Naturupplevelser och möten med djur som resurs för välmående

Program: Naturupplevelser och möten med djur som resurs för välmående, Nordens ark 2-3 oktober 2019. 

Onsdag 2 oktober

12:00                  Hej och välkomna! Lunch på hotellet.

13:00-16:00      Utomhuspass med övningar, inkl. fika. 

• Presentation av Nordens ark. Pelle Karlsson och Björn Johansson, naturvägledare Nordens ark.
• Djur och natur – praktisk naturvägledning som verktyg för hälsa och omsorg. Pelle Karlsson och Björn Johansson, naturvägledare Nordens ark.

16:00- 18:00    Inomhuspass, Tigerhuset.

• Stress och naturunderstödd rehabilitering - utvärdering av arbetet i Nordens ark. Eva Sahlin, Institutet för stressmedicin.
• Möten med djur och natur som resurs för välmående. Lena Lidfors, programchef forskningsplattform Framtidens djur, natur, hälsa, SLU. Lena kommer också att ta upp betydelsen av djur och natur för skolungdomar, samt för personer som kan behöva extra stöd.
• Diskussion och summering av dagens pass och frågor.

18:00                  Egen tid. Ev. incheckning.

18:30                  Middag

20:00                  Mörkervandring i vilda parken. (Valfri aktivitet)

Torsdag 3 oktober

07:00                  Frukost och utcheckning.

08:30- 12:00    Blandat inomhus- och utomhuspass. Start i Tigerhuset. Fika under fm.

• Återkoppling från gårdagen.
• Naturupplevelser i hälsofrämjande syfte - naturvägledningens roll. Eva Sandberg, föreståndare SLU Centrum för naturvägledning.
• Naturbaserade hälsoinsatser i danska kommuner. Susanne Rosenild, biolog, socialpedagog och naturvägledare Vordingborgs kommun, delar erfarenheter från Danmark, förmodligen det land i Skandinavien som arbetat längst med naturvägledning och hälsa. Här finns till exempel naturvägledare anställda inom hälsovård och skola för att ge olika målgrupper möjlighet att ta del av naturens hälsobringande effekter. Avslutas med utomhusövning och diskussion. 
• Besök på Nordens arks lantgård. Vi tar del av hur Nordens ark arbetar med naturvägledning för ungdomar och vuxna med olika funktionsvariationer, samt med barn för vilka traditionell ”stillasittande” skolundervisning fungerar mindre bra. Pelle Karlsson och Björn Johansson, naturvägledare Nordens ark.
• Diskussion, slutsummering och utvärdering.

12:00                  Avslut.

12:15                  Gemensam lunch för den som vill. 

I en slänt hittar vi ett horn: Vilket djur har det tillhört? Fyndet öppnar för ett engagerat samtal om rådjurets ekologi och livsbetingelser i en skog. Pelle avslöjar att han placerat ut rådjurshornet just för att initiera sådant samtal, och att tillåta deltagarna att vara initiativtagare och medskapare av samtalet. Han är noga med att poängtera vitsen med att lägga tillbaka hornet igen för att någon annan deltagare skall få sin nyfikenhet väckt. Vi diskuterar hur naturvägledaren kan ta hjälp av objekt på platsen, för att skapa närvaro: Vi tenderar att fokusera på föremål vi har framför oss. Letandet innan upptäckten bidrar också till en ”här och nu-känsla”.

Närvaro bidrar till välmående och det gör förstås även fysisk aktivitet. Längre upp i backen berättar Pelle hur inställning och motivation kan variera när människor ombeds röra sig i kuperad terräng. Många upplever att det är lättare att gå uppför en gräsbeklädd backe med tuvor, buskar och kvistar, än att gå uppför en asfalterad väg. Avsiktligt eller ej, så bidrar naturvägledning i denna terräng till god motion.

Pelle hugger flisor av en stubbe, vi doftar på dem medan Pelle berättar om fördelarna med att göra upp eld tillsammans med deltagare - något som vi ska återkomma till flera gånger under seminariet. Människor förlorar gärna blicken i elden, vilket kan skapa en stunds sinnesro hos den mest rastlösa deltagare. Man behöver inte heller vara rädd för att låta deltagarna använda kniv.

Vi har kommit fram till Nordens arks utbildningsplats: en öppen skog med vindskydd, utedass och en eldstad med sittplatser under tak. Platsen är vald och iordningsställd med omsorg: Här är man skyddad av skogen, som samtidigt är ljus och öppen. Man ser långt.

Björn leder en övning för att vi ska lära oss varandras namn. Snart är luften full av bollar och andra föremål. Skrattande konstaterar vi att vi inte bara lärt oss namnen, utan också övat tydlighet (kommunikation), fokus, koordination och kondition. Vilket förstås var avsikten. Vi kommer under dagen få ta del av fler övningar som är enkla samtidigt som de fyller flera syften. De kan alla på snabba sätt anpassas efter deltagarnas förmågor och dagsform.

Deltagarna presenterar sig
I en ring presenterar sig seminariedeltagarna. De kommer från olika arbetsområden i samhället, med en gemensam nämnare i förhoppningen att kunna hjälpa människor till en mer balanserad tillvaro. Genom att erbjuda aktiviteter som ändrar perspektiv, arbetar många för att lyfta människor ur situationer som upplevs som begränsande. Flera av deltagarna jobbar med barn och ungdomar som av olika anledningar behöver alternativ till det klassiska klassrummet. Många jobbar med djurrelaterade aktiviteter och utomhusupplevelser. Vuxna människor som drabbats av utbrändhet eller andra sjukdomar är också en återkommande målgrupp.

Björn och Pelle berättar om Nordens arks fungerande lägerkoncept och om behovet av assistenter som känner sig bekväma att ta brukare ut i naturen. Fokus ligger på att ”ge en puff i rätt riktning” och att öppna upp för fortsatta utomhusvistelser på ett njutbart sätt. De poängterar vikten av ett visst mått av bekvämlighet i naturen, speciellt för de ovana: Toalettmöjligheter, skydd för vind och regn och så vidare, men också att valet av plats ge mer trygghet om det är möjligt att överblicka ett lagom stort område.

Gruppdeltagarna frysa och en av dem drar igång ”Svampen, trädet, gräset”. Övningen uppskattas och uppvärmda förflyttar sig gruppen en bit bort där en presenning är uppspänd mellan ett par träd.

Att skapa bästa förutsättningar för närvaro, lugn, lärande
Presenningen är till för att skapa trygghet och en ombonad känsla. Björn visar upp stora vaxdukar med övningar i att identifiera olika löv eller insekter och pratar om vikten av att ha rätt utrustning för rätt målgrupp. Stora luppar till exempel, för personer som har svårt med motoriken. Bland luppar och vaxdukar finns också spybollar från ugglor. Deltagarna uppmuntras undersöka bollarna och leta efter hela kranier från de uppätna djuren. Men det är också okej att göra något helt annat: ”Gör det ni mår bra av!” lyder rådet innan gruppen förflyttar sig några meter till en hängmatta som är uppspänd mellan två träd. Återigen läggs vikt vid den ombonade känsla, som visat sig så bra för målgruppen. Sovsäck och kudde i hängmattan är en riktig mysfaktor och medan Pelle bäddar ner sig berättar han om hur många barn på deras kurser mår bra av att sova tätt inpå varandra i hängmattan. Värme, mjuka underlag, bekvämlighet och god mat är till för att skapa goda associationer. Är vi mätta och varma har vi energi till att utforska vår omgivning. Föreställningar om att livet i naturen ska vara kargt och tufft passar kanske mer de människor som redan är frälsta. En toalett tillhör också de bekvämligheter som såklart finns på plats.

Pelle återkommer till eldens betydelse och hur den öppnar upp för historieberättande och om det sug efter historier som tycks finnas hos människor. Bara genom att läsa högt ur en bok kan fokus och intresse skapas. En berättarpinne kan vara ett bra verktyg för att folk skall våga dela med sig av historier.

Deltagarnas reflektioner
Deltagarna konstaterar att, utöver iordningställandet av en utbildningsplats (som också kan ske med olika ambitionsnivå), så är de flesta aktiviteterna vi just varit med om gratis och att det finns potential för många fler människor att tillgodogöra sig sådana upplevelser.

Under det avslutande fikat kring elden säger en av deltagarna att ”gemenskap” är det ord som låg närmast till hands för att beskriva det just avslutade passet. Gruppen har utgjort en källa till delad glädje och det ingav hopp att alla i gruppen ville dela med sig. Samma deltagare hade också blivit påmind om allemansrätten under aktiviteterna och börjat fundera kring tillgänglighet och förutsättningar.

Under passet har vi också diskuterat vikten av att som naturvägledare och arrangör av aktiviteter ha en god dialog med markägare. Vi nyttjar, återkommer till och tjänar kanske pengar på deras mark. Det ligger i allas intresse att ha en god kontakt och vetskap om aktiviteterna.

Vi konstaterade återigen att lämpliga kläder och liknande krävs för att upplevelsen ska vara tillräckligt bekväm för att vara njutbar (och därmed tillgänglig) för den ovane. Vi behöver skapa förutsättningar för att alla skall få en chans att kunna uppskatta naturen – och här har naturvägledaren en självklar roll att spela!

Läs mer

Djur- och naturkurser på Nordens ark

Stora luppar och annan användbar utrustning finns hos Hands-on science.

Stiftelsen Nordens Ark

Eva Sahlin et al. (2019). Improved Wellbeing for Both Caretakers and Users from A Zoo-Related Nature Based Intervention—A Study at Nordens Ark Zoo, Sweden. International Journal of Environmental Research and Public Health 2019, 16, 4929

Eva Sahlin, forskare från Institutet för stressmedicin, Västra götalandsregionen, berättade i sin föreläsning om Gröna Rehabs modell av naturunderstödd rehabilitering. Hon har dessutom studerat och utvärderat Djur- och naturkurserna på Nordens Ark. Resultaten höll vid seminarietillfället på att sammanställas inför publikation.

Gröna Rehab (Västragötalandsregionen) vänder sig till personer som har en stressrelaterad psykisk ohälsa (till exempel utbrändhet, utmattningsyndrom) och/eller ångest och depression. Verksamheten är arbetslivsinriktad och bygger på forskningsbaserad kunskap om trädgårdens och naturens goda förmåga att ge återhämtning och stressreduktion. Kunskapen kombineras med etablerade metoder inom arbetsterapi, psykoterapi och sjukgymnastik.

I verksamheten möts alltså den traditionellt ”vita sektorn”, här representerad av möten med arbetsterapeut, psykoterapeut/psykolog samt sjukgymnast/fysioterapeut, och den ”gröna sektorn” här genom att en trädgårdsmästare och en biolog möter deltagarna i natur- och trädgårdsaktiviteter som exempelvis plantering, naturvandringar, avslappning ute, hantverk, konstnärliga aktiviteter, samtal och fika.

Seminariedeltagarna på Nordens ark har frågor om utförandet, till exempel: ”Sker samtalen i vanliga samtalsrum?” Eva svarar att en del samtal hålls inomhus i samtalsrum, men att de samtal som sorterar in i kategorin natur/ute hålls i utomhusmiljö. Hon berättar också att samtalen blev annorlunda utomhus i jämförelse med de samtal som hölls inomhus. Även avspänningen gav bättre resultat utomhus än inomhus. Mätningar gjordes bland annat med hjälp av så kallade Necker Cube Pattern Control test.

Betydelsen av existentiella upplevelser och peak experiences för hälsan
Existentiella dimensioner spelar, enligt världshälsoorganisationen WHO, en betydande roll i människors upplevda hälsa. Naturupplevelser kan ge tillgång till sådana upplevelser. Detta bekräftades inte minst i momentet guidade naturvandringar i Gröna Rehabs aktivitetsprogram. Många deltagare hade lättare att acceptera sitt tillstånd när de hittade metaforer i naturen som de kunde relatera till: till exempel hur växter vilar eller dör under vintern för att på nytt komma fram igen på våren.

Så kallade peak experiences - upplevelser som berör oss på djupet – är en annan sorts betydelsefulla existentiella upplevelse. De är också ofta knutna till upplevelser i naturen och har visat sig ha kraft att påverka människors liv.

90 % av de som deltagit kunde åter bli sysselsatta. Under sexmånadersperioden innan start på Gröna Rehab var gruppens genomsnittliga besök inom hälso-och sjukvården drygt 19 . Motsvarande siffra för den sexmånadersperiod som följde efter de 16 första veckorna på Gröna Rehab var drygt 11. Vid avslutning i Gröna Rehab var 90 % av deltagarna åter i sysselsättning dvs. i lönearbete, arbetsträning eller studier. Sysselsättningsgraden ökade under de 12 månader som deltagarna följdes upp.

En av seminariedeltagarna undrar om det hade fungerat lika bra om de olika sektorerna hållits isär, det vill säga om det funnits tillgång till den gröna sektorn, men separat, som recept mot exempelvis depression. Eva svarar att det är paketet i sin helhet som gör att de fått goda resultat och hänvisar till Elisabet Sonntag-Öströms doktorsavhandling Forest for Rest som behandlar hur skogen kan vara ett hjälpmedel för återhämtning vid utmattningsyndrom. Där kunde man inte påvisa att symtom på utbrändhet hade minskat för en ”naturgrupp” jämfört med en grupp som inte hade natur i sin rehabilitering.

Utvärdering av Nordens arks djur- & naturkurs
Eva Sahlin har följt och utvärderat Nordens arks Djur- och naturkurs, vars syfte var att underlätta för barn och ungdomar med funktionsvariationer att vistas i naturen och få kontakt med djur. Kursen hålls enligt upplägget:

• Del 1. Grundkurs: Tre dagar med två övernattningar  - för assistenter utan brukare
• Del 2. Tillämpningskurs: En till två dagar där assistenter som gått grundkursen kom tillbaka tillsammans med sina brukare.

Deltagarnas upplevelser mättes genom intervjuer samt att de fick svara på frågeformulär.

Efter grundkursen såg många assistenter på sina brukares förmågor och möjligheter att delta i aktiviteter med nya ögon och kände sig trygga i att göra aktiviteter i naturen tillsammans i fortsättningen. Kommunikationen mellan assistent och brukare upplevdes av flera assistenter som fördjupad. Generellt bidrog kursen till ökad inspiration och glädje hos både brukare och assistenter. 

Eva tog till sist upp problematiken med hög omsättning på assistanspersonal vilket gör det svårt att få kontinuitet i den utbildning som ges till assistenterna. Hon poängterar ändå vikten av kursen och hur dess positiva effekt nu är bekräftad via hennes och medförfattarnas forskning.

Läs mer

Eva Sahlins presentation

Eva Sahlin et al. (2019). Improved Wellbeing for Both Caretakers and Users from A Zoo-Related Nature Based Intervention—A Study at Nordens Ark Zoo, Sweden. International Journal of Environmental Research and Public Health 2019, 16, 4929

Sahlin, Eva et al (2012) How do Participants in Nature-Based Therapy Experience and Evaluate Their Rehabilitation? Journal of Therapeutic Horticulture 2012: Volume XXII Issue I.

Sonntag-Öström, Elisabet (2014). Forest for Rest Recovery from exhaustion disorder. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin.(Arcum)

Talbot, Janet Frey, Kaplan, Stephen (1986/09)."Perspectives on wilderness: Re-examining the value of extended wilderness experiences." Journal of Environmental Psychology 6(3): 177-188

Wuthnow (1978). Peak Experiences: Some Empirical Tests. Journal of Humanistic Psychology Volume: 18 issue: 3, page(s): 59-76

Böcker

Magnusson Rune, Elisabeth (2016). Hitta läkningen i skogen : en hjälp ut ur utmattningssyndrom. Whip media

Sahlin, E.va och Eva-Lena Larsson (2016). Människan och naturen: några teorier om naturens påverkan på vår hälsa och livskvalitet. Gröna rehab/Göteborgs botaniska trädgård.

Övrigt
Existentiell hälsa - Cecilia Melder 

Professor Lena Lidfors leder forskningsplattformen SLU Framtidens djur, natur och hälsa i Ultuna. Hon arbetar också på institutionen för husdjurens miljö och hälsa i Skara. I sin presentation gick Lena igenom den forskning som finns kring framförallt möten med djur som resurs för hälsa.

Vi vet att utevistelse har goda effekter för till exempel barn och unga, så varför skickar vi inte ut våra skolelever mer? Naturupplevelser och möten med djur som resurs för hälsa är ett tvärvetenskapligt och ännu ungt forskningsområde. Hittills har det varit svårt att få forskningsfinansiering. Internationell forskning finns, men eftersom kommuner, skolor, socialstyrelsen med flera (som skulle kunna införa natur- och djurbaserade aktiviteter) kräver evidens, så behövs mer svensk forskning!

Områden i fokus för forskningen
Forskningens fokus har länge legat på utomhuspedagogik i skolan där förbättrat minne, ökade sociala färdigheter samt ökad inlärning är några av effekterna på barn i testgrupper.

Problematisk skolfrånvaro har blivit ett problem i grundskolan och Lena berättar om så kallade ”hemmasittande” skolelever som tillbringat mer än halva terminen hemma och att det är svårt att få tillbaka eleverna till skolan. Här har djur- och naturkontakt visat sig hjälpa. Vi får exempel från Lena och seminariedeltagarna: aktiviteter via 4H, finska skolor som ordnar aktiviteter i utomhusmiljö för barn som har svårt att sitta still (oftast har de någon diagnos). I växthus får de finska eleverna också skapa blomsterarrangemang som senare säljs i butiker inför julen. I ett Erasmus+ projekt deltar Kiipula Foundation i Finland, SLU, Agder Universitet och Århus universitet där man ska beskriva hur natur och djur kan användas via området ”Learning Green Care”.

Ett annat fokus har varit att öka medvetenheten kring natur i närområdet för att belysa hur människor med sämre ekonomiska förutsättningar eller bristande naturintresse ofta har tillgång till närnatur, om de bara blir uppmärksammade på den.

Antrozoologi är studier av interaktioner och samspel mellan människor och djur. Lena påminner om förmiddagens hällristningar som visar hur relationerna mellan människa och djur går långt tillbaka i tiden. Djurparker, som Nordens ark, spelar också roll i att göra vilda djur tillgängliga för människor. Flera oberoende intresseorganisationer arbetar för att människor skall få tillgång till djurkontakt (kanske främst sällskapsdjur) och dokumenterar hur vårt välbefinnande påverkas av dem. Manimalis är en organisation som vill lyfta djurs positiva effekter på människor ”i livets alla skeden”, liksom dess paraplyorganisation IAHAIO, International Association of Human-Animal Interaction Organizations.

