Naturvägledning för barn och unga i Norden

Senast ändrad: 31 januari 2024
Porträtt av en man. Foto.

CNV drev tillsammans med nordiska kollegor ett ettårigt projekt som handlade om att utveckla naturvägledning för barn och unga. Vad krävs av en naturvägledare för att deltagarna ska känna att de faktiskt kan bidra till hållbar utveckling? Och hur ger man barn och unga förmåga och självförtroende att aktivt engagera sig i frågor som rör natur- och kulturområden?

Detta är en artikeln som publicerades i CNV:s nyhetsbrev Naturvägledaren 1/2014 Naturvägledning för barn och unga.

Alla nordiska länder, inklusive Färöarna, fanns representerade i projektet ”Nature Interpretation for Children and Young People in the Nordic Countries”.

– Det överordnade målet med projektet, som finansierades av Nordiska ministerrådet, var att utveckla naturvägledning för barn och unga i de nordiska länderna i tätortsnära natur- och kulturmiljöområden. Det ville vi göra genom att utgå från konkreta exempel, säger Per Sonnvik på CNV.

En viktig del i projektet var den workshop som hölls på Jamtli i Östersund i september 2012. Naturvägledare hade innan dess skickat in beskrivningar av bra exempel från sin verksamhet. Projektledarna valde ut 25 exempel från hela Norden som diskuterades på workshopen.

– Naturvägledarna fick presentera sin verksamhet på workhopen och alla deltagare fick möjlighet att ge förslag på förändringar. På workshopen deltog även två forskare, Liliann Wulf och Sören Breitin, som höll föredrag och gav direkt respons. De har dessutom skrivit varsin artikel som finns med i projektrapporten, säger Per Sonnvik.

Efter workshopen fick naturvägledarna i hemläxa att lämna in en reviderad beskrivning av sina projekt. På det här har sättet har man inom projektet samlat, utvecklat och vidareförmedlat goda exempel på naturvägledning.

– Ett mål för många naturvägledare är att inspirera människor till att aktivt engagera sig i frågor om natur och miljö. Detta är extra viktigt när det gäller unga, eftersom de ska förvalta naturen i framtiden, berättar Per Sonnvik.

Människor behöver kunskap om och känsla för natur- och kulturmiljöer för att samhället ska utvecklas på ett hållbart sätt. Det är också nödvändigt för att uppnå många av målen i den nordiska miljöpolitiken. Projektet visar att naturvägledning kan vara ett viktigt verktyg för att nå dit.

Styrgruppen, som består av tio personer, har analyserat vad som är gemensamt för de verksamheter som naturvägledarna valde att lyfta upp. Vad är det som avgör om aktiviteter verkligen bidrar till att öka barn och ungas möjligheter att påverka och ger dem självförtroende?

– Det här är frågor som är viktiga att tänka på om man vill höja nivån på naturvägledningen och bidra till ökad demokrati. Resonemangen handlar i första hand om naturvägledning för barn och unga, men de är förmodligen användbara för alla naturvägledare, menar Per Sonnvik.

Styrgruppens arbete resulterade i en lista med sju viktiga perspektiv i nordisk naturvägledning:

  1. Naturvägledare ska motivera deltagarna till och använda metoder som främjar en lärandesituation med öppen diskussion. De ska uppmuntra deltagarna till egen reflektion.
  2. Naturvägledare som personligen träffar sina deltagare bör dra nytta av den styrka det innebär. Direkta upplevelser av det som händer runt omkring en och personliga möten med naturvägledaren är viktiga. 
  3. Reflektion är viktigt för att befästa kunskap och erfarenhet och dra nytta av nya intryck. Reflektionen ska helst sättas i relation till kunskap och erfarenhet som deltagarna redan har. Naturvägledare har möjlighet att uppmuntra till långsiktig reflektion, någon som är viktigt om man vill nå hållbar utveckling. 
  4. Att involvera deltagarna i naturvägledningsprocessen eller i olika naturvårdsåtgärder leder till att de känner sig mer delaktiga. Att reflektera över hur och varför man gör olika saker tillsammans med deltagarna förstärker den här känslan. Naturvägledaren kan hjälpa till att skapa reflektioner som leder till en sådan känsla. 
  5. Det är viktigt för måluppfyllelsen att deltagarna känner sig trygga och bekväma. Naturvägledare bör sträva efter att förstärka den känslan både hos varje individ och i gruppen som helhet.
  6. Lyft fram den unika historia och kultur som finns på platsen där ni befinner er. Har man en relation till och ett intresse för en särskild plats kan det öka barn och ungas engagemang för naturen och miljöfrågor i stort.
  7. Bra naturvägledning bygger på att aktiviteterna integreras i deltagarnas vardag och dagliga lärande.

Ett annat konkret resultat av projektet är att det bildades en nordisk samarbetsgrupp för naturvägledning, bestående av personer/organsationer som arbetar på nationell nivå med naturvägledning i respektive land. 

Samarbetsgruppen har efter detta projekt arbetat med att ta fram en nordisk bok om naturvägledning.


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv