Erfarenheter från digital omställning under coronapandemin

Under viruspandemin 2020-21 har stort fokus hamnat på digital teknik och digitala lösningar. Teknik och digitalisering har uppfattats som en given möjlighet att kunna kommunicera i en vardag begränsad av restriktioner kring möten, sammankomster och resor. 

Inspelning av digitala föreläsningar för Jokkmokks marknad. Foto: naturum Laponia

Nyckelordet har blivit "omställning". Många samhällsområden har på grund av minskade möjligheter till fysiska besök behövt anpassa eller till och med skala upp sina digitala insatser, på sätt som inte alltid har varit möjliga att vare sig planera för eller att förutse behoven av. 

I vissa fall har detta påverkat bilden av både verksamheten liksom teknikens potential. Året har därför präglats av en form av lärande under görande, med såväl kreativa lösningar, som olika erfarenheter av att möta användare på digital väg.

CNV:s rundringning till landets naturum, som gjordes av Åse Ahlstrand efter sommarsäsongen 2020, visar att samtliga påverkades av viruspandemin och samhällsläget. Vid flera platser ställdes den ordinarie verksamheten om, istället för att ställas in helt. Knappt hälften av de 27 naturum som deltog i studien stängde sina inomhusutställningar och fokuserade på olika utomhusaktiviteter, vilka blev mycket uppskattade.

Omkring hälften upplevde dessutom ett mer intensivt besökstryck än vanligt. En dryg tredjedel mötte fler lokala besökare än annars, bland dem många förstagångsbesökare och även personer som var mindre vana naturbesökare. 

Mer än hälften av studiens naturum angav att digitala medier användes aktivt som en del av det nya besöksläget på grund av pandemin. De flesta utnyttjade sociala mediekanaler för att berätta om verksamheten, erbjuda digitala visningar, annonsera aktiviteter samt för att uppdatera dagliga programpunkter och ge aktuell besöksinformation. 

Enstaka naturum arbetade tydligt digitalt målgruppsinriktat. De hade till exempel inslag för skolor, för familjer samt inslag riktade till de som på grund av hälsorisker eller restriktioner inte hade möjlighet att göra fysiska besök.

Etablerade lösningar inom digital natur- och kulturvägledning, som till exempel appar, interaktiva pekskärmsproduktioner och ljudguider, är ofta producerade för besökares självguidade besök. De fungerar i praktiken som naturvägledares ”förlängda arm”, men ger inte alltid användare möjlighet att till exempel ställa frågor. 

Med film och live-inslag kan kommunikationen fungera mer direkt och påminna mer om levande naturvägledning på plats. Vilka har varit erfarenheterna så här långt och även utmaningarna, vid mer multimediabaserad naturvägledning under pandemin?

Ett av avsnitten i Fågelskolan för allmänheten, på Youtube. Foto: naturum Getterön

För naturum Getterön fungerade viruspandemin som en igångsättare av en rad  satsningar på kommunikation genom rörlig bild, både inspelad och direktsänd, berättar naturumföreståndare Linda Nyberg:
- Vi har bl a filmat föreläsningar och sänt dessa på vår Youtubekanal, vi har producerat en digital fågelskola samt satsat på webbkameror, som filmar fågellivet live i reservatet.

Under våren kommer många skolor till Getterön, men våren 2020 stod det klart att skolprogram inte kunde genomföras på plats. Istället installerades webbkameror i fågelholkar som skolklasser kunde följa via nätet. Senare, under vintern har personalen matat havsörnar via webbkamera, vilket visats för alla intresserade via webbplatsen. Responsen har varit positiv, berättar Linda:
- Många som har tagit del av våra digitala satsningar och hört av sig och tackat för att vi piggar upp vardagen i karantän.

Naturum Laponia startade successivt under våren med livesändningar via mobiler på Instagram. Detta har utvecklats till planerade programinslag, samt innehåll fördelat på olika kanaler.
- Vi hade digitala föreläsningar under Jokkmokks marknad och har även kört ett par digitala programpunkter efter att vi öppnade nu i mitten av mars, berättar Torhild Lamo, naturumföreståndare på naturum Laponia. - Våra digitala kanaler har haft få följare, något som verkar ta sig uppåt nu. Nu jobbar vi också mer målinriktat med deom.

Under 2020 arrangerades Jokkmokks marknad digitalt. För naturum Laponia gav det möjlighet att genom filmerna synas utanför sina egna webbkanaler. 

Vilken respons har ni fått på era filmer och föredrag, var det många som tog chans att ställa frågor efteråt? - Det var bra respons, men inte väldigt mycket feedback. ”Likes” verkar ta sig upp nu under denna våren. Verkar vara fler som ser våra poster nu. Kort är bättre än långt, fast vi har också en Youtube-kanal där vi lägger upp längre saker. Välj form, innehåll och kanal efter målgrupp, menar Torhild.

Målgruppsinriktning kan betyda att marknadsföra sina digitala programpunkter i forum där den tänkta målgruppen finns, utöver att naturligtvis utforma ett tema och innehåll som passar målgruppen. Dessa forum kan vara digitala, till exempel sociala medier men kan även använda andra upparbetade kanaler som till exempel häften, utskick av nyhetsbrev och liknande.

