Kontaktinformation
Karin Gerhardt, Projektledare
Institutionen för stad och land, SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM)
Många är nyfikna på vad kulturspannmål är egentligen, och vad som skiljer dem från konventionella spannmål. I projektet utgår vi från en definition där vi inkluderar äldre spannmålsgrödor, lantsorter och sorter som togs fram före 1960-talet som inte genomgått formell förädling, utan istället anpassat sig genetiskt till den lokala miljö där den odlats. Här nedan kan du läsa mer om vad kultursorter har för kännetecken, och vilken koppling det finns mellan kultursorter och biologisk mångfald.
Gamla spannmålsgrödor har många olika namn. De kan benämnas kulturspannmål, kultursorter, lantsorter eller historiska sädesslag. Det finns ingen exakt definition av kulturspannmål, men det betecknar ofta ursprungliga sorter från det tidiga jordbruket som inte har genomgått modern förädling.
I den här studien använder vi termen “kulturspannmål”, vilket inkluderar äldre spannmålsgrödor, till exempel primitivare urveten såsom emmer och enkorn, vilka är andra arter, om än närbesläktade med dagens moderna brödveten. Vi inkluderar också lantsorter och sorter som togs fram före 1960-talet då det industriella jordbruket tog fart. De tidigt förädlade sorterna från slutet av 1800-talet fram till ca 1960 innehöll ofta nordiska lantsorter som föräldramaterial och har således stora genetiska likheter.
Lantsorter kallas till exempel Ölandsvete och Dala lantvete, och de är en blandpopulation av en domesticerad, odlad växt som inte genomgått formell förädling, utan istället anpassat sig genetiskt till den lokala miljö där den odlats (Leino, 2017).
Ett av mervärdena med äldre spannmålssorter är den genetiska variationen inom sorterna. Man kan tydligt se att variationen inom en och samma sort är stor – de uppvisar till exempel olika mognadsgrad och olika borst- och strålängd. Moderna spannmålssorter har förädlats till att vara mer homogena, vilket är en fördel i storskalig produktion – de ser därför alla likadana ut.
Spannmålsförädlingen har varit inriktad på ökad skörd och bakegenskaper såsom ett starkt glutennät för brödindustrin, medan smakegenskaper inte prioriterats. De äldre sorterna ger en lägre skörd, och har mindre kärnstorlek, men mer smak och har höga halter av proteiner och mineraler.
Kulturspannmål kännetecknas av:
Variationen av den odlade mångfalden minskar överallt i världen, både inom sorterna och i antalet sorter. Hela två tredjedelar delar av vår matproduktion på växtsidan utgörs av endast nio grödor, vilket gör odlingssystemen sårbara, speciellt då klimatförändringarna kommer att leda till både mer torka och översvämningar. Under 2018, då det var ihållande torka under sommaren, halverades den svenska spannmålsskörden på ett bräde.
Ett av mervärdena med äldre spannmålssorter är den genetiska mångfalden/variationen inom sorterna. Man kan tydligt se att variationen i en och samma sort är stor – de uppvisar till exempel olika mognadsgrad och olika borst- och strålängd.
Fotot visar ett fält med kulturspannmål till vänster och modernt spannmål till höger. Foto. Karin Gerhardt.
Kulturspannmål odlas ofta i småskalig, ekologiska odlingssystem (med både växter och djur), som leder till en hög biologisk mångfald av många olika växter och djur, om man jämför med en större konventionell gård som ofta odlar en gröda i en monokultur på en större yta, och använder en del bekämpningsmedel, som i sig leder till färre arter.
Bildspelet visar några olikavarianter av kulturspannmål. Bilderna är från forskningsprojektet.
Karin Gerhardt, Projektledare
Institutionen för stad och land, SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM)
Läs mer här om hur du kan använda kulturspannmål. (Länk till ny sida i projektwebben).