Utbildning av fritidspersonal i Vallentuna

- För oss är det ett strategiskt val att med ett fokus på naturvägledning få ut barnen i naturen för att skapa en hållbar planet, säger Mir Grebäck von Melen, Utvecklingsledare i Vallentuna kommun.

LONA-projektet” Naturpedagogik på Vallentunas fritids” är en del i kommunens miljöuppdrag för fritids och samtidigt en satsning på fysisk aktivitet i skolan. Genom utbildning i natur- och utomhuspedagogik ska fritidshemmens personal bli bättre på att använda närnaturens möjligheter, uppmuntra till friluftsliv och ge kunskap om naturen.

Utbildningen är upplagd med fyra utbildningstillfällen, två digitala pass online, och två tretimmars fysiska utbildningar i skogen i Vallentuna.

- Vi trodde det kanske skulle vara svårt att få till så att all fritidspersonal kunde delta, men det gick, alla pedagogerna har anmält sig, 117 personer! När vi skapade projektet var det viktigt för oss att nå ut brett bland personalen så att alla skulle få ta del av det och skapa ett slags hållbart kollegialt ägande av frågan, säger Mir Grebäck von Melen.

Genom bland annat deltagande i Generetion pep, korsades Vallentuna kommuns och Friluftsfrämjandets vägar. I Friluftsfrämjandet finns konceptet ”Skogshjältarna”, vilket är en utbildning som vänder sig till enskilda skolor och pedagoger. I dialog utvecklades Skogshjältarna vidare och för första gången ska nu konceptet nå ut till alla fritidspedagoger i en hel kommun, istället för som tidigare där enskilda skolor och pedagoger varit målgruppen. Dessutom är också lite högre åldrar inkluderade.

En viktig ingrediens för Vallentuna kommun var att även lokalavdelningen i Friluftsfrämjandet skulle vara involverad i utbildningen när den genomförs på plats i Vallentuna.
- Vi tror att det är en bra cocktail att lokalt föreningsliv och kommun samarbetar. Det är något speciellt som händer när de som bor på en plats också förmedlar värdet av den, säger Mir Grebäck von Melen.

Projektet ska också öka attraktiviteten att gå på fritids. Fokus kommer att vara friluftsliv och äventyr, exempelvis att tälja med kniv, använda yxa, göra upp eld och göra vindskydd.

Barnen lär sig bygga vindskydd. Foto: Friluftsfrämjandet.

Hur leder projektet till hållbar utveckling?

- Forskning och vår erfarenhet visar att vistelse i naturen också skapar förståelse för den. Exempelvis är vår förhoppning att en starkare relation till elden och matlagning i naturen kan visa på hur mat tillagas och var den kommer ifrån vilket kanske kan öka respekten för produktionen. Förhoppningsvis minskar då också matsvinnet. Allemansrätten är också en viktig del i detta. Kunskapen om allemansrätten minskar vilket är allvarligt. Allemansrätt handlar också om demokrati, alla har rätt att vara i naturen, säger Mir Grebäck von Melen.

Vad är svårigheterna med projektet?

- Ekonomin är en utmaning. Vi har lagt pengarna på utbildning. Nästa steg är att bekosta murikkor, grillplatser etc. Svårigheten är också att få arbetet långsiktigt hållbart och förnya det även när projektmedlen är slut. Sen är också fritidspersonalens tid en utmaning, att detta inte ska läggas på allt annat de gör utan snarare vara en metod för det som redan görs. Men av de projekt jag arbetat med senaste året har detta varit det roligaste. Äntligen, har många sagt! säger Mir Grebäck von Melen.

Nöjda barn under vindskyddet. Foto: Friluftsfrämjandet.

Text: Per Bengtson, CNV.