Konventionen om biologisk mångfald (CBD)

CBM har sedan starten stött och ofta deltagit i de svenska nationella delegationerna till partskonferensen (COP) i CBD, dess underorgan för vetenskaplig, teknisk och teknologisk rådgivning (SBSTTA) och dess arbetsgrupp för artikel 8(j) om lokal och traditionell kunskap som är relevant för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. CBM har också fått i uppdrag att utarbeta den svenska nationella rapporten till CBD vid ett antal tillfällen.

Läs mer om CBD på naturvårdsverkets webbplats. (Länk till Naturvårdsverket).

COP15

Förhandlingsresultat från COP15

Här kan du läsa resultatet av förhandlingarna i Montreal för ett nytt ramverk för biologisk mångfald: The Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework.

Här kan du läsa svenska delegationens kortrapport.

Forskarkommentar av Torbjörn Ebenhard i tidskriften Forskning & Framsteg: ”Konkreta mål saknas för att rädda arter”.

Bakgrund

I december 2022 hölls COP15, partsmötet för FN:s konvention om biologisk mångfald. Mötet hölls i Montreal, Kanada. Vid mötet skulle parterna enas om ett nytt globalt ramverk och nya internationella mål för den biologiska mångfalden. Ambitionen är att genom målen stoppa förlusten av biologisk mångfald globalt. 

Det planerade partsmötet COP15 skulle ha hållits i oktober 2020 i Kunming i Kina, med en rad olika förberedande möten under hela året 2020. Mötet ställdes dock in på grund av corona-pandemin och förberedande möten har hållts i huvudsak digitalt.

COP15 var det viktigaste mötet för CBD sedan COP10 i Nagoya år 2010. I Nagoya fastställdes konventionens globala mål fram till 2020, de så kallade Aichi-målen. Till exempel genom IPBES globala bedömning av tillståndet för biologisk mångfald vet vi att Aichi-målen i stort inte nåddes.  

SLU Centrum för biologisk mångfald var involverat i förhandlingsprocessen inom konventionen om biologisk mångfald (CBD), genom föreståndaren Torbjörn Ebenhard som deltog i den svenska förhandlingsdelegationen.

Läs blogg från förhandlingarna här, med slutkommentar av Torbjörn Ebenhard.

CBD och processen att ta fram nya mål

Att ta fram en ny uppsättning globala mål för biologisk mångfald är inte lätt. Biologisk mångfald är en komplex materia att hantera. Den går inte att beskriva och mäta med några få enkla parametrar (som man gör i klimatkonventionen, där mycket går att uttrycka i form av koldioxidekvivalenter), och behov och förutsättningar är mycket olika i olika länder världen över. Samtidigt ska alla CBD:s 196 parter enas om en enkel uppsättning på runt 20 mål, som tydligt uttrycker vad alla parter ska genomföra och uppnå. Varje mål ska uttryckas i någon mätbar storhet, som samtidigt är relevant i alla länder.

CBD förbereder normalt partsmötesbeslut i två olika underorgan. De vetenskapliga aspekterna av kommande beslut dryftas i SBSTTA (Subsidiary Body on Scientific, Technical and Technological Advice), och de mer politiska aspekterna av konventionens genomförande bereds i SBI (Subsidiary Body on Implementation). Konventionens parter deltar i båda mötena, som lämnar förhandlade rekommendationer till partsmötet.

Eftersom arbetet med att ta fram en helt ny uppsättning mål och en ny strategi är mycket komplext hade förra partsmötet tillsatt en extra arbetsgrupp som enbart skulle jobba med detta: Open-ended Working Group on the post-2020 global biodiversity framework (OEWG). Arbetsgruppen bestod av alla parter som önskade delta, och leddes av två särskilt utsedda ordförande (co-chairs). Arbetsgruppen började redan under 2019 sitt arbete, tillsammans med konventionens sekretariat. En lång rad konsultationsmöten med olika intressenter världen över har hållits, för att fånga upp de behov och stämningar som råder. Baserat på detta, och ett första möte med OEWG i augusti 2019, presenterade ordförandena en första sammanställning av möjliga målformuleringar, det så kallade zero draft, som utgångspunkt för fortsatta förhandlingar inom OEWG.

Läs mer

Global Biodiversity Outlook 5 (2020)

Rapporten Global Biodiversity Outlook 5 sammanställer hur världens länder nått upp till de satta målen under perioden 2011-2020. 

Länderna som antagit konventionen om biologisk mångfald har rapporterat in hur man lyckats i arbetet med att uppnå dessa mål, och CBD (Convention on Biological Diversity) har tillsammans med data från globala organisationer sammanställt informationen i rapporten Global Biodiversity Outlook, den femte i ordningen sedan 2001.

The 2030 Agenda and Ecosystems (2016) 

PDF, 48 sid, 3 mb.

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster är av avgörande betydelse för att vi ska uppnå målen i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Torbjörn Ebenhard från CBM beskriver tillsammans med Maria Schultz och Tristan D. Tyrrell SwedBio i en artikel hur målen relaterar till varandra.