Att skapa lärande landskap – intryck från Interpret Europes konferens i Rumänien i maj 2023

Bakgrund

CNV samarbetar sedan många år med organisationen Interpret Europe som samlar professionella inom natur- och kulturarvskommunikation i Europa i syfte att stärka och utveckla professionen. IE:s mission ligger mycket nära CNV:s uppdrag vad gäller utveckling av naturvägledning om än med en starkare förankring i heritage, det vill säga en kombination av natur och kulturarvsmiljöer.

Konferensens tema färgades av Interpret Europes samarbete med UNESCO som syftar till att utbilda förvaltare av världsarvsområden i södra Europa i planering av interpretation för ”lärande landskap”. Samarbetet har fokus på delaktighet i planprocesser från lokalsamhället och så kallad ”värdebaserad interpretation” som har en riktning mot FN:s hållbarhetsmål, fred och demokratiutveckling.

Samskapande och delaktighet

Samskapande, inkludering och delaktighet (co-creation, inclusion and participation) är en stark trend inom interpretation. Från en idé om planering för en publik till planering tillsammans med lokala aktörer och med möjlighet till delaktighet och aktivt samskapande av upplevelsen med besökare. Strävan är att synliggöra flera, kanske till och med motstridiga, berättelser samtidigt om ett natur- eller kulturarvsområde eller i ett museum. Det är en utmaning men som tagits emot positivt av de aktörer från världsarvsområden som deltagit i Interpret Europes samarbete med Unesco. Demokratisering av planering i landskap i myndighetspolicy (med stöd och i till exempel FARO- och den Europeiska landskapskonventionen) inkluderas också i planering för naturvägledning. Ambitionen är att lokala aktörer, intressegrupper och minoritetsbefolkningar inkluderas och erbjudas dialog och delaktighet kring vilka av platsens berättelser som lyfts inom ramen för förvaltningens arbete. Eller att förvaltningar låter sig styras av lokala initiativ.

CNV presenterade i en workshop det pågående arbetet i Sverige med att inkludera aktörer i planering och genomförande av naturvägledning i nationalparker. I varumärket Sverige nationalparker beskrivs naturvägledning som en nyckelfaktor för positiva upplevelser för besökare. Checklistan för naturvägledning som CNV tagit fram för nationalparkerna presenterades. Där lyfts bland annat betydelsen av att utbudet för besökare planeras och genomförs i dialog och samverkan både med besökare och lokala aktörer (se konferens-proceedings s 146). Andra aktörer delade sina erfarenheter av delaktighet i planeringsprocesser.

Exempel på interpretationsplanering i skyddad natur gavs också från organisationen Natuur-monumenten i Nederländerna, en medlemsbaserad naturvårdsorganisation med nära en miljon medlemmar. Här sker interpretationsplanering och planering av marknadsföring integrerat för att skapa meningsfulla och säljbara upplevelser i parker, locka medlemmar till organisationen men också för att samla donationer och volontärer till de skyddade naturområdena (se konferens-proceedings s 57).

En utmaning med samskapande och inkludering av olika perspektiv kan vara relativisering av fakta i ”berättelserna” om natur- och kulturarv. Det kan till exempel leda till att vetenskapligt baserad kunskap om en plats (som effekter av klimatförändringar) som förvaltningen står vill uppmärksamma ifrågasätts. Representativeten hos de aktörer som väljer att delta kan också vara ett problem. Elena Maria Kautis från Italien bidrog med en föreläsning om detta dilemma (se konferens-proceedings s 40).

Behovet av välutbildade planerare/naturvägledare som klarar att navigera i rollen som facilitatorer för dialog och i samskapande processer betonades i diskussionerna. Men också betydelsen av värdebaserad interpretation som grund – det vill säga med riktning mot t ex FN:s hållbarhetsmål.

Guidning i Country Geopark i Hateg.

