EU-resolution om biologisk mångfald 2020
Våren 2019 lanserade IPBES (den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster) sin stora rapport om det allvarliga tillståndet för världens biologiska mångfald. Rapporten har rönt stor uppmärksamhet världen över, och har jämställts med klimatpanelens rapporter om klimatförändringarna. Nu har EU-parlamentet i sin resolution visat att man läst IPBES-rapporten och på allvar tagit till sig budskapet: ”Vi står inför ett nödläge för miljön!” Torbjörn Ebenhard, CBM, kommenterar här resolutionen .
EU-parlamentets resolution har två syften. Dels vill parlamentet vägleda EU-kommissionen och EU:s medlemsstater i arbetet med att ta fram en ny EU-strategi för biologisk mångfald, inom ramen för den gröna giv (Green Deal) som EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen har utlovat. Och dels handlar det om att staka ut EU:s förhandlingskurs inom konventionen om biologisk mångfald (CBD), som i höst ska besluta om en ny global strategi och en ny uppsättning globala mål för biologisk mångfald.
Jag ser också resolutionen som en viktig symbolhandling – den innehåller tydliga ställningstaganden som måste uppfattas som radikala för att komma från en sådan församling. Här slås fast att biologisk mångfald och fungerande ekosystem är nödvändiga för att vi ska kunna nå Paris-avtalet om begränsningar av klimatförändringarna, och helt oersättliga som bas för vår försörjning med mat, bränsle och mediciner. Parlamentet slår fast att ekonomisk tillväxt bara kan leda till hållbar utveckling om den helt och hållet frikopplas från utarmning av biologisk mångfald, vilket inte är fallet idag då många ekonomiska aktiviteter orsakar förlust av arter och deras livsmiljöer, ofta med stöd av ekonomiska subventioner från EU och dess medlemsstater. Parlamentet vill se kraftfulla samhällsförändringar, inte bara för klimatet utan också för den biologiska mångfalden, och detta kommer att kräva högsta möjliga politiska uppmärksamhet och engagemang.
Bland annat nämner resolutionen att 30 % av EU:s land- och vattenområden ska ges ett effektivt områdesskydd
Inom EU vill parlamentet införa nya juridiskt bindande mål för biologisk mångfald till 2030. Bland annat nämner resolutionen att 30 % av EU:s land- och vattenområden ska ges ett effektivt områdesskydd, 30 % av ekologiskt utarmade miljöer ska restaureras, och all övrig mark ska nyttjas på ett hållbart sätt. I EU:s långsiktiga budget ska 10 % avsättas till arbete med biologisk mångfald (utöver det som satsas på klimatåtgärder). EU-subsidier som skadar biologisk mångfald ska fasas ut; inga EU-medel ska få användas på sådant sätt att det utarmar mångfalden. Europeiska investeringsbanken uppmanas säkra alla sina lån och investeringar mot förlust av biologisk mångfald. Parlamentet vill också se en utökad grön skatteväxling. Klimatarbetet har länge varit viktigt för EU, och i den nya given vill parlamentet att bevarande av biologisk mångfald ska få en lika viktig position. Bland annat föreslås att EU inte ska använda biobränslen som orsakar indirekta markanvändningsförändringar som skadar biologisk mångfald.
Resolutionen pekar också på EU:s roll på den globala scenen, där unionen i förhandlingarna inom konventionen om biologisk mångfald bör driva på för en ambitiös ny global strategi. Konventionens parter (medlemsländerna) har i flera decennier misslyckats med att nå uppsatta mål, och röster har höjts för att sänka ambitionsnivån i arbetet med att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald, så att målen ska bli nåbara. Parlamentets resolution säger tvärtom att ambitionsnivån bör höjas, för både mål och de åtgärder som sätts in för att nå målen.
Parlamentet vill se ett juridiskt bindande avtal för biologisk mångfald jämförbart med 1,5-gradersmålet i Parisavtalet
Parlamentet vill se ett juridiskt bindande avtal för biologisk mångfald jämförbart med 1,5-gradersmålet i Parisavtalet, som leder till att minst 30% av land- och vattenområden ges ett effektivt områdesskydd.
Förutom förhandlingsarbetet inom CBD vill parlamentet också att EU tar ansvar för bevarande av biologisk mångfald i övriga världen, som idag hotas av EU:s stora ekologiska fotavtryck utanför unionen.
Vad betyder resolutionen rent konkret? Kommer parlamentets önskemål att bli verklighet? En resolution kan beskrivas som en viljeyttring och ett åtagande, men det är inte i sig en lag. Makten i EU delas mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen, och det kommer att krävas mycket förhandlande innan de kraftfulla åtgärder som parlamentet efterlyser kan bli verklighet. Enskilda medlemsstater kommer säkerligen att ifrågasätta flera av parlamentets förslag.