Sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor (zoonoser) och antibiotikaresistens är stora problem som påverkar folk- och djurhälsa, biologisk mångfald, livsmedelsförsörjning och ekonomisk tillväxt. Det behövs utökad forskning och kännedom om övervakning och diagnostik av smittämnen och antibiotikaresistens i vilda djurpopulationer och hos lokalbefolkning i nära kontakt med vilda djur.
Sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor (zoonoser) och antibiotikaresistens är stora problem som påverkar folk- och djurhälsa, biologisk mångfald, livsmedelsförsörjning och ekonomisk tillväxt. Risken för spridning av zoonotiska smittämnen ökar med hög befolkningstäthet och nära kontakt mellan människor, boskap och vilda djur.
Många zoonoser och nya smittämnen har sitt ursprung hos vilda djurpopulationer. Men det vilda djurlivet är också en viktig tillgång för lokalbefolkningen i många låginkomstländer där naturbaserad turism är en betydelsefull inkomstkälla som ökar starkt. Det behövs utökad forskning och kännedom om övervakning och diagnostik av smittämnen och antibiotikaresistens i vilda djurpopulationer och hos lokalbefolkning i nära kontakt med vilda djur. Kunskapen om förekomst av zoonoser hos vilda djur i Asien är otillräcklig. Vid sjukdomsövervakning av vilda djur krävs vanligen immobilisering (sövning; narkos) för att kunna samla in biologiska prover och garantera säker vilthantering för både djurens och människornas skull. Dock saknas effektiva och säkra immobiliseringsmetoder för många vilda djurarter.
Det övergripande målet med detta treåriga projekt är att förbättra övervakningen och stärka beredskapen mot zoonotiska infektionssjukdomar hos asiatiska elefanter, apor och människor. Provinsamling från vilda djur och människor som jobbar med vilt på Sri Lanka kommer ske för analys av specifika virus och bakterier, samt nya smittämnen. Fokus kommer att vara på sjukdomar som har stor betydelse för djur- och folkhälsan och med socioekonomisk påverkan. Den nya kunskapen som genereras genom forskningen kommer bidra till en hållbar fattigdomsbekämpning och stödja bevarandet av global biodiversitet.
Forskning utförs inom fyra sammanlänkade projektdelar:
1) Förekomst av tuberkulos hos asiatiska elefanter och människor. Prover samlas in från föräldralösa elefantungar på rehabiliteringscenter och i djurpark, från vilda elefanter i nationalparker och från personal som jobbar med vilda djur, såsom elefantskötare och viltveterinärer. Antibiotikaresistens kommer undersökas.
2) Zoonoser hos apor. Provinsamling från makaker och langurer som befinner sig nära människors bostäder, i tempelområden och i nationalparker. Laboratorieanalys inkluderar förekomst av rota- och hantavirus, Salmonella, Campylobacter, Leptospira, samt antibiotikaresistens hos identifierade bakterier.
3) Utveckling av säkra och effektiva immobiliseringsmetoder för asiatiska elefanter och apor. Vid provtagning som kräver immobilisering kommer nya sövningskombinationer utvecklas för säker hantering. Protokoll för behandling av komplikationer såsom syrebrist kommer etableras för att minska riskerna för de sövda djuren. Förbättrad hantering av vilda asiatiska djurarter bidrar till bevarandet av biologisk mångfald.
4) Kartläggning av smittor hos vilda gnagare. Förekomst av hantavirus och Leptospira undersöks genom provtagning av vilda gnagare. Metagenomisk analys kommer utföras för att identifiera eventuella nya smittämnen.
Projektet utgår från en 'One-Health'-strategi både på lokal, regional och global nivå, med en tvärvetenskaplig grupp med experter inom veterinärmedicin, humanmedicin, mikrobiologi, bioinformatik och viltvård. Samarbetspartners inkluderar Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Karolinska Institutet (KI), Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) och Kolmårdens djurpark i Sverige. Medverkande på Sri Lanka är University of Kelaniya, University of Peradeniya och Department of Wildlife Conservation. Kompetensuppbyggnad avseende laboratoriemetodik och viltimmobilisering sker genom forskarutbyten för internationella samarbetspartners och SLU, KI och Kolmårdens djurpark i Sverige. Under projektets gång arrangeras workshops för kunskapsuppbyggnad och spridning av resultat, vilket också sker på internationella konferenser och genom vetenskapliga publikationer. Projektet kommer förse myndigheter med information om förekomst av zoonotiska och eventuellt nya smittämnen i viltpopulationer, vilket kan bidra till bättre beredskap och kontrollåtgärder mot smittsamma sjukdomar och därmed förbättra levnadsvillkoren för asiatiska vilda djur och människor.
Projektledare: Åsa Fahlman, leg. veterinär, docent i viltmedicin. Forskare vid Centrum för biologisk mångfald.
Finansiärer: Vetenskapsrådet - projektbidrag utvecklingsforskning, samt Kolmårdens insamlingsstiftelse
Kontakt, projektets samarbetspartners: