Skogens vatten öppnar dörrar

Han ägnade ett helt yrkesliv åt vatten, har kallats för brobyggare mellan forskning och vanliga människor och prisats för att ha utvecklat dialogen med markägare om skogens vatten. På vilket sätt ser biologen Lennart Henrikson att skogens vatten kan vara en dörröppnare till det brukade skogslandskapet?

Intervjun genomfördes 2020. Lennart gick tyvärr bort snart efter intervjun. 

– I stort sett alla är intresserade och fascinerade av vatten på ett eller annat sätt. Det börjar redan i barndomen, säger han.

Själv var han en liten grabb när han började leka hemma vid ån med sin bror och sina kusiner.

– Vi flyttade stenar, byggde dammar och fångade fisk som vi satte i dammarna. Vi såg konstiga kryp på bottnen och hittade stora, svarta, spännande musslor. Sedan dess har jag varit fascinerad av vatten som medium och av vattenbiologin. Barndomsupplevelserna är en bakgrund till att jag blev biolog, säger han.

När han möter skogsägare i kurser om hur skogens vatten kan vårdas får han ofta stort gensvar när han berättar om sina barndomsupplevelser.

– Jag brukar fråga om det är någon som känner igen min berättelse? Då räcker i regel alla upp handen och jag får direkt en fin kontakt med deltagarna, eftersom vi har liknande upplevelser.

Lennart Henrikson tror att fascinationen för vatten är allmänmänsklig.

Ett ekologiskt arv

– I tusentals och åter tusentals generationer har människan sannolikt ägnat mycken tid åt att sitta kring en eld, höra det forsande vattnet och åldermannens berättelser. Det kan ha utvecklat en fascination, som vi alla bär med oss djupt inne i vår själ – ett ekologiskt arv.  

Och kanske kan vatten just därför bana väg för ett större miljöengagemang.

– Att vara intresserad av vatten brukar innebära att man också är intresserad av att det ska vara bra vatten och att man då också vill vårda vatten. Och om man vet hur man ska vårda vatten kan det vara lättare att också börja tänka på att vårda lavar, mossor och olika typer av skogsmiljöer som man tidigare kanske inte har förstått det speciella med. Vatten är en ingång till ett större miljömedvetande, säger Lennart Henrikson.

Naturvägledaren skapar fascination

Han hävdar att alla som är vuxna idag har lekt vid vatten som barn och att vatten därför fungerar som dörröppnare hos allmänheten i stort. Men gäller det också för dem som är barn och unga idag?

– Ett problem för framtiden är att merparten av de som växer upp i våra städer och på landsbygden idag inte kommer ut och får uppleva det jag beskrev tidigare. Det leder till att man inte får samma förståelse för naturen, framför allt inte för knepiga grejer som till exempel knappnålslavar som ingen kan se.

Och om barn inte får en grundläggande förståelse för naturen riskerar det att på sikt få konsekvenser också på den politiska nivån, tror Lennart Henrikson.

– Politiker som har vuxit upp utan känsla för naturen ser inte nyttan med att skydda natur och arter, säger han.

Lennart Henrikson tycker att naturvägledare har en mycket viktig funktion att fylla.

– De kan skapa en känsla, en fascination, för naturen hos människor som inte har kommit i kontakt med eller ytterst sällan kommit i kontakt med naturen.

På frågan om vilken uppgift naturvägledare har i den brukade skogen svarar Lennart Henrikson:

– Det vore fantastiskt bra om naturvägledarna kunde komma ut också i det brukade landskapet. Om vi ska nå framgång räcker det inte att prata om exklusiv natur i naturreservat och nationalparker. Vi som jobbar med naturvård måste – om vi ska klara artbevarandet – bidra till att det finns biologiska värden av hög kvalitet också i vardagslandskapet, för annars spelar de skyddade öarna inte så stor roll.

Han ser stora fördelar med att använda just vatten som en dörröppnare till dialog om naturen:

– Fördelen med vattnet som rör sig genom landskapet är att det inte bryr sig om fastighetsgränserna och äganderätten. Det skapar goda förutsättningar för dialog och samverkan, säger han.

Text: Malin von Essen.
Artikeln är publicerad som en del av Naturvägledaren nr 2, mars 2021.