Pedagogerna på Naturhistoriska riksmuseet har under pandemin arbetat huvudsakligen med två spår, dels webbaserade visningar för skolgrupper, dels en form av uppsökande verksamhet riktad mot skollärare. 

- Vi har använt vårt befintliga lärarbrev och flera lärarforum på sociala medier för att presentera vårt utbud. För skolor har vi börjat visningar online där vi använder Meet, Teams eller Zoom. Via Skype for business eller Zoom har vi haft lärarfortbildningar och webbinarier, berättar museets pedagoger Charlotte Ek och Sara Schesny.

Till skillnad från naturum som har naturen direkt utanför husknuten och därför kan erbjuda virussäkrade visningar eller självguidande material till besökare, så var museer och kulturinstitutioner under våren 2020 helt beroende av digitala kanaler för att fortsätta vara tillgängliga. 

Även Naturhistoriska riksmuseet lade om sina visningar till helt digitala träffar. Men redan 2018 inledde de arbetet att skapa digitaliserat skolmaterial, filmer, presentationer, för att kunna erbjuda upplevelser för skolor som inte har möjlighet att göra besök. 

- Det är mycket positivt att vi nu når ut rikstäckande med vårt utbud, fortsätter Charlotte. - Vi gör samma innehåll där vi försöker interagera genom frågor och övningar. Det som skiljer sig är att vi gör kortare program än när deltagarna är på plats.

Museet, som ligger i topp i Sverige bland antal digitala museibesök har dessutom märkt att fler vistas ute i naturen och därför ställer fler frågor via nätet till den jourhavande biologen, vilket också är mycket positivt. Läs mer på museets webbsida "Möt oss online".

Webbvisning för skolor med Naturhistoriska riksmuseet. Foto: Charlotte Ek / NRM

En webbplats eller en app publiceras när den är färdig och granskad. Med direktsända inslag ska både tilltal och teknik fungera i stunden, liksom tilltalet. Vilka är skillnaderna mellan att naturvägleda direkt i digitala kanaler istället för att möta deltagarna i verkligheten?

- Laponia har haft öppet, men den stora utmaningen är ändå feedback och att lyckas med tvåvägskommunikation. Det är svårare i digitala media än live! menar Torhild.
- Vi tog de oceaner av timmar som stod till vårt förfogande i början av pandemin då grupperna började avboka och spelade in små mini-guidningar, berättar Jenny Carlsson, föreståndare för naturum Tåkern. 

Men det som leder till naturlig respons, nyfikenhet, fniss och kontakt i en verklig miljösituation ger inte alltid samma respons på nätet. Jenny funderar på naturvägledarrollen;
- Kanske är det lite som teaterskådisar och filmstjärnor, vi kanske är bäst i mötet med människorna, att engagerat svara på frågorna som dyker upp när vi helt plötsligt ser en havsörn dyka efter ett byte. Vi planerar nu med ny utrustning göra små korta filmer, där vi i förväg har skrivit manus. Våra ledord nu är “keep it simple” fast med bra utrustning, och bara vara dig själv, säger Jenny.

– Vi har teknik mellan oss och deltagarna, vilket gör att interaktionen blir lidande, menar Charlotte. Ett fåtal har haft problem med teknikstrul när de deltagit i våra fortbildningar. Linda fortsätter: - Vi har inte haft kunskap för detta innan, utan har blivit tvungna att lära oss. Sådana tekniska kunskaper behövs inte när man guidar i reservatet till vardags. 

Att behärska digital filmande och ny utrustning är förstås en del av utmaningen, för den eller de som tidigare inte har haft denna kunskap. Under pandemin har en snabb omställning till digital kommunikation kanske bidragit till ett ”hellre än bra”-läge, vilket dock har vägts upp av att situationen har varit ny för alla. Ett gott råd är alltid att planera och lära sig hantera verktygen, men att samtidigt inte vara rädd för att prova.

- Våga! Alla saker blir inte bra, men man lyckas inte om man inte våga testa. Sedan måste man hitta en form som passar en själv också, uppmanar Torhild.
- Ja, våga testa och experimentera, instämmer Linda Nyberg. Publiken under pandemin har varit ganska förlåtande och accepterande för nybörjare i den digitala världen. 

Charlotte och Sara fortsätter: - Det finns en tolerans bland besökarna att tekniken kan strula så ingen panik om det skulle uppstå problem. Då löser man det tillsammans, så våga prova.
- Mitt medskick är nog inte ha för höga förväntningar på digitala satsningar, flikar Jenny in. Om vi når ut till 10 st som kollar på varje film så är det bra nog. Når vi ut till lika många som går genom dörren på naturum är det ännu mer fantastiskt. Det är svårt att förstå sig på hur algoritmerna fungerar, att bygga upp många följare tar mycket tid. Många som jobbar som naturvägledare är biologer, inte webbredaktörer eller sociala medie-genier! avslutar Jenny.