Ett litet meteoritcenter i Jämtland som berättar om en geologiskt unik händelse

På Meteoritcentret lyfter man på ett inspirerande sätt fram forskningsresultat om bygdens geologiska historia. Utställningen består av montrar och interaktiva delar där man får lära sig om meteoriter och nedslaget vid Lockne. 

I en del av muséet kan barn möta Georg Grävling och bland annat testa att gräva fram fossiler. Den avdelningen togs fram med hjälp av Leader-bidrag 2011. För barn arrangeras ibland också skattjakter och frågesporter.

En animerad film visas i muséets filmsal. Genom filmen får man vara med när det större av de två meteoritnedslagen inträffade. En himlakropp på över 200 miljoner ton med en hastighet på över 15 km i sekunden slog ner och det bildades en 13,5 km vid krater. Spåren efter händelsen har varit avgörande för hur trakten ser ut idag, men det är inte alltid så lätt att se det utan hjälp. Clas-Göran Person som är aktiv i arbetet med museet berättar: En vanlig kommentar när förstagångsbesökare kommer till oss är: Var är kratern? De har läst på vägskyltarna där det står ”Meteorit” och ”Locknekratern”. Därför vill de gärna se meteoriten och/eller stå på kraterkanten och titta ner. Därför blir de ibland besvikna när vi berättar att kratern till största delen utgörs av Locknesjön – så här 450–460 miljoner år senare. Och av meteoriten finns ingenting kvar – men i stället flera unika bergarter.

På meteoritcentrets ovanvåning finns utställningen Ögonfröjd som är framtagen av Jämtlands läns Amatörgeologiska Sällskap. Utanför meteoritcentret finns en länskarta med geologiskt intressanta platser med fynd från dessa samt en stenmur med intressanta mineraler med tillhörande information. Vid Tandsbyn finns en vandringsled (kraterstig) med informationstavlor. Stigen kom till innan museet och medger en när­ma­re kontakt ute i terrängen med det område där meteoriten slog ned. 

Populär hos turister och lokalboende

Det kommer ganska många utländska besökare till museet. Clas-Göran berättar att en inte helt ovanlig kommentar från utländska turister är Vi hade bestämt oss för att besöka er redan innan vi åkte från Tyskland/Holland. Många nöjda besökare verkar tipsa andra om museet och det förefaller vara den mest effektiva informationsspridningen om Meteoritcentret. Muséet jobbar knappt med marknadsföring men man försöker istället vara aktivt på sociala medier samt på Google My Business och Trip Adviser. Det finns också en webbsida www.locknekratern.se.

För bygden fungerar centret också som en samlings- och fikaplats, som en arbetsplats för skolungdomar och volontärer samt som ett utflyktsmål, till exempel för skolklasser.

Drivs med ideella krafter

Museet startades som en del av lokala hembygdsföreningen, men numera drivs det av Locknekratern Geocenter Jämtland Ekonomiska förening. Under 2004-2006 erhöll man Lona-bidrag. Det motsvarade ungefär 20-25 % av finansieringen de åren. De första åren efter att museet öppnades 2006 kunde man med hjälp av bidrag ha en anställd över sommaren. Numera får man förlita sig på ideellt arbete, vilket innebär en osäker planering. Man får dock ett årligt bidrag från kommunen, för driften av byggnaden och inte som ett stöd för muséets verksamhet.

Det fanns långt gångna planer på att med hjälp av Leader-bidrag få skolklasser att komma till centret med hjälp av buss, men Länsstyrelsen godkände inte det då det var en kommunal angelägenhet att skjutsa skolelever med buss.

Ove Hellzén, som är engagerad i Meteoritcentret, berättar att bakgrunden till centret är att geologen Per Thorslund under 1930-talet hittade den omvandlade bergarten Breccia vid Lockne som bildats av krossat berg. Professor Maurits Lindström fortsatte denna forskning på 60-talet för att förklara vilken kraft som orsakat stenkrossningen. Under 80-talet letade geologen Frans Erik Wickman efter nedslagskratrar på jorden och var övertygad om att Siljans-ringen var en sådan och föreslog att det nog också borde vara så vid Lockne. 1991 kunde Maurits Lindström visa hur allt hängde ihop och hur en meteorit slagit slagit ner i ett djupt hav där Locknesjön idag ligger. Harald Olsson i Lockne hembygdsförening insåg det världsunika i detta nedslag och såg till att det bildades ett geologiskt museum i Ångsta Tandsbyn.

Inte bara ett, utan två metoritnedslag - samtidigt!

Breccia hade även hittats 16 km längre bort i Målingen och efter stormen Ivar 2013, då berghällar blottlades, kunde man fastslå att en meteorit slagit ner där samtidigt som den vid Lockne. Man har kommit fram till att meteoriten genom en kollision i rymden delat på sig i två delar som följts åt i färden mot jorden. Den större slog ner i Lockne och den mindre i Målingen. Dubbla meteorit-nedslag är mycket sällsynta och att kunna fastslå att de är dubbla är unikt.

Illustrationen visar när de två meteoriterna slog ner. Klicka på bilden för att se en större och mer högupplöst version. Illustration: © Erik Sturkell; art credit Don Dixon.

Text: Per Sonnvik, CNV