Fäbodkulturen som immateriellt och biologiskt kulturarv

Bakgrund

Fäbodbruket är en viktig del av den skandinaviska folkkulturen och spelade en avgörande betydelse för lantbruket på många håll i Sverige under många århundraden. Sedan slutet av 1800-talet har antalet aktiva fäbodbruk gått ned till stor del på grund av strukturrationalisering av lantbruket, användning av konstgödning, en globaliserad livsmedelsmarknad och konkurrens av annan markanvändning, främst skogsbruk och turismnäring.

Fäbodkulturen omfattar såväl djurhållning, betesdrift, kommunikation med djuren, mjölkhantering, osttillverkning, uppförande av byggnader och hägnader, tillverkning av redskap och kärl, vallmusik, berättarkonst och sparsamhet med resurserna.

Ett fortsatt fäbodbruk kan bidra med viktig kunskap för hållbar och resurssnål livsmedelsproduktion som samtidigt skapar attraktiva miljöer och landskap för ett biologiskt kulturarv bestående av bland annat hävdgynnade arter. Fäbodkulturen spelar således en viktig roll för den kulturella identiteten, mathantverk, turism, landsbygdsutveckling och biologisk mångfald.

Unesco inrättade 2003 en tvillingkonvention till den mer kända Världsarvskonventionen från 1972: dess immateriella lillasyster ”Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet”. Sverige ratificerade konventionen 2012 och inrättade ett nationellt register 2015.

Det första svenska kulturarvet Sagobygden kom på den internationella listan 2018, och 2021 hamnade även nordiska klinkbåtstraditionen där. Nästa år håller vi tummarna för kunskap och traditioner relaterade till nyckelharpan. Nu har regeringen fattat beslut om att skicka in en nominering av fäbodkulturen som immateriellt kulturarv till Unesco. Denna nominering har utarbetats under de senaste åren av svenska och norska fäbodrörelsen i samarbete med bland andra SLU Centrum för biologisk mångfald.

Metod

Insamling av data om fäbodkulturen som immateriellt kulturarv skedde i huvudsak under perioden mellan hösten 2021 och våren 2023, men avsikten är att åtminstone fortsätta tills beslut har tagit av Unesco. Det handlar om intervjuer, ljudinspelningar från möten, självutvärderingar och dokument från processen. Målet är att här presentera processerna och introducera en del av resultaten medan rådata från kartläggningen finns lagrad på en server hos Institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. I övrigt har arbetet med fäbodkulturens immateriella och biologiska kulturarv skett inom ramen för flera interreg-projekt med fokus på fäbodbruk i Sverige och Norge.