Lena går igenom de ekonomiska fördelarna med djur inom hälsovård samt förklarar innebörden av begrepp som djurunderstödd insats (DUI), djurunderstödd terapi (DUT), djurunderstödd pedagogik (DUP), djurunderstöd aktivitet (DUA) samt djurunderstödd vägledning/coaching (DUV). När man använder DUT och DUP finns det dokumentationskrav och krav på en legitimation, lärararutbildning eller liknande, medan det vid använding av DUA inte ställs krav på dokumentaion eller legitimerad utbildning. Det är därför viktigt att ha tänkt igenom innan man gör en instas med djur vilka mål man har med insatsen.

Exempel på befintliga aktiviteter
Bland en rad exempel på djurunderstödda verksamheter som har haft positiva resultat, nämns Green Chimneys, en skola i amerikanska delstaten New York. Skolelever med olika problem, t ex otryggt anknytningsmönster till föräldrar, diagnoser som ADHD och autism, eller andra orsaker, som gör det svårt för dem att klara av den traditionella skolmiljön bor på internat och  får en alternativ skolgång. Bland framgångsfaktorerna nämns djur som kan ge emotionellt stöd, fysisk aktivitet som ger utlopp vid överaktivitet, vistelse i trädgård och natur som ger avkoppling.

Diskussioner och summering av passet
Diskussioner under och efter Lena Lidfors seminariepass har bland annat rört:

• Licenskrav för personer som vill hålla på med vägledning med eller utan djur. Deltagarna vittnar om en varierande kunskapsnivå bland aktörer och utbildningar, där du kan bli licensierad efter en lång utbildning men också efter en tvådagarskurs.
• Djurens välfärd i samband med aktiviteter. Vi fick exempel, både från föreläsare och deltagare, på lösningar som gör det möjligt för djuren att själva välja om de vill delta och interagera med människor i aktiviteterna. Behov av tydligare regler för hur djur förbereds, testas och behandlas inom djurunderstödda verksamheter diskuterades.
• En frustration kring upplevd politisk passivitet och frågan om hur vi skall få med politiker. Eva Sahlin lyfte fram forskning som ett viktigt verktyg för att få politiker att lyssna.
• Betydelsen av att få kontakt med rätt person på tjänstemannanivå (kommuner) berördes också, liksom svårigheter som kan uppstå när tjänstemän byts ut.
• Hur grön vård kan bli mer inkluderad i vit vård, för att natur på recept skall kunna skrivas ut. Närmare kontakter och utbyten med den vita sektorn – inte minst läkare - efterfrågas här.
• Reflektioner kring huruvida utomhusvistelser kan vara ett alternativt svar till fler diagnoser.

 Läs mer

Lena Lidfors presentation

Länkar
Green Chimneys

Grön arena Hushållningssällskapet

Inn på tunet Norge

International Association of Human – Animal Interaction Organizations, IAHAIO (2014

Kiipula Foundation

MANIMALIS - Sällskapsdjurens positiva effekter på samhället och den enskilda människan

REDE – Respekt Empati Djur Etik. Djurskyddet Sveriges värdegrundsmaterial är ett djurinriktat värdegrundsmaterial som hjälper barn att utveckla sin empati.

Rapporter
Faskunger, Johan, Szczepanski, Anders och Petter Åkerblom (2018). Klassrum med himlen som tak: en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan.Linköpingsuniversitet, Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet SLU och Utenavet.

Eva Sandberg är föreståndare för SLU Centrum för naturvägledning som är en kompetensresurs, ett utvecklingsnav och en mötesplats för alla som underlättar för människor att uppleva och utveckla sin känsla för och kunskap om naturen och kulturlandskapet. CNV finns på SLU i Ultuna. I sin presentation belyser hon kopplingarna mellan hälsofördelar vid utevistelse och naturvägledning.

Genom att sätta fokus på det som upplevs på platsen kan en här och nu-känsla uppstå. Deltagare ”landar” på platsen och skapar en relation till dess värden. Eva tar upp gårdagens besök vid hällristningarna som exempel: guidningen och tidsresan i kontakt med tecknen i hällen får oss att bli eftertänksamma och närvarande. Naturvägledning fyller en viktig roll genom att bidra till att skapa relationer med platser eller med djur och deras miljöer.

Eftersom naturvägledning handlar om att hjälpa människor att skapa eller fördjupa kontakt med natur, så kan naturvägledare också göra bevarandearbete konkret och tillgängligt. Meningsskapandet som uppstår hos varje individ i naturvägledning är viktigt och Eva menar att kombinationen av direkta upplevelser och sinnesintryck med fakta om natur och platsens historia kan skapa en känsla av sammanhang vilket är betydelsefullt för många. Förutsättningen är att guiden inte bara föreläser utan hjälper besökaren att själv relatera till landskapet och de fenomen man fokuserar på.

Eva tar upp vikten av forskning igen och av att både forskare och praktiker delar med sig av sin kunskap och sitt engagemang.

CNV arbetar bland annat med att stötta Naturvårdsverket i arbetet med naturum. Syftet med dem är att ge allmänheten tillgång till positiva naturupplevelser, att fördjupa kunskap och skapa engagemang. Varje besökare kommer med olika förkunskaper och förutsättningar, varje upplevelse blir därför unik.

Eva visar bilder från gårdagen och tar upp hur naturvägledning kan ske på olika sätt och utformas olika beroende på vilken målgrupp den riktas till, med alltifrån skyltar och digitala hjälpmedel som QR-koder som komplement till möten med en naturguide. Naturvägledning ska alltid bygga på fakta men skillnaden från andra typer av faktaförmedling är de konkreta naturupplevelserna.

CNV lyfter fram naturvägledningens stora potential på många plan – att ge positiva naturupplevelser, fördjupa kunskaper, stärka engagemang, förändra attityder och beteenden, stärka demokrati och delaktighet, skapa lärande för hållbar utveckling, bidra till naturvård, skapa integration, vara en del av naturturism. Inte minst kan naturvägledning bidra till en bättre folkhälsa. Naturvägledning i möten mellan människa och natur kan bidra till alla dimensioner av hälsa – den fysiska genom att ge tillfälle att röra sig i natur men även de sociala och psykiska dimensionerna kan stärkas. Eva kopplar tillbaka till gårdagen och hur Eva Sahlins forskning och intervjuer med deltagare i rehabiliterande insatser trycker på just betydelsen av mötet med en guide. Att möta andra människor i natur är viktigt för upplevelser av gemensamskap och social hälsa. Men också existentiella dimensioner, som känslan av sammanhang och den egna relationen till omvärlden, till naturen och möjligheterna att uppleva tidens gång, årstidernas växlingar och kretslopp - liv och död är betydelsefulla. Att gå ut och plocka svamp kan för många vara väl så meditativt som en vägledd meditation. Eva menar att det finns stor potential för folkhälsa genom att hjälpa folk att hitta ut och göra naturupplevelser tillgängliga för fler.

Eva nämner även Greta Thunberg som ett exempel på en växande trend bland unga som i grunden handlar om oro för framtiden och kampen för en hållbar relation mellan människa och natur. Upplevelsen av mening med livet och framtidstro är del i det mentala och sociala välbefinnande som enligt Världshälsoorganisationen WHO ingår i definitionen av god hälsa. Naturvägledning kan bidra till samtal om hur det kan gå till.

En av deltagarna undrar om det finns några styrmedel för det som precis nämnts. Eva svarar att miljömål och generationsmål och inte minst Agenda 2030 är viktiga för framtidshopp då de manifesterar en gemensam strävan mot en hållbar värld.

Eva berättar om ett kursförslag som är under planering med arbetsnamnet Natur och hälsa – universitetskurs för naturvägledare. Idén är att ge en 7,5 hp distanskurs med två tillfällen vid Ultuna. Hon berättar också att intresset ökar hos naturvägledare att integrera hälsofrämjande övningar som sinnesövningar och mindfulness i vanliga naturguidningar, men också hos de med hälsofokus att koppla sina aktiviteter till att fördjupa kunskap om ekologi, växter, djur och platsen man använder. Rapporten ”Så mycket upplevelser med så enkla medel” förstärker intrycket.

Reflektioner
Som en kommentar till diskussionen om naturupplevelser och att relatera till naturen och dess värden, tar en deltagare upp skillnaden mellan produktionsskog och gammelskog; Många människor har inte en klar bild av vad som är vad och vad skillnaderna har för betydelse. Eva svarar att det är något en naturvägledare kan hjälpa till med att klargöra och visa konkreta exempel på. En viktig roll idag.

En deltagare tar upp livsmedelsproduktionens och betesdjurens betydelse när vi pratar om kulturlandskapet. Deltagaren är orolig för att djurrättsorganisationer och människor som inte äter animalier har en skev syn på landskapets beroende av bete för att hålla det öppet. Eva svarar att naturvägledare med fördel kan ta upp diskussioner om till exempel mat- och landskapsproduktion i sina verksamheter.

Den sista frågan gäller hur många naturvägledare det finns i Sverige. Cirka 1 500 personer som arbetar med naturvägledning i alltifrån naturum, museer, naturskolor, ideella organisationer och naturföretag har skrivit upp sig på en lista för att få CNV:s nyhetsutskick.

Läs mer

Kågström, Marie (2019). Så mycket upplevelse med så enkla medel! – dokumentation och reflektion från två seminarier om naturvägledning, naturupplevelser och hälsa. SLU Framtidens djur, natur och hälsa Rapport nr 2. 

Naturupplevelser och hälsa på CNV:s webbplats

Susanne Rosenild är naturvägledare i Vordingborg i sydöstra Danmark där kommunen valt att satsa på naturbaserat hälsofrämjande på lokal nivå. Metoderna som används är baserade på forskning som visar på naturens goda möjligheter att förändra människors liv och är utformade med hjälp av nationella och lokala riktlinjer för hälsovård. På Vordingborg kommuner arbetar Susanne i nära samarbete med hälso- och sjukvårdspersonal för att ge patienter bästa möjligheter till hälsa och återhämtning.

En brittisk forskningsrapport (White et al., 2019) visar att endast två timmars naturkontakt i veckan ger bättre hälsa. I Danmark har sådana rön lett till en stor efterfrågan på information om hälsoeffekter för eget bruk och i det ligger en politisk sprängkraft. Hälsovärdet och intresset är så stort att Vordingborgs kommun har satsat på att anställa naturvägledare.

Susanne diskuterar naturens möjligheter till fysisk aktivitet, människors olika vanor vad gäller naturvistelser och pekar på de ekonomiska fördelarna med att vara i naturen: Det krävs varken gymkort, anpassning till öppettider och alla kan vara med i naturen på egna villkor, oavsett vilken del av samhället du tillhör. Susanne talar också om hur våra sociala interaktioner påverkas av att vistas i naturen; Maktpositioner blir till exempel mindre tydliga och vi blir mer jämlika.  

Natur på recept i Vordingborg
Susanne berättar om den sammanslagning av olika departement som krävts för att få metoden att komma till stånd. Sjuksköterskor, rådgivare, psykoterapeuter och arbetsterapeuter samt naturvägledare utgör tillsammans den resurs som patienten har tillgång till när den får natur på recept. All den kompetens som omger patienten är till för att skapa trygghet. Ett program kan bestå av sex träffar à två timmar under en vecka och träffarna består av olika moment. Återkommande aktiviteter kretsar till exempel kring elden, där social interaktion och informations-/erfarenhetsdelning underlättas. Sinnesförnimmelser uppmuntras genom att lukta, smaka känna på något ätbart – kanske en varm dryck eller vilda bär.

Flera av patienterna utrycker en pånyttfödd nyfikenhet som påminner dem om deras barndom. De känner sig levande igen och orkar finna nya mål i livet i och med en ökad livskvalitet. Susanne ger ett exempel genom att berätta om en patient som tidigare levt ett mycket aktivt liv, men som efter en skada blivit överviktig och som led av ångest förknippad med sin skada. Lagom utmanade aktiviteter hjälpte patienten att överkomma sina rädslor. Tack vare den trygghet och guidning hon fick i samband med denna metod kunde hon återgå till ett fysiskt aktivt liv.

Susanne visar också exempel på hur hon arbetar med video och sociala medier för att uppmuntra sina patienter och andra att gå ut i naturen. En solig morgon i en lummig lövskog beskriver Susanne vad hon ser, känner, doftar och hör medan kameran glider över det gröna landskapet. I videon manar hon människor att gå ut och uppleva detsamma, men är samtidigt noga med att ha en ödmjuk framtoning för att folk inte skall uppfatta det som stötande eller tvingande utan snarare kravlöst och uppmuntrande.

Prova på med Susanne
Seminariedeltagarna bjuds sedan att följa med ut. Efter en stunds promenad stannar hon upp och ber deltagarna att uppmärksamma omgivningen, se efter olika strukturer och relatera till egna upplevelser och känslor och undersöka vilka situationer som dyker upp i huvudet. Hon ber deltagarna öppna sinnena och låta tankar komma naturligt utan att skjuta undan dem, snarare notera dem och låta tankarna passera. Lite senare samlas gruppen i en mänsklig ring innanför en ring av träd. I mitten finns en eldkorg med ved och eldstål uppdukad. Tre deltagare uppmanas att göra upp elden tillsammans medan Susanne fortsätter att tala om elden, dess roll i naturen och betydelse för människan. Samarbetsövningar kring elden ger en känsla av sammanhang. Med hjälp av taggsvamp, vildapel och harsyra uppmuntras deltagarna att använda sinnena.

Susannes övningar tränar sinnesnärvaron – något som både skärper sinnena och ger avkoppling från det moderna vardagslivet, där vi använder vår hjärna på sätt som tenderar att vara mer rationella än inkännande.

Deltagarnas reflektioner
Deltagarna delar sina reflektioner kring övningarna vi just varit med om. Känslan är positiv! Vi diskuterar valet av plats: den slutna ringen av träd som skapade ett ombonat rum, med fokus riktat mot gruppen och elden, men som samtidigt var belägen så att naturvägledaren enkelt kunde locka ut till omgivande bokskog och öppna gräsytor. En deltagare såg möjligheterna att finna liknande miljöer och pröva liknande aktiviteter på hemmaplan, utan att behöva gå långt.

Närkontakten i den (relativt trånga) ringen kan kännas olustig för deltagare. En seminariedeltagare hade därför uppskattat Susannes inledande tydlighet om att aktiviteten var frivillig. Det är viktigt påminna om att det aldrig är fel att dra sig ur en övning som man känner sig obekväm med. Och/eller att som naturvägledare ha flera varianter av en övning ”i bakfickan,” så att alla kan delta utifrån sin egen nivå.

Att inkludera elden i egna övningar lockade flera.

Susanne fick komplimanger för sitt sätt att vara och hur hon använder sin röst; Många deltagare tycker att den är trygg och lugnande och de upplever att de inte behöver anstränga sig för att lyssna. Här finns stora möjligheter för naturvägledare att öva, reflektera, utveckla sitt sätt att använda rösten och kroppen, hur man rör sig i förhållande till sina deltagare.

Läs mer

Susannes presentation

White M.P, Alcock I, Grellier J, Wheeler B. W, Hartig T, Warber S. L, Bone A, Depledge M. H. & Fleming L. E. (2019) Spending at least 120 minutes a week in nature is associated with good health and wellbeing. Nature 9:7730.

Naturvejlederforeningens webbplats

Sundhedsnetværkets sida. Prenumerera gärna på  Sundhedsnetværkets nyhetsbrev.

Sund i naturen – Friluftsrådet samarbetar med tio kommuner för att integrera friluftsliv i kommunernas med hälsofrämjande arbete och rehabilitering. Det sker bland annat genom att bygga broar mellan kommuner och föreningar. 

I det här passet fick vi ta del av hur Nordens ark arbetar med möten med djur för ungdomar och vuxna med olika funktionsvariationer, samt med barn för vilka traditionell ”stillasittande” skolundervisning fungerar mindre bra.

Med återkoppling till diskussionen som pågått under seminariet, om att ta hänsyn till djurens välfärd i samband med aktiviteter, så visar Björn hur lantgårdens hägn utformats för att djuren skall ha möjlighet att välja om de vill umgås med besökare eller ej. I samband med visning kan djuren helt enkelt gå till en avskild sida av hägnet, där människor ej är tillåtna. Utformningen kom ur ett samarbete med  REDE (Respekt, Empati, Djur, Etik) som varit på Nordens ark och hållit i utbildningar. Utbildningarna innehöll även diskussioner om barns förhållande till djur, känslor och känslouttryck . Seminariedeltagarna relaterade till hur vi i hälsofrämjande aktiviteter har nytta av djur för att vi, inte minst då vi är utmattade, stressade, ibland har lättare att relatera till djur (än människor).

Vi besöker Nordens Arks förskoleverksamhet, som tar till vara på den typ av kunskap som REDEs utbildning gett, liksom också andra fördelar av utevistelse och naturupplevelser.

Lantgårdens kaniner, får, hästar, höns och grisar används i aktiviteter. Olika djur lämpar sig olika väl för barn (och vuxna) i olika åldrar, aktiviteter och vad man vill uppnå. Exemplen är många. Vid ett av kaninhägnen berättas om hur barn, som vanligen inte interagerar med människor, plötsligt blir sociala när de får ha kontakt med kaniner. Att mata hönor ur handen ger en direkt upplevelse, som både överraskar och lockar många av barnen som kommer hit. Fåren å sin sida, visar tydligt olika personligheter och många av dem är mycket sociala. Någon deltagare reflekterar att fåren tycks veta exakt hur de ska välja vilken besökare att gå fram till och hur de ska närma sig just den personen.

CNV:s Lena Malmström ber deltagarna att dela tankar om de två dagarna de precis upplevt och listar kommentarerna:

• Fantastiskt kul! Fått tillbaka hopp tack vare allas engagemang. Presentationer till politiker ger också hopp.
• Lättare att presentera principer för privat vård.
• Vad tycker folk är kul? Danska patienten som blev fysiskt aktiv igen inspirerade. Mountainbike kan skapa mer intresse för natur om cykelslinga ordnas.
• Folkbildning eller inte? Vad är det som görs? Belys nyttan för att fånga intresse!
• Viktigt att folk utsätts för natur för att få respekt. Klimathot. Utomhusvistelse.
• Klimatmål följs upp, läroplan följs inte upp, dåliga medel och verktyg. Var är skolinspektionen? Nätverk för skolan viktigt!
• Kyrkan viktig ”äventyrskonfirmationsläger” kan vara en arena i en känslig period i ungdomars liv.
• Önskar att vi kunde få ut vår kunskap till fler!
• Fås detta med i skolan?
• Gymnasielärare har tidsbrist. En lösning är att ha trangia-kök på skolgården om mål av utevistelse skall nås.
• Minskande timmar av idrott i skolan.
• Lärarfortutbildning kan ge elever mer kontakt med naturen. Är ett resultat av skolinspektionen.
• Växande folkhälsoproblem med stillasittande ungdomar.
• Naturvård och naturvägledning kan vara en berikning av friluftslivet eftersom det krävs okomplicerade åtgärder.

Läs mer om vad deltagarna tyckte om seminariet här. (Länk till utvärdering.)

Till sist tackar CNV alla deltagare för medverkan i seminariet!