberoende arter finns i artrika vägkanter. Det är sannolikt att dessa arter har etablerat sig under en tid då landskapet var fyllt av artrika ängar, betesmarker och åkrar. När hävden i landskapet minskat har hävdberoende arter kunnat klamra sig fast i vägkanter och dessa kan därför ses som biologiskt kulturarv. Gynnsamma lokala förhållanden och säkerhetsslåtter har skapat ersättningsbiotoper för arterna. Sambanden mellan artrika vägkanter och det omgivande landskapet har potential att bidra både till kulturmiljövården och till naturvården.
Vägars kulturmiljövärden har uppmärksammats inom kulturmiljövården, exempelvis vägens lokalisering, väghållningsstenar, broar och alléer. Vägkantsfloran är däremot ett outforskat slags kulturarv i vägmiljöer som kan tillföra ny kunskap både om vägen som kulturmiljö och om det omgivande landskapets historiska markanvändning och artinnehåll.
Med bättre kunskap om vilka hävdbiotoper och historiska perioder som vägkantsfloran kommer ifrån, finns också bättre förutsättningar att skapa miljöer och utforma skötsel som bevarar arterna i vägkanten på bästa sätt.
Flera forskningsprojekt är knutna till temat om sambanden mellan artrika vägkanter och det omgivande landskapet, i nutid och olika historiska perioder.
• Vägarnas biologiska kulturarv (avslutat projekt finansierat av Riksantikvarieämbetet).
• Artrika vägkanter i landskapet: Den nuvarande och historiska omgivningens betydelse för möjligheterna att skapa och vidmakthålla vägmiljöer som gynnar biologisk mångfald (finansierat av Trafikverket).
Arbetet är tvärvetenskapligt och kombinerar historisk kunskap om vägar och landskapsnyttjande med biologisk kunskap om arter och deras specifika krav. Vi samverkar med miljö- och kulturexperter på Trafikverket, samt Riksantikvarieämbetets kulturvårdsavdelning.
Vi använder också data och erfarenheter som kommer fram inom projekten Triekol (länk till forskningsprojektet) och Skötsel av kulturpräglad natur (länk till forskningsprojektet).
