Kontaktinformation
SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv
Som start på Tankesmedjan för friluftsliv 2022 höll CNV en scenariovandring, som hade tagits fram tillsammans med andra aktörer. Vandringen blev en tankeväckande start på konferensen där deltagarna i mindre grupper under en vandring utomhus fick möta olika scenarior och diskuterade dem. Här beskriver vi upplägget.
Vandringen var den första programpunkten på konferensen. Syftet med scenariovandringen var att:
Upplägget för vandringen var att deltagarna skulle fördela sig i grupper om tre, helst med personer de inte kände sedan tidigare.
Grupperna stod i kö vid startpunkten och fick muntlig kortfattad instruktion samt en folder med karta, instruktioner samt de texter sammanställt som de skulle möta under vandringen. Se foldern här.
Grupperna blev, med ett kort mellanrum, ivägskickade längs en snitslad slinga där de passerade sju stationer, med ett scenario på varje station.
Det första som mötte grupperna var en skylt där de välkomnades till 2050 och ett stort draperi med texten 2050. Efter draperiet och skylten kom de till första stationen.
Vid varje station fanns två värdar. Värdarna hade alla ett intresse för frågan som deras station fokuserade på. Se instruktionerna till värdarna här. Där fanns förslag på vad värdarna kunde säga till deltagarna när de kom. Värdarna uppmanades att ha ett flöde på en grupp per minut, för att hålla tidsplanen för passet på konferensen.
En del av scenarierna byggde på hur vi önskade att situationen kommer bli 2050 medan andra var mer troliga utifrån nuvarande trender.
Precis innan varje station möttes deltagarna av en kort inledande text som introducerade detill scenariot. ”Detta har hänt”. När gruppen lämnade en station möttes de av en fråga som de uppmuntrades tänka på och diskutera till nästa station. ”Diskutera”. Samtliga skyltar finns samlade i denna fil.
Detta har hänt: Resurserna är ojämnt fördelade i världen. År 2022 förfogade en femtedel av jordens befolkning över 95 procent av resurserna. Den utvecklingen har fortsatt. Segregationen gör att det skiljer sig mycket åt mellan olika grupper i Sverige och hur mycket kommuner och andra kan satsa på friluftsliv.
Gruppen kom till en plats med lyckohjul där det lottades till vilken grupp deltagarna hör till under vandringen. Den priviligierade femtedelen med stora resurser, den minst priviligierade femtedelen med mycket små resurser och övriga som befinner sig däremellan. Hur deltagarna sorterades in följde dem sedan resten av slingan och påverkade hur de blev bemötta på en senare station.
Diskutera: Hur kan friluftslivet bidra till att minska ojämlikheten och öka inkluderingen i samhället?
Detta har hänt: 2050 har vi löst konflikten om cykling i naturen i de flesta kommuner. Det har kommit nya typer av cyklar som har gjort naturen tillgänglig på nya sätt för olika grupper.
Hur ser framtidens cykling ut i naturen? Deltagarna mötte två olika scenarier om hur vi använder cyklar 2050, där det ena är exkluderande och det andra inkluderande. Värden konkretiserade vägvalen vi står inför för att nå de scenarierna.
Diskutera: Du jobbade för en av kommunerna som gick i täten för att lösa utmaningarna om cykling i naturen. Hur gjorde ni för att lösa konflikten? Hur nådde ni dit?
Detta har hänt: Digitaliseringen, specialiseringen och tribaliseringen (uppdelningen i intressegrupper) har fortsatt till 2050. Ibland uppstår krockar och konkurrens om platser.
Deltagarna uppmanades av en värd att sitta ner och ta det lugnt och njuta av utsikt på klippan. Då och då sätts hög musik igång av en annan värd, och deltagarna uppmanas till dans och fest. Fest-värden nämner att de ju kommit till detta skogsrejv genom information i en app eller sociala medier. Musiken stängs av och den första värden försöker åter få till lugn och ro på platsen och uppmana till stillhet.
Diskutera: Hur kan vi agera för att det ska bli lättare att samexistera i naturen och inom naturens gränser? Vilka frågor måste vi ta tag i?
Detta har hänt: Allemansrätt och strandskydd har hamnat på
efterkälken. Vissa områden har privatiserats.
Gruppen mötte en avspärrning som visade att markägare har stängt av området, då det varit för många besökare här och hen tröttnat på slitage och nedskräpning. De som tillhör den priviligierade gruppen får gå rakt igenom och blev bjuden på en pralin. De andra två fick gå en omväg runt om. Värden vägleder deltagarna och läser upp skylten. Deltagarna i mellangruppen fick en minimorot.
Diskutera: Hur hamnade vi här? Vad är det för stora händelser som gjorde att vi hamnade i det här scenariot? Vad skulle vi kunna ha gjort istället?
Detta har hänt: 2050 har klimatförändringen gjort att rennäringen har mindre kalfjäll att använda. Samtidigt har man lyckats få till bra kommunikation gentemot alla fjällbesökare, ett fungerande hänsynstagande och en förståelse för att fjällen är ett kulturlandskap.
Gruppen mötte tre skyltar som kommunicerade att deltagarna behöver ta en omväg då renarna kalvar och man ska inte störa dem. Den ena: ”Renar! Förbjudet att passera!”. Den andra: ”Vänligen, var snäll mot renarna och visa hänsyn. Välj gärna en annan väg [hjärta].” En tredje skylt är tom med endast ett frågetecken. Värden uppmanade deltagarna att reflektera över vad som är bra information för att natur och kultur ska samexistera.
Diskutera: Hur bjuder vi in besökaren att visa omsorg i renens landskap? Hur formuleras den optimala skylten för detta 2050?
Detta har hänt: Skräpproblematiken är stor 2050 på många håll, särskilt nära en del tätorter.
Gruppen kommer till fin natur som är uppenbart nedskräpad. Med förpackningar, papper och plast. Värden lyfte frågor kring nedskräpning, men kopplade till det större perspektivet.
Diskutera: Friluftslivet är ganska bra på att prata om nedskräpning men har svårare att prata om bredare miljöfrågor. Vad är det vi inte pratar om? Vilka steg ska friluftslivet ta för att vara en del av lösningen mot en mer hållbar värld?
Detta har hänt: 2022 var vi i ett polariserat läge om hur den biologiska mångfalden i skogen ska hanteras. 2050 har vi hamnat i en bättre situation. Den rödlistade talltickan är ännu mer sällsynt 2050, men nästan varje gammeltall sparas. 2050 har vår medvetenhet och känsla för den biologiska mångfalden ökat och hänsyn tas i friluftslivet och skogsbruket.
Den rödlistade talltickan sitter på en träd och värden visar den. Deltagarnas uppmanas diskutera hur friluftslivet fram till 2050 skulle kunna bli en kraft för att öka vår känsla för andra arter och deras livsmiljöer.
Diskutera: Vad bidrog friluftslivet med fram till 2050 för att öka vår medvetenhet och känsla för andra arter och deras livsmiljöer?
Efter sista stationen passerade deltagarna ett stort draperi med texten 2022. Strax efter det återkom de till startpunkten. De uppmuntrades gå in och på lappar, som sattes upp på en stor vägg, svara på frågan "Vad är viktiga åtgärder för friluftslivet framåt?".
Vi såg framförallt två utmaningar för genomförande av scenariovandringen:
Eftersom vi väntade närmare 200 deltagare i scenariovandringen var det viktigt att planera för att minska köbildningen. Vid färre deltagare är den utmaningen mindre.
Det var utomhus och i mitten av november. Vi kunde se en vecka innan att vi skulle få ovanligt varmt väder för säsongen. Så vädret blev ingen utmaning. Vi skapade en alternativ, kortare rutt för personer som hade svårt att klara av terrängen.
Från deltagarna kom många positiva kommentarer om vandringen. De tyckte det blev en bra, annorlunda och och tankeväckande start på konferensen.
Läs här hur Mistra Outdoor & sports har skrivit om scenariovandringen.
SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv