Miljömålsverkstäder

Åtgärdsmål 2 handlar om att återställa utarmade ekosystem för att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster. På global nivå ska minst 30 % av utarmade ekosystem vara under restaurering år 2030. Åtgärdsmål 3 anger att minst 30 % av alla hav och av alla land- och sötvattensområden ska bevaras i skyddade områden eller andra områdesbaserade bevarandeåtgärder. Vad ska betraktas som utarmade ekosystem i ett svenskt perspektiv? Vilka områdesbaserade skyddsåtgärder ska användas i Sverige? På vilken ambitionsnivå ska de svenska målen ligga?

Facilitator: Torbjörn Ebenhard, SLU Centrum för biologisk mångfald.
Experter: Gunnar Lindén, LRF; BG Jonsson, Mittuniversitetet.

Åtgärdsmål 12 handlar om att öka och förbättra gröna och blå områden i städer för att gynna biologisk mångfald, konnektivitet och människors välbefinnande. Därför bör bevarande och hållbart nyttjande av mångfalden vara en central del i stadsplanering. Hur ska detta genomföras?

Facilitator: Marcus Hedblom, Institutionen för stad och land, SLU.
Experter: Agata Bar Nilsson, Boverket; Erik Andersson, Helsingfors universitet.

Åtgärdsmål 15 efterfrågar juridiska, administrativa eller politiska åtgärder som skapar förutsättning för näringsverksamhet att ta ansvar för sin påverkan på biologisk mångfald. Detta inbegriper bland annat att företagen ska övervaka och redovisa verksamhetens påverkan på biologisk mångfald. Åtgärdsmål 16 handlar om att främja hållbar konsumtion och säkerställa att människor uppmuntras att göra hållbara val i sin konsumtion. Därför behövs hållbara riktlinjer och strategier för produktion, distribution och konsumtion samt tillgång till relevant och korrekt information. Syftet är att främja hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Detta kräver att såväl regeringar, näringsliv som konsumenter tar ansvar för att minska sin påverkan på miljön. Hur lyfter vi biologisk mångfald som perspektiv i produktion och konsumtion?

Facilitator: Karin Gerhardt, forskare på CBM.
Experter: Helena Allard, Axfood; Åsa Abel, Ecogain.

Åtgärdsmål 21 pekar på behovet av att beslutsfattare på alla nivåer har tillgång till bästa tillgängliga information och kunskap för en effektiv och rättvis förvaltning av biologisk mångfald. Avsikten är att utveckla en inkluderande kunskapssyn där forskning, grå litteratur och traditionell kunskap kombineras. Åtgärdsmål 22 handlar om att uppnå rättvis, effektiv och inkluderande delaktighet i beslutsfattande och att främja en mer inkluderande representation av intressenter. CBD betonar särskilt i dessa sammanhang den roll som urfolk och lokala samhällen och deras traditionella kunskap bör spela. Hur säkerställs att rätt kunskap inkluderas i beslut? Hur möjliggörs ett brett och effektivt deltagande?

Facilitator: Håkan Tunón, SLU Centrum för biologisk mångfald.
Experter: Tomas Kuhmunen, Sametinget; Martin Larsson, Länsstyrelsen i Östergötland.

Sektion K och andra delen av Åtgärdsmål 21. Sektion K handlar om att stärka kommunikation, utbildning och medvetenhet om och kring biologisk mångfald bland alla aktörer i samhället. Detta är centralt för att vi ska kunna anamma det nya ramverket och implementera det effektivt, förändra vårt beteende och stärka ett hållbart sätt att leva. Detta inkluderar bland annat att stärka medvetenheten om olika kunskapssystem, inklusive lokal och traditionell kunskap; att anpassa kommunikationen om det nya ramverket för olika grupper i samhället; samt att integrera utbildning och information för förändring i utbildning på olika nivåer – så att kunskap, attityder och beteenden är förenligt med ett liv i harmoni med naturen. Hur skapas en ökad medvetenhet om biologisk mångfald och ekosystemtjänster?

Facilitator: Eva Sandberg, SLU Centrum för naturvägledning.
Experter: Ammie Berglund, Bioresurs; Didrik Vanhoenacker, Naturhistoriska riksmuseet

Åtgärdsmål 4 handlar om akuta åtgärder för att bevara hotade arter och genetisk variation, där det inte är tillräckligt med de mer generella åtgärder som vidtas genom övriga åtgärdsmål. Målet går också ut på att hantera konflikter mellan människor och vilda arter, och öka möjligheterna för samexistens.

Facilitator: Mark Marissink, föreståndare för SLU Artdatabanken.
Experter: Camilla Sandström, Umeå universitet; Tomas Roslin, SLU.

Åtgärdsmål 10 säger att alla områden med lantbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk ska förvaltas hållbart, bland annat genom ökad användning av brukningsmetoder som är skonsamma för biologisk mångfald.

Hur ska hållbart nyttjande med avseende på biologisk mångfald definieras och mätas i ett svenskt perspektiv?

Facilitator: Torbjörn Ebenhard, SLU Centrum för biologisk mångfald.
Experter: Gunnar Lindén, LRF; BG Jonsson, Mittuniversitetet

Åtgärdsmål 14. Biologisk mångfald och dess många värden ska inlemmas i och genomsyra samhällets alla beslutande nivåer, såsom policies, regelverk, planerings- och utvecklingsprocesser och miljöbedömningsprocesser, likaväl som de nationella ekonomiska institutionerna och budgetarbete, särskilt för områden som påverkar biologisk mångfald. Hur får vi samtliga offentliga och privata aktiviteter och finansiella flöden bidra till målen i ramverket.

Facilitator: Tuija Hilding-Rydevik, SLU Centrum för biologisk mångfald. 
Experter: Karin Nilsson, Svenskt näringsliv; Monica Soldinger Almfelt, Swerock.

Återställ, bevara och stärk naturens bidrag till människor, inklusive ekosystemtjänster och -funktioner, såsom rent vatten och luft, klimat, jordhälsa, pollination – och minska risken för allvarlig sjukdom och naturkatastrofer.

Facilitator: Marie Kvarnström, SLU centrum för biologisk mångfald.
Experter: Anki Wibull, Naturvårdsverket; Carin von Köhler.

Åtgärdsmål 18 handlar om att styrmedel som är skadliga för biologisk mångfald ska kartläggas och omformas, medan fler styrmedel som gynnar biologisk mångfald ska tillämpas. Vilka svenska styrmedel är skadliga för biologisk mångfald? Hur kan de fasas ut? Vilka nya positiva styrmedel behövs?

Facilitator: Malte Timpte, EU-enheten, Naturvårdsverket.
Experter: Lisa Björk, Naturvårdsverket; Jennie Hokander, Naturvårdsverket.