Yrkeskunskap och nätverkande - röster från deltagare

NATURVÄGLEDAREN NR 2, OKTOBER 2013

Varför deltar man i en internationell konferens om natur- och kulturvägledning? Michaela Lundell intervjuar deltagare från tre kontinenter.

På SL-bussen från Märsta ser jag en ung kvinna som ser misstänkt ut. Det är något med den öppna blicken – och så den stora ryggsäcken, förstås. Hon måste vara på väg till konferensen! Mycket riktigt: Onik Morrison är naturguide från Costa Rica, och har passat på att resa runt i Europa före konferensen.

På plats träffar jag också Wong Yuen Ting, som arbetar på nöjes- och djurparken Ocean Park i Hong Kong. De har jättepandor, kattbjörnar, hajar och delfiner, men de flesta besökare vill bara åka berg- och dalbana.

”Vi vill att de ska lära sig något om djur och naturskydd också. Jag har kommit för att lära mig konsten att fånga människors uppmärksamhet”, säger hon.

Horatiu Popa frilansar åt en miljöorganisation i Transsylvanien och har deltagit på flera konferenser tidigare.

”Jag är intresserad av interpretation och vill veta vad som händer internationellt. På den här konferensen har jag redan hittat flera nya samarbetspartners”, säger han.

Här finns också Tatiana Starova, som driver en resebyrå vid Bajkalsjön, Naftalie Hershler från Nederländerna, som utvecklar tekniska lösningar för audioguider, Hong-Geun Yoon från Sydkoreas nationalparksförvaltning och Ola Fransson, naturumföreståndare i Vålådalen i svenska fjällvärlden.

”Den öppna och välkomnande stämningen på den här konferensen är något jag skulle vilja sprida till resten av samhället”, säger Ola.

Sista kvällen träffar jag Onik igen. Hon ser mycket nöjd ut.

”Workshopen i storytelling var jättebra. Jag ska börja använda mig av det när jag guidar”, säger hon. ”Men allra bäst var diskussionen om värderingar. Då nådde vi själva kärnan i varför vi är här.”

Michaela Lundell