Rebecka Le Moine startade prisbelönt folkrörelse för arterna

Intervjun genomfördes 2018

Det första initiativet för att uppmärksamma Biologiska mångfaldens dag tog Rebecka Le Moine i Indien. Hon kände att hon måste försöka påverka utifrån sina förutsättningar.

– Jag är ju inte Johan Rockström. Vad kan jag göra för biologisk mångfald som varken har jordbruk, skog eller trädgård? Men vi kan alla påverka på vårt sätt, berättar hon.

Den snabbt påtänkta och genomförda aktionen som Rebecka Le Moine genomförde i Indien för att uppmärksamma Biologiska mångfaldens dag gav mersmak. När hon kom hem från Indien tog hon de första stegen mot att även lyfta dagen i Sverige. Budskapet nådde ut till mängder av eldsjälar runt om i landet och det ordnades till slut över 70 aktiviteter i samband med Biologiska mångfaldens dag 2017. I år (2018) etablerades dagen på allvar när över 190 aktiviteter arrangerades för att uppmärksamma den biologiska mångfalden.

Varför tror du att Biologiska mångfaldens dag på så kort tid etablerade sig som en ny naturhögtid i Sverige?

– Jag tror det har att göra med de personliga kontakterna som togs i uppstarten. Folk tror ofta att det inte är någon som tar en seriöst om en inte undertecknar med ett företagsnamn och en professionell logga. Men det är faktiskt de personliga kontakterna som ofta prioriteras idag, särskilt i sådana här frågor tror jag. Att jag och Erik (Hansson, reds. anm.) tillsammans kontaktade organisationer, eldsjälar och nätverk över hela Sverige i vår egen regi visade på att det var ett riktigt gräsrotsinitiativ. De med inga eller knappa resurser har stor förståelse för den situationen vi beskrev: en enormt viktig fråga, och en dag värd att samarbeta brett för.

Hur kan frågan om biologisk mångfald tas upp på ett sätt så att alla förstår?

– Det är viktigt att alla förstår att det är en stor del av hållbarhetsfrågan, tillsammans med klimatfrågan. Sen tror jag att vi inte bara ska prata om de mest exotiska eller sällsynta arterna, utan också de som vi stöter på i vårt mer vardagliga liv och tar för givet. Vad är det för humlor vi ser i trädgården egentligen, vilka fåglar sjunger för oss på våren och vilka djur är det som bor i vår närmiljö? Hur många olika svampar finns det egentligen i våra skogar, och varför växer några i naturskog men inte i planterade skogar? Vad händer vid avverkning och giftbesprutning, och hur kan vi påverka? Det är sånt som många tycker är intressant att veta och det kan öppna upp en ny värld som myllrar av liv och mångfald.

Vikten av en artrik natur är en fråga som Rebecka Le Moine varit intresserad av länge och att göra en insats för naturen har drivit henne sedan hon var barn. Hon utbildade sig till biolog vid Linköpings Universitet, engagerade sig i naturföreningar och bestämde sig för att försöka rädda de kvarvarande svenska gammelskogarna.

Rebecka Le Moine föreläser om biologisk mångfald. Foto: Erik Hansson.

För sina insatser för den biologiska mångfalden har hon bland annat utsetts till Årets miljöhjälte av Världsnaturfonden och blivit årets alumn vid Linköpings universitet. Rebecka Le Moine har helt klart förmågan att engagera andra, men ser hon sig själv som en naturvägledare?

– Jo lite grann, jag kan nog vara en bra naturvägledare för de som är nyfikna men inte ute efter artexpertkunskap. Jag är en person som vill sprida naturen och dess fantastiska innehåll till alla, och jag tror att min entusiasm kan smitta av sig till andra!

Det fick hon nytta av när hon tidigare i år jobbade på Linköpings Naturcentrum.

– Mitt arbete gick ut på att utveckla en plattform och mötesplats för olika ideella organisationer inom natur, miljö och hållbarhet. Platsen har betytt mycket för mig och min resa, som åhörare i föreläsningssalen under flertalet gånger när jag var biologistudent.

Efter att ha utvecklat verksamheten på Linköpings Naturcentrum under 2017 bestämde sig Rebecka Le Moine för att satsa på politiken inom Miljöpartiet. I juli i år startade hon sin personvalskampanj och lyckades på kort tid med råge få ihop tillräckligt många röster för att komma in i riksdagen. Nyligen höll hon sitt första anförande i riksdagen. Det handlade om den svenska skogen och om biologisk mångfald.

Hur kan naturvägledare få in biologisk mångfald i sin verksamhet?

– Jag tror många naturvägledare får in det i sina uppdrag redan idag, men kanske utan att tänka på det, genom att introducera människor till naturen som utvecklar en relation till skogen, sjöarna, haven. Vissa kanske drar sig för att prata om just ”biologisk mångfald” för att det känns som ett komplext ämne som är för abstrakt. Men det går att konkretisera och göra värdefulla poänger i nästan vilken natur det än handlar om!

Vad skulle du vilja hälsa Sveriges naturvägledare inför Biologiska mångfaldens dag 22 maj 2019?

– Att deras medverkan är superviktigt och att jag tror att deras roll i den här rörelsen är oerhört viktig. Det är naturvägledarna som leder oss ut i naturen, och jag hoppas att vi kan göra 22 maj till en dag då många nyintresserade tar chansen och väljer att ta sig över tröskeln för att ge sig ut i naturen för att fira dess artrikedom!

Text: Erik Hansson