Kontaktinformation
SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv
Det är runt fem kilometer från Gunillaklockan vid Uppsala slott till Ångbåtsbryggan i Ultuna. Men på den sträckan hinner stadens gymnasieelever göra en resa genom både historien och flera olika samhällsperspektiv där de går längs ån – och även ta en titt på framtiden. Allt med hållbar utveckling som röd tråd.
Fyrisåvandringen startade 2022 med tanken att arbeta med gymnasieelever som annars kan vara en svår grupp att nå med utomhuspedagogik.
– Vi ville skapa något som är spännande utifrån det som vi brinner för, något som funkar för gymnasieklasserna och som lärarna känner att de kan använda på ett bra sätt i sin undervisning. Och vi brinner ju för hållbar utveckling. Vi vill skapa engagemang hos eleverna och att de får en spännande, positiv upplevelse, säger Johan Lindell, pedagog vid Upplandsstiftelsen.
Johan Lindell och Stina Lindblad. Foto: Upplandsstiftelsen.
Vandringen, som eleverna gör tillsammans med sin klasslärare, är ett samarbete mellan Upplandsstiftelsen, Upplandsmuseet, Uppsala vatten, museet Biotopia samt KUPP (ett gymnasielärarnätverk för lärande för hållbar utveckling). På olika stationer guidar de bland annat genom stadens historia och berättar om Fyrisån och grundvattenresursen som stadens rullstensås står för. Hur har staden och omgivningarna sett ut genom århundradena, och hur kommer samhället att utvecklas?
– Vi försöker i hela den här vandringen få med ett tids- och rumsperspektiv för det är så viktigt när det gäller en förståelse av hållbar utveckling och även biologisk mångfald, säger Johan.
Längs ån får ungdomarna göra flera obemannade stopp och arbeta med temat hållbar utveckling innan de når fågeltornet vid Övre Föret, en bit utanför centrum. Där möter två pedagoger upp och eleverna lär sig om biologisk mångfald och våtmarkens betydelse – det brukar vara populärt att spana efter fåglar och att få håva upp småkryp som lever under vattenytan. Samtidigt påverkas ekosystemet av staden – vad för Fyrisåns vatten med sig när det, likt en blå tråd, rinner igenom våtmarken och vidare ut i världen? Vid den gemensamma slutreflektionen kan man sedan se att vandringen på olika sätt täckt in de 17 olika globala målen för hållbar utveckling.
Vid den här stationen får eleverna uppleva livet under ytan i Fyrisån vid Övre föret. Maria Brandt som är med på bilden ansvarar för denna del. Foto: Upplandsstiftelsen
Det är de konkreta upplevelserna som är den stora vinsten med utomhuspedagogik, menar Johan och hans kollega Stina Lindblad. Eleverna får en koppling till verkligheten. De undersöker vattnets småkryp som blir mat till fåglarna de sett. De kan titta från fågeltornet och se hur stan växer samman med våtmarken, och de historiska vandringarna skapar minnesbilder som går att bygga vidare på under lektionerna i skolan, eftersom tanken är att också ge mycket stoff till lärarna att spinna vidare på i sin undervisning, till exempel om vatten: ”Kommer ni ihåg när vi var vid Pumphuset?”
Men det handlar inte bara om att ta vara på upplevelserna som eleverna fått. Utomhusvandringen ger också utrymme för en annan typ av dialog än klassrummet, säger Stina.
– Det är jättemånga lärare som påpekar att det blir så mycket mer avspända samtal när man går där axel mot axel: ”Vi får så spännande frågor.”
Fyrisåvandringen är en av tre finalister i Årets naturvägledning 2023 i kategorin Naturvägledning med guider. Läs mer om Årets naturvägledning 2023 och om de andra finalisterna här.
Fyrisåvandringens samarbetspartners:
Stående från vänster:
Sittandes från vänster:
…samt vovvarna Exit och Ascii.
Texten är skriven av Catrin Hellmark.
SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv