Vill ni bli forskarassistenter?

Kjell Bolmgren är forskare på SLU, enheten för skoglig fältforskning. Innan dess var han lärare, och han driver projektet Naturens kalender som startade 2008. Det riktar sig till allmänheten och inte till skolan, men han hoppas att pedagoger vill använda sig av Naturens kalender.

– Årstidsskiftningar i naturen är ett enkelt sätt att kommunicera biologiska effekter av klimatförändringen, som jag jobbar med. Klimatfrågor kan vara tunga att ta upp.
I skolans värld är det något man oftast börjar prata om först på högstadiet eller gymnasiet, säger Kjell Bolmgren.

Han ser en poäng i att börja i de lägre årskurserna eftersom man då får man en mer konstruktiv grund att bygga vidare undervisningen på. 

– Visst kan man prata om vårt moraliska ansvar, men att titta på när tussilagon faktiskt blommar ät tydligare. Sedan kan det leda in på fler samtalsområden, menar Kjell Bolmgren. 

Kjell Bolmgrens forskning bygger på rapporter som görs av professionella tillsammans med amatörer. För forskningen är det bra att vet precis när förändringen i naturen skett, vilken dag en tussilago börjar blomma.

– Vi lägger ribban och bestämmer hur noggranna rapportörerna måste vara. Vissa är ”fenologiväktare, och de följer särskilda instruktioner, säger Kjell Bolmgren. 

Nätbaserad rapportering av årstidsförändringar från allmänheten relativt nytt här i Sverige. I till exempel Holland och England är det vanligare.

– I England har ”Nature’s Calendar” funnits länge. De jobbar ofta ihop med BBC.
I Holland är fenologilinjen öppen varje söndag på radio, folk kan ringa in. Det är mer publikt där, hävdar Kjell Bolmgren.

När man byggde upp naturens kalender utgick man från historiska data som finns från 1873 och 50 år framåt.

– Då fanns observatörer som fyllde i och skickade in blanketter regelbundet. Allt arkiverades och sparades. Vi använder precis samma arter och samma metodik för att man ska kunna jämföra. Historiska data är nödvändiga för att man ska kunna dra några slutsatser kring de långsiktiga klimatförändringarna, säger Kjell Bolmgren. 

Fördelen för skolorna är att de lätt göra historiska jämförelser, man kan se hur det var när farmor och farfar var små.

– Det finns ju en geografisk sida av det här också, man lär sig Sveriges karta. Varför finns inte blåsippan i Västerbotten? Varför blommar sälgen så tidigt i Småland? Man kan följa våren rent geografiskt. Lärare är duktiga på att placera in sådant här i olika sammanhang i undervisningen, understryker Kjell Bolmgren. 

I höstas anordnade Kjell Bolmgren tillsammans med två kollegor experimentet ”Är september en sommarmånad?” Det ingick i projektet Forskarfredag som anordnas av föreningen Vetenskap och allmänhet.

– En forskare eller en forskargrupp ska designa ett experiment, som allmänheten får delta i. Vad som faktiskt händer med växterna på hösten är något vi behöver få in mer data kring till vår forskning. Därför valde vi att fokusera på det, säger Kjell Bolmgren.

Han ringde upp en kollega som undersöker bladens gener, och en annan som analyserar satellitbilder.

– Vi tog fram en instruktion, en lärarhandledning som skickades ut till i stort sett alla skolor i landet. 400 skolor och 10 000 elever deltog. Vi fick in nästan 12 000 rapporter från 400 olika platser från norr tills söder. Vilken forskargrupp kan få in så mycket data, med så bra geografisk spridning? Ett ofattbart bra dataset, säger Kjell Bolmgren.

Deltagarna skickade in asplöv som analyserades, och satellitbildernas budskap kunde bekräftas. Just nu jobbar Kjell Bolmgren för fullt med rapporten från höstförsöket, men projekt gav mersmak och han hoppas snart kunna dra igång något liknande.


Artikeln har publicerats i CNV:s nyhetsbrev Naturvägledaren 1/2014 Naturvägledning för barn och unga.