Dokumentation: Naturvägledning med ätliga vilda växter

Senast ändrad: 29 januari 2024
Liljekonvalj och ramslök

GÖKOTTA MED CNV 19 maj 2021: Att använda vilda växter i maten har varit en stark trend på finkrogar de senaste åren - men detta är en tradition lika gammal som mänskligheten. Ätliga vilda växter är ett engagerande tema för naturvägledning, många är intresserade av vilka växter man kan plocka, hur man kan använda dem, och hur man skiljer dem från giftiga växter.

Under detta morgonwebbinarium fick vi besök av Lisen Sundgren som är välkänd folkbildare inom området och skrivit böcker som Äta vilda växter, Vildvuxet och Det vilda köket. Juni 2021 är temamånaden "Äta ute" med Friluftslivets år #Luftenärfri – och ett bra tillfälle att sprida inspiration och kunskap om ätliga vilda växter. 

Inspelning av Lisen Sundgrens presentation, 11 minuter

Naturvägledning med ätliga vilda växter

Lisen Sundgren berättade vid webbinariet: ”Min ingång är att folk ska få en relation till naturen, inte bara få med sig mat hem. Att lära sig ätliga vilda växter är ett sätt att nyfiket närma sig naturen. Det gör gott för hälsan och ger en annan attityd – att vi måste värna om naturen och om den biologiska mångfalden.”

 

Tips för naturvägledning med ätliga vilda växter

Här är en sammanfattning av tipsen som Lisen Sundgren presenterade:

1. Att alla deltagare är med och känner sig sedda och bekräftade. Paradis ute-listan är en grund. Se www.cnv.nu/paradisute

2. Allemansrätten med grundprinciperna att inte störa och inte förstöra är viktiga att ta hänsyn till. Att inte gräva upp rötter och inte bryta av grenar. Granskott är en del av grenen och ingår alltså inte i allemansrätten att plocka.

3. Att skörda hållbart. Var noga med att skörda varsamt, särskilt av växter som inte finns i överflöd. Var noga med att inte plocka mer än 10-20% av ett bestånd. Myskmadra och ramslök är växter som är populära och behöver plockas med stor försiktighet.

4. Att ha kunskap. Ha örnkoll på giftiga växter som kan förväxlas med de ätliga. Var hellre övertydlig när du kommunicerar, man vet ju inte alltid vilka förkunskaper deltagarna har. Ge tydliga kännetecken om hur man skiljer växterna åt, med utseende, lukt och smak.

5. Att äta försiktigt. Vi ska äta varierat och inte för mycket av någonting. Kirskål kan man exempelvis äta ganska mycket av. Men andra örter passar bäst som smaksättare. Om man äter blodförtunnande medicin ska man inte äta växter som innehåller kumarin, ex myskmadra. Nässlor älskar alla men om man har njurproblem ska man vara försiktig.

6. Att man aldrig blir fullärd. Gå på så många vandringar med andra guider som möjligt för att lära dig nytt. Börja enkelt med ett fåtal växter och utgå alltid från dig själv och dina egna kunskaper och erfarenheter om hur växterna används.

7. Var generös med tips. Dela med dig av konkreta tips på recept och användning så att deltagarna efter en vandring vad och var de kan plocka. Kanske bara ett par växtarter och några användningsområden. Alla har olika intressen, någon vill kanske göra the, en annan vill göra kirskålspaj, en tredje vill göra sirap och smaksätta grädde.

 


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv