Naturskolans hemliga knep att lära ut allemansrätten

Naturskolan i Nyköping har skapat LONA-projektet ”Friluftsliv i skolan” som innebär att alla femteklasser i den kommunala skolan får prova på att paddla med kajak och att bygga vindskydd, bygga bårar, lära sig mer om allemansrätten och naturen, samt laga enkel friluftsmat ute i naturen. Anna Holst är naturskolepedagog och har utvecklat programmet.

Hur tänker ni när ni skapar program om allemansrätten?

– Alla vi vuxna förstår allemansrättens värde, men så är det inte bland elever. ”Allemansrätten, vem bryr sig?”, kan vara den reaktion man får. Klassisk undervisning om allemansrätten blir lätt tråkig. Det finns sätt att göra det roligare, som ”allemansteatern” där man dramatiserar en regel, eller en tipspromenad, men det smartaste är att väva in det när man gör något i naturen. Vi kopplar också lärandet till en historia. Vi visar till exempel en tidningsartikel om en pojke som kom vilse på fjället, men klarade sig bra gemom att han hade lärt sig överlevnad i naturen av en äldre släkting. Hur gjorde han för att klara natten?

Hur engagerar ni eleverna, vad är ert hemliga knep?

– Att prova på och göra saker i naturen så att man praktiserar allemansrätten. Det är spännande med paddling, överlevnad och eld. Det är ju enkelt att vara ute i naturen i Sverige, men man måste visa hänsyn, inte skrika till varandra när man är på sjön exempelvis. Upplevelsen blir bättre när det är rofyllt. När man ska göra upp eld behöver man tänka på vad man får elda med. Och sedan behöver man veta hur man släcker elden och vad gör man av skräpet som kan uppstå när man är ute. Allemansrätten är torr och tråkig men med spännande friluftsliv blir den relevant. För att kommande generationer ska värna om allemansrätten måste de förstå dess värde. Det gör man bara genom egna upplevelser i naturen.

Vad är det som gör temadagen så lockande för eleverna och deras lärare?

– Att allt är förberett och bussresan är betald lockar lärarna. Eleverna lockas av paddlingen, de flesta har aldrig paddlat tidigare. Av 25 elever har normalt kanske fem provat att paddla kanadensare, kajak sällan någon.

Hur går temadagen till?

– Vi har gemensam samling, sen delar vi upp så att några av eleverna går in i skogen med sin lärare med uppdrag där de bland annat använder gps, spjälar ben, bygger bår och vindskydd. Den andra halvan får först gå igenom paddlingen, bära ner kajakerna och paddla. Sjön är kanske 800 meter lång. Det är bra, man ser var eleverna befinner sig och det är inga finlandsfärjor eller annan båttrafik.

Brukar de välta kajakerna ofta?

– Ja en del och lärarna gör det lika ofta som eleverna. Oftast sker det nära bryggan när man ska gå i eller ur. De flesta klarar sig bra själv om det händer. Vi har pratat innan om vad man ska göra om man kantrar.

Vad vill ni att eleverna ska ta till sig av dagen?

– Att det kan vara roligt att vara ute. Kanske få ett nytt intresse, bli lite modigare, göra något som man kanske inte trodde att man vågade, och lära sig om friluftsliv hur det går till och vilka rättigheter och skyldigheter man har när man är ute i naturen.

Vad gör det för skillnad att ni fick LONA-bidrag?

– LONA-medlen gjorde att hela projektet kunde startas upp och bli av. Utan stöd hade inte Naturskolan kunnat köpa in kanoterna eller kunna bjuda skolorna på transporten till Söra. När kajaktemat sen ska leva vidare så behöver skolorna visserligen stå för kostnaden för transporterna själva, men när de redan vant sig vid att komma till oss och köra temat kommer det vara lättare för pedagogerna att kunna motivera rektorn att godkänna transportkostnaden.

Vilka tips har du till andra som vill inspireras av er och göra liknande projekt?

För det första, hitta bra samarbetspartners. Vi har haft hjälp av Scouterna och Friluftsfrämjandet. Det är bra att man är flera som kan komma med idéer.

Dessutom, eftersom LONA-medlen är en delfinansiering är det bra att dela upp kostnaderna i olika delar och fundera på vad vi behöver pengar till och vad vi kan bidra själva med. Kommunen står för vår arbetstid.
Slutligen är det är också enklare än vad man tror. Man behöver bara komma på en bra idé och sen ta hjälp av någon som kan hjälpa till med ansökan. Vi hade god hjälp av kommunekologen.

Text: Per Bengtson, CNV

Läs mer om verksamheten på naturskolans hemsida.