Kontaktinformation
SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv
Friluftsfrämjandet driver projektet ”Naturparkour” för att bygga broar mellan urbana aktiviteter och friluftslivet. "Det är inget uttalat integrationsprojekt, men det har verkligen haft en sådan effekt. Vi visste inte från början att det skulle fungera så bra, kanske till och med bättre än särskilt riktade projekt", säger projektsamordnaren Helena Graffman.
Parkour går ut på att så snabbt och smidigt som möjligt ta sig från punkt A till punkt B. Det är en av världens snabbast växande ungdomssporter och naturen är förstås en utmärkt arena. Genom att anlägga ett antal naturparkour-banor ser Friluftsfrämjandet stora möjligheter att locka ut nya grupper i naturen.
Inom ramen för projektet, som finansieras av Allmänna Arvsfonden, har Friluftsfrämjandet utvecklat en ny utbildning så att lokalavdelningarna kan få fram ledare inom naturparkour. Dessutom bygger de med hjälp av ungdomar upp banor på fem olika orter. På tre av dem har kommunen och andra organisationer valt att gå in och stötta projektet, där är planen att bygga upp större och mer permanenta anläggningar. En av orterna är Borlänge. Där invigdes nyligen en ”testbana” som ger en försmak av vad som komma skall.
– Invigningen lockade ett hundratal personer trots dåligt väder och vi fick mycket uppmärksamhet i media. Intresset för naturparkour är stort, säger Helena.
En av de drivande personerna i Borlänge är Sid Palmqvist. Han har suttit med i referensgruppen, valt och designat hinder.
Vad var det som gjorde att du fastnade för parkour?
– Det fanns inte så mycket att göra här, förutom att spela fotboll. Jag gillar att klättra och fick se några filmklipp med parkour på youtube. Sedan fick jag höra att Borlänge Gymnastikförening hade parkourträningar och började gå dit. Efter ett halvår blev jag tränare, berättar Sid.
En stor fördel med naturparkour är att den verkar attrahera alla oavsett ålder, kön och socioekonomisk bakgrund. Alla kan ta sig över hindren på olika sätt utifrån sina egna förutsättningar.
– Det är ett bra sätt att öva din kropp och vara ute i naturen, det motverkar stress och negativa känslor som många som flytt från krigsländer bär med sig. Vi ser att det påverkar självförtroendet och självkontrollen på ett positivt sätt. Jag tycker det är extra kul att många tjejer vill utbilda sig till ledare, berättar Helena.
Ambitionen med de nya anläggningarna är att skapa nya positiva samlingsplatser i direkt anslutning till socioekonomiskt utsatta områden, nära centrum. Samtidigt ska de ligga på vackra platser, det ska vara en naturupplevelse och inbjuda till att ta sig vidare till närliggande naturområden eller parker.
– Parkour passar extremt bra i skogsmiljö, där kan man i princip göra hur mycket övningar som helst. Jag gillar när det finns många block och platåer, man ska helst kunna ta sig vidare lätt mellan olika hinder. Det bästa är när banan är som ett spindelnät, säger Sid.
Jämfört med många andra sporter och friluftsaktiviteter är parkour billigt, du behöver ingen särskild utrustning.
– Förut har parkour varit lite underground, lite läskigt. Vi vill lyfta det till en annan nivå. Nu ska det bli en egen verksamhetsgren inom Friluftsfrämjandet, avslutar Helena.
SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv