The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES)

Huvuduppgiften för IPBES (The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) är att göra helhetsbedömningar av tillståndet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, på samma sätt som FN:s klimatpanel analyserar klimatförändringar och deras effekter. Ett antal regionala och tematiska analyser har genomförts av IPBES.

Naturvårdsverket är nationell kontaktpunkt för IPBES i Sverige. Läs mer på deras webbplats. (länk till Naturvårdsverket).

CBM:s personal (bl.a. Torbjörn Ebenhard) stödde den svenska regeringen i förhandlingarna under upprättandet av IPBES, och stödjer även svenska Naturvårdsverket i dess arbete under IPBES plenarmöten. 

IPBES rapport Assessment Report on Diverse Values and Valuation in Nature (2022)

Rapporten Assessment Report on Diverse Values and Valuation in Nature handlar om hur vi människor värderar naturen, och vilka metoder det finns för att beskriva sådana värden. Rapporten är en kunskapssammanställning till stöd för beslutsfattare, sammanställd av ett 80-tal forskare från 47 länder som granskat ca 13 000 källor från vetenskapliga artiklar och från urfolk och lokalsamhällen.

Här presenteras över femtio olika metoder, som kan användas som verktyg för att synliggöra rikedomen i människors relationer med naturen och dess värden. Rapporten lyfter också fram behovet av att adressera maktasymmetrier i olika beslutprocesser: idag involveras sällan alla intressenter i beslutsprocesser, och naturens alla olika värden vägs inte in.

Beslutsfattande har ofta förbisett särskilt de värden som kan vara avgörande för människor eller samhällen, såsom klimatreglering, ekosystemens integritet eller kulturell identitet, på grund av att de ligger utanför de kortsiktiga marknadsmässiga och ekonomiska värdena.

Förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringarna är kriser som i tilltagande grad påverkar människor och vår möjlighet till försörjning. För att kunna genomföra de förändringar som krävs för att hejda dessa kriser och mildra konsekvenserna av dem, är kunskap om naturens alla värden central i beslutsfattande.

Rapporten lyfter särskilt fram vikten av att erkänna och respektera ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens världsbilder och värderingar och de institutioner som stödjer deras rättigheter och territorier. Det gör det möjligt för politiken att bli mer inkluderande för hur olika människor lever, förhåller sig till och värdesätter naturen, vilket också leder till mer hållbara samhällen.

Marie Kvarnström vid CBM har på uppdrag av Naturvårdsverket utvärderat och kommenterat utkastet till IPBES-rapporten om naturens värden. Hon säger bland annat om rapporten att:

- Innehållet är viktigt i ett svenskt perspektiv och bör bli ledande för den transformativa förändring som krävs också i vårt land för att en framtid där människan lever utan negativ påverkan på klimatet och utan förluster av biologisk mångfald. Rapporten bör översättas till svenska och bli obligatorisk läsning för beslutsfattare och vid våra olika myndigheter och ligga till grund för kommande förändringar i riktning mot ett hållbart och rättvist samhälle.

IPBES rapport Assessment Report on the Sustainable Use of Wild Species (2022) – Hållbart nyttjande av vilda arter

Människor är beroende av en mängd arter av både djur och växter för sin överlevnad. Användandet av arter innefattar mat, energi, material och medicin, men också rekreation, inspiration och många andra saker som bidrar till välmående hos oss människor. Den accelererande globala krisen för biologisk mångfald hotar människors välfärd. Rapporten Assessment report on the Sustainable Use of Wild Species som släpptes i juli 2022 presenterar kunskap, analyser och verktyg för att få till stånd ett mer hållbart användande av vilda växter, djur, svampar och alger i världen.

Hållbart nyttjande sker när ekosystemens och biodiversitetens mångfald och funktioner upprätthålls trots användandet av naturresurserna.

I juli 2022 godkände de 139 medlemsländerna rapporten, som är resultatet av fyra års arbete av 85 ledande forskare och experter, som tillsammans med 200 medverkande författare har gått igenom mer än 6200 källor.

Här konstateras att 70 % av världens fattiga är direkt beroende av vilda arter för sin överlevnad. En av fem människor på jorden är beroende av vilda växter för mat och inkomster. 50 000 vilda arter är viktiga för människans direkta konsumtion. Samtidigt sker mycket av nyttjandet av de vilda arterna på ett icke hållbart sätt.

Fem kategorier

Rapporten baseras på fem kategorier av användande: fiske, samlande, skogsbruk, jakt, samt användning som inte baseras på att utvinna en resurs, såsom observation (turism eller fågelskådning). För varje utvinningsområde identifieras sedan olika typer av användning, såsom för mat, material, medicin, energi, rekreation, ceremonier, lärande och dekoration. Här ges en överblick över trenderna de senaste 20 åren. I de flesta fall har nyttjandet av vilda arter ökat, men hållbarheten har varierat.

Ett exempel som ges är fiske, där rapporten visar att i global skala är 34 % av jordens vilda fiskpopulationer överfiskade. Men det finns lokala och kontextuella variationer, där exempelvis de länder som har robusta system för fiskeriförvaltning har kunnat se sina populationer öka.

Drivkrafter

Rapporten identifierar drivkrafter bakom ohållbart nyttjande, såsom landskapsomvandlingar på land och till havs, klimatförändringar, invasiva främmande arter, föroreningar och global handel i vilda arter, särskilt illegal handel.

Just illegal handel med vilda arter är världens tredje största grupp av illegala handelsvaror och dess värde uppgår årligen till nästan 200 miljarder dollar. Timmer och fisk är de största grupperna av arter som det handlas med illegalt.

Verktyg för reglering

Som en del av analysen undersöker rapporten lagar och andra politikverktyg som kan användas i regleringen av nyttjandet av vilda arter. Sju huvudpunkter presenteras, som kan användas för att göra nyttjande mer hållbart om de började användas genomgripande, bland annat inkluderande och deltagarstyrda processer och verktyg som säkerställer rättvis och jämlik fördelning av kostnader och vinster.

I rapporten undersöks också ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens nyttjande av vilda arter, som till stor del sker i de skyddade områden som finns runt om i världen. Genom att säkerställa deras rättigheter till land och vatten stödjer man också hållbart användande av vilda arter.

Vägar framåt

Olika framtidsscenarier tas också upp i rapporten för att undersöka vägar framåt. För vart och ett av de olika verksamheterna presenteras verktyg för att möta de utmaningar som man ser. Gemensamt för de framtidsscenarier som kan säkerställa en hållbar framtid för vilda arter, är transformativa förändringar som inbegriper bland annat jämlik fördelning av kostnader och vinster, och effektiva institutioner och system för styrning.

IPBES global assessment 2019

I maj 2019 presenterade IPBES den första övergripande rapporten om tillståndet för världens biologiska mångfald och ekosystemtjänster: The global assessment of biodiversity and ecosystem services. 132 länder står bakom den och dess slutsatser. Rapporten är resultatet av den första mellanstatliga globala analysen som gjorts, och den pekar på att grundläggande förändringar behövs i samhället för att vända den negativa trenden med ökad förlust av biologisk mångfald.

Rapporten är resultatet av tre års arbete, med över 400 experter engagerade som skribenter, och två remissomgångar då synpunkter har lämnats av IPBES medlemmar, observatörer och andra experter. Själva rapporten är på ca 1800 sidor. Den 40-sidiga Sammanfattning för beslutsfattare har förhandlats mellan alla medlemsländer under det årliga plenarmötet i april -maj 2019.

Läs Summary for Policymakers här (länk till IPBES:s webbsida).

Den svenska delegationen som varit med vid förhandlingarna av  leds av Mark Marissink från Naturvårdsverket, och består i övrigt av Cecilia Lindblad (Naturvårdsverket, svensk fokalpunkt för IPBES), Johan Abenius (Naturvårdsverket), Mette Lyngsøe Svejgaard (Miljödepartementet) och Torbjörn Ebenhard (CBM vis SLU).

Läs mer om slutsatserna i rapporten som publiceras 6 maj, och om Torbjörn Ebenhards reflektioner över dessa slutsatser.

EU-resolution 2020 med bakgrund i IPBES-rapporten

I januari 2020 togs en resolution i EU-parlamentet, som visat att man läst IPBES-rapporten och på allvar tagit till sig budskapet: "Vi står inför ett nödläge för miljön!" Läs mer om vad resolutionen säger här.

Mångfaldskonferensen 2109 om IPBES globala rapport

Naturvårdsverket och CBM arrangerade tillsammans en konferens om denna rapport den 17 oktober 2019.

Mångfaldeskonferensen 2018

CBM arrangerade år 2018 tillsammans med Naturvårdsverket, Kungl. Skogs- och lantbruksakademien och Naturhistoriska riksmuseet en Mångfaldskonferens om de IPBES-rapporter som gavs ut våren 2018.

• Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services for Europe and Central Asia:

https://www.ipbes.net/assessment-reports/eca

• Assessment report on land degradation and restoration:

https://www.ipbes.net/assessment-reports/ldr

En IPBES-liknande studie

Biodiversity and ecosystem services in Nordic coastal ecosystems - an IPBES like assessment var ett samarbete mellan Danmark, Finland, Island, Norge, Färöarna, Grönland, Åland och Sverige där Naturvårdsverket har varit projektledare. Studien är gjord på uppdrag av Nordiska ministerrådet, och Marie Kvarnström och Håkan Tunón vid CBM har arbetat i projektet, som visat på att sociala och kulturella likheter är en styrka i de nordiska länderna, som exempelvis intresset för friluftsliv och turism i kustnära områden.

Arbetet är inspirerat av biodiversitetspanelen IPBES och följer IPBES:s rapportstruktur som beskriver status och trender i ekosystemet, sociala och kulturella aspekter viktiga för kustområden samt vägar framåt mot hållbar förvaltning av ekosystemen.

Rapporten från studien, som publicerades 2018, heter Biodiversity and ecosystem services in Nordic coastal ecosystems: an IPBES-like assessment.

Biodiversity and Ecosystem in Nordic coastal Ecosystems. An IPBES like assessment:

• Biodiversity and ecosystem services in Nordic coastal ecosystems: an IPBES-like assessment. Volume 1. The general overview
• Biodiversity and ecosystem services in Nordic coastal ecosystems: an IPBES-like assessment. Volume 2. The geographical case studies
• Sammanfattning för beslutsfattare (Summary for Policy Makers)

Läs även: Report from the project: Indigenous and Local Knowledge in a Scoping Study for a Nordic IPBES Assessment