Värdebaserad interpretation

Interpret Europe har genom samarbetet med UNESCO lanserat value-based interpretation som ett ramverk. Den tematiska interpretationen (Ham 2013, 2019) som CNV arbetar med som verktyg i undervisning syftar till att stärka planeringsprocessen för naturvägledning genom att ge struktur och form (med fokus på värden den som planerar önskar lyfta och besökarens meningsskapande i fokus). Det kompletterats i CNV:s kurser med moment om ”dialogisk interpretation”. Den värde-baserade interpretationen betonar ett övergripande syfte för interpretation som handlar om att bidra till fred, demokrati, mänskliga rättigheter och Agenda 2030. Genom förstahandsupplevelser och uppmärksamhet på platsen (mindfulness) och de fenomen man besöker, lokalbefolkning och andra besökare kan respekt och omsorg väckas både för platsen och för frågor om hållbarhet i ett större perspektiv. Naturvägledningens strävan att skapa och stärka engagemang för natur och naturvård genom upplevelser i natur ligger i linje med detta förhållningssätt. Så också att inkludera många aktörer i kommunikation om bevarande av biologisk mångfald, klimat och omställning av samhället. Ambitionerna finns också i arbetet med planeringen för nationalparker och i riktlinjer för naturum om att skapa forum för dialog och debatt och att därmed bidra till det demokratiska samtalet.

Slow interpretation

Ett annat exempel på en konceptualisering av interpretation som presenterades vid konferensen var slow interpretation. Graham Black, nestor från Storbritannien inom museistudier lyfte fram två trender. Dels påpekade han att museer och andra miljöer för interpretation måste följa med de mycket snabba förändringarna i vår tid och möta till exempel förväntan på teknik från dagens smartphone-vana generationer, att kunna interagera i och med utställningen och att aktivt påverka sitt besök. Enligt Grahams studier är en stark trend att besökare vill ha möjligheter att varva ner, reflektera och uppleva en utställning långsamt. Att kunna sätta sig ned, erbjudas lugn, tid för att reflektera när de väl tagit sig till t ex ett museum (se konferens-proceedings s 11).  Översatt till naturvägledning finns paralleller i intresset för till exempel yoga, mindfulness och skogsbad. Men det långsamma kan behöva inkluderas också i mer traditionell naturvägledning.

Unesco Geoparker som noder för lärande för hållbar utveckling

Två av studiebesöken samt en av keynote-föreläsningarna i Rumänien ägnades åt konceptet geoparker som tillsammans med världsarvsområden och biosfärsområden samordnas av UNESCO. Geoparkerna och det växandet intresset för dem beskrevs som ”lighthouses for sustinablilty” (se konferens-proceedings s 28). Med utgångspunkt från berggrunden och hur den påverkat natur och kultur erbjuder geoparkerna ett holistiskt perspektiv på hållbar utveckling med starkt lokalt engagemang som förutsättning och drivkraft. I Sverige finns en UNSECO Geopark idag (Platåbergen), två nationella och flera nya kandidater (SGU Geoparker).

Naturvägledning om övergivna platser

Under titeln Lost and found presenterades potentialen i att lyfta fram övergivna platser och att ta fram naturvägledning kring dem. Platser som är övergivna fascinerar många, då det förgångna är väldigt närvarande och naturen har ofta börjat ta tillbaka platserna. En del övergivna platser besöks av nyfikna, kanske för att det känns spännande och lite förbjudet. I en del fall är det verkligen förbjudet att besöka sådana platser, pga risk att man skadas eller för att undvika vandalism. Den övergivna nöjesparken Spreepark i Berlin var en sådan plats men håller nu på att vidareutvecklas av kommunen. En deltagande planeringsprocess har genomförts och nöjesparkens övergivna åkattraktioner, som till stor del tagits över av naturen, kommer att användas för att kommunicera om klimat- och naturkriserna. Man kommer att utgå de speciella förutsättningar som förlorande har: fascinerande, övergivet och närhet till natur. Läs mer om naturvägledning om övergivna platser här.

Bedömning av digital naturvägledning

Det satsas mycket på digitala verktyg för naturvägledning men vad fungerar och hur bör man tänka innan man satsar på de metoderna. På konferensen presenterades användbara frågor som kan användas vid bedömning och utvärdering av digital naturvägledning. Framtaget genom projektet MUSEar. Under sju övergripande rubriker ställs frågor som tar upp anpassning till målgruppen, platsen, det kommunikativa sammanhanget, effekt på besökarna, helhetslösning och om naturvägledningen hjälper besökarna att bygga meningsskapande om platsen. Frågorna finns på denna sida.