Är barn ute i naturen nuförtiden? Mattias Sandberg har forskat i ämnet. "Det är lätt att bli alarmistisk och säga att det är så stor skillnad mot förr. Men jag tror att man tenderar att underskatta svenska barns naturkontakt."
Intervju genomförd 2017
Mattias Sandberg är forskare och lärare i kulturgeografi vid Göteborgs Universitet. För några år sedan kom hans avhandling med titeln “De är inte ute så mycket - den bostadsnära naturkontaktens betydelse och utrymme i storstadsbarns vardagsliv”. För avhandlingen intervjuade han barn och föräldrar i två bostadsområden i Göteborg. Det ena området låg centralt, det andra var ett villaområde utanför staden. Han ville undersöka och jämföra hur barn och vuxna pratar om sin bostadsnära natur.
– Jag kom fram till att det fortfarande finns en stark norm att man ska vara ute. Det är främst föräldrarna som säger med lite dåligt samvete att ”de är inte ute så mycket som de borde”.
Mattias Sandberg forskar kring barn och deras uppfattning om nära natur. Foto Carina Gran.
Det finns ingen exakt siffra på hur mycket tid svenska barn tillbringar utomhus. Det finns knappt statistik som plockar ut just barn som grupp. Men en undersökning från SIFO, gjord på uppdrag av Världsnaturfonden, ger en fingervisning. Undersökningen genomfördes i juni 2016. I den fick föräldrar till barn på 2-12 år svara på frågor om barnens utomhusvistelse. Föräldrarna uppgav att en fjärdedel av barnen inte varit ute alls i natur - som en skog, vid havet en sjö eller en äng - under den senaste veckan. Nästan hälften av barnen hade varit i naturen en timme eller mindre.
Mattias Sandberg kan inte heller utifrån sin forskning avgöra hur mycket svenska barn är ute i naturen. Förutsättningarna ser väldigt olika ut beroende på var man bor och vilken ekonomi familjen har. Har man till exempel tillgång till en sommarstuga gör det stor skillnad. Dessutom beror det på hur vi definierar natur, säger han
– När man pratar om natur ser många framför sig något vilt och skogen och långt borta och stora äventyr. Vi vuxna underskattar ibland vilken betydelse små upplevelser i vardagen kan ha för barn.
En nära skogsdunge kan vara långt viktigare för ett barn än en avlägsen nationalpark. En rapport från Boverket slog för några år sedan fast att ett grönområde inte bör ligga längre bort än 300 meter från bostaden eller skolan. En annan studie visar på liknande sätt att förskolors närhet till natur starkt påverkar hur ofta personalen och barnen tar sig dit. Närnatur kan också handla om vägen till skolan.
En annan faktor som påverkar om och hur barn är ute i naturen är hur föräldrar beter sig. En rapport från Naturvårdsverket från 2011 visar att föräldrar blivit försiktigare med att låta barnen vara ute själva, av rädsla för främlingar och trafik. Mattias Sandberg påpekar att barn idag måste vara äldre för att få gå till skolan själva.
Med största sannolikhet är det ändå så att barn är ute mindre i naturen idag än för några decennier sedan. Men Mattias Sandberg vill problematisera det sättet att se på barn och natur. Han menar att man inte ska luras att se på just barn som en särskild grupp som av någon mystisk anledning sitter inne för mycket.
– Jag tycker att det blir lite konstigt att man tittar på barnens värld som om den vore frikopplad från vår värld och hur vi lever och konsumerar. Det är inte bara barnens liv som förändrats, det har också vuxnas. Det finns ett konservativt drag att titta tillbaka på ett ideal. Barnen växer upp i en verklighet och de vet inget annat.
De möjligheter vuxna har att vara utomhus skiljer sig inte speciellt mycket från barnens möjligheter, menar Mattias Sandberg. Han pekar också på att vi har en motsägelsefull bild av utomhusvistelse.
– Det är lätt att romantisera att man ska vara ute och leka, men om man tittar på miljonprogramsområden där unga killar är utomhus sent, beskrivs det sällan som något positivt. Medelklassbarn tycker man däremot sitter inne i sina stora hus och spelar för mycket spel.
Mattias Sandbergs forskning visar att vuxnas bild av naturen och vad naturen är för barn inte alltid stämmer överens med barnens bild. De föräldrar som bosatt sig i området utanför Göteborg uppgav delvis just barnens närhet till naturen som en anledning till att flytta dit. Men Mattias Sandberg upplevde en viss besvikelse hos de föräldrarna. De trodde att boendet skulle påverka barnens utevistelse mer än det gjorde. Samtidigt var det tydligt att ett boende i centrum ibland erbjöd mer närhet till grönområden som det kunde vara lättare att ta sig till via gångbanor och trottoarer, där bilar körde i låga hastigheter. Och för de barn i centrum som hade innergårdar var de väldigt uppskattade. Där kunde barnen röra sig på egen hand.
Spännande nog hade barnen som intervjuades i forskningen en väldigt samstämmig bild av sin kontakt med naturen. Oavsett om de bodde i centrum eller utanför staden berättade de om ungefär samma upplevelser. Det var årstider, djur och lekar som liknade varandra. De hade egna namn på platser i naturen och att bygga koja eller leka zombies – en lek de tagit från dataspelsvärlden – var vanligt.
– Om man ska förenkla kanske barn förr kunde fler namn på träd, idag kan barn mer om klimatförändringar och hur man ska sopsortera, säger Mattias Sandberg.
Lars Lundström (dåvarande) generalsekreterare på Friluftsfrämjandet. Organisationen fokuserar just nu extra på barn och unga. Foto: Daniel Ohlsson
En organisation som just nu fokuserar på barn och unga är Friluftsfrämjandet. I år fyller rörelsen 125 år och grundpelarna är desamma: Att verka för folkhälsan, skapa glädje med naturvistelser och försvara allemansrätten. Organisationen började som en insats för industrialiseringens arbetare. Men idag är det andra grupper som är i fokus, berättar Lars Lundström, generalsekreterare på Friluftsfrämjandet.
– Vi vill satsa på alla men vi tycker att barn och unga behöver särskilt fokus. Det är där vi ser att stillasittandet nästan är som störst. Och det är en alarmerande utveckling.
Satsningen på barn och unga har pågått i flera år, men arbetet har intensifierats under 2017. Temat är just barns och ungas hälsa. Friluftsfrämjandet har en mängd aktiviteter för gruppen. Allt från Skogsmulle för små barn, till skidskolor för större barn och unga. Inom skolvärlden finns Ur- och skur-förskolorna och skolor som bedrivs med utomhuspedagogik. Friluftsfrämjandet är också en påverkansorganisation som driver opinion. Exempelvis försöker de påverka stadsbyggnadsplaneringen så att gröna områden i städer inte ska försvinna.
Lars Lundström tror att den största utmaningen för både Friluftsfrämjandet och samhället är att få barn att fortsätta röra på sig och vara ute i naturen, även när de blir äldre. På frågan om vad han önskar sig inför framtiden säger han att närhet till naturen och passion för naturen, för alla, är viktigt.
– Personligen önskar jag mig också att vi i vuxengenerationen är med och inspirerar barnen. Att vi inte lägger över det ansvaret till enbart skolan och organisationer. Att vi inte lämnar barnen på olika aktiviteter och låter någon annan ta hand om dem.
Text: Karin Fingal. Artikeln har publicerats i CNV:s nyhetsbrev Naturvägledaren 3/2017 Gilla barnens närnatur!
SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv