Bilder, visuella representationer och avbildningar, är en av de mest mångsidiga och innehållsrika formerna för kommunikation. Hit hör bland annat teckningar, fotografier, kartor, symboler, grafiska illustrationer, målningar och inte minst rörliga bilder. Bildinnehåll kan även uppfattas och upplevas genom att återges som text, ljud, i relief eller i tredimensionell form. 

Taktil kartbildsprojektion, naturu Kosterhavet. Foto: Paul Henningsson, musedia

Den digitala bilden har transformerat bildmediet ytterligare och gjort det möjligt att sprida bildinformation på nya sätt och har även skapat nya former för visuell kommunikation. Till exempel avancerade visualiseringstekniker, som 3D och virtuell verklighet, kommunikation via internet, sociala medier och inte minst genom de integrerade pekskärmarna och kamerorna i bärbara smarttelefoner och surfplattor. Bildmediet har på detta sätt hamnat i fokus för en stor del av dagens digitala kommunikation.

Bilder kan användas på många sätt, från att stödja annan information till att vara den huvudsakliga informationsbäraren. 

Inom natur- och kulturvägledning är det vanligt att visa bilder och illustrationer på till exempel besöksskyltar, i utställningar och i appar. Bildspel och filmvisningar finns på många naturum som del av utställningarna. En mer avancerad filmvisning ges på 360-gradersbiografen Cosmonova på Naturhistoriska riksmuseet.

Fotoutställningen “Jorden från ovan”, Helsingfors. Foto: Stine Norden/Life Exhibitions http://www.lifeexhibitions.com

Ett annat berömt exempel på bild som vill väcka känsla för naturmiljön är utomhusutställningen ”Jorden från ovan” av fotografen Yann Arthus-Bertrand, som under tjugo år har turnerat över hela världen.

Fotografiet har förändrats helt av den digitala tekniken. Idag är de flesta bilder vi ser producerade eller bearbetade på digital väg. En stor del av bildinnehållet förutsätter dessutom visualisering på digitala skärmar av något slag.

En digital kamerabild är baserad på små bildpunkter, pixlar, där varje punkt representerar information om kulör, kontrast, transparens och så vidare. Ju tätare bildpunktsinformation, ju högre kvalitet på bildens återgivning. 

Bildrättigheter

Internet, SMS, sociala medier och e-post: de digitala medierna är fulla av bildkommunikation och är en del av vardagen. Enkelheten idag att hitta digitala bilder och publicera dem vidare, gör det ibland lätt att glömma bort upphovsrätten. Tillstånd från upphovsperson, fotograf eller bildbyrå, ibland även bildavgifter har varit den etablerade formen för att få använda någons bild i andra sammanhang. Ett initiativ heter “Creative Commons” som är en internationell licens för rätt att använda digitala bilder, utan avgift, vid publicering. 

Licenserna utgår från den som skapar bilden och som sedan bestämmer sig för om bilden får användas helt fritt, med vissa förbehåll eller mer strikt. Webbtjänsten Wikipedia följer “Creative Commons” och vid varje bild i artiklarna anges om och hur bilden får reproduceras vidare. Även naturvägledare kan ansluta till “Creative Commons”.

Ytterligare en fråga, som är viktig inom bildpublicering som sprids till en bred allmänhet, till exempel genom naturvägledning, är samtycke från personer som råkar medverka i en bild. 

Enligt GDPR, dataskyddsförordningen, behöver människor informeras på förhand när allmän fotografering äger rum, om bildernas syfte och vem som är kontaktperson, om de ska få utnyttja sin rättighet att inte vilja bli avfotograferade och publicerade. Barn/omyndiga personer har extra starkt skydd enligt GDPR-lagen.

Vid organiserade träffar, till exempel gruppvisningar, används ofta blanketter för deltagarnas samtycke till fotografering och publicering. Blanketter och checklistor publiceras ofta på kommuners webbplatser, inom föreningsrörelsen, förskolor med mera.

Tillgänglighet

Lika viktigt som upphovsrätt är att fundera igenom tillgänglighetsfrågor. Bilders ljus- och kontrastverkan, storlek på text samt val av färger kan på olika sätt påverka hur väl bildinnehållet kan avläsas. Detta är extra viktigt vid utformning av digitalt skärminnehåll där deltagaren ska kunna välja avsnitt via användarkontroller. Placering inomhus, utomhus, i direkt dagsljus kan också påverka hur bilder uppfattas - eller inte. 

Offentliga webbplatser, filmade inslag och appar omfattas sedan 2018 av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. ”Vägledning för webbutveckling” är en webbresurs som har checklistor för tillgängliga grafiska gränssnitt liksom bild- och videoanvändning. Liknande riktlinjer för både digital och analog bild i publika sammanhang finns dessutom i rapporten “Tillgängliga natur och kulturområden”.

Även bildinnehåll kan påverka hur en bild uppfattas. Därför är det viktigt att fundera på om bildkommunikationen utelämnar något, som kanske borde inkluderas för att bli både intresseväckande, begripligt och relevant för deltagarna. Detta gäller både pedgogiska illustrationer och bilder i marknadsföringssyfte. Det är värdefullt att fundera över målgrupper, eftersom bildbudskap som verkar självklara kan uppfattas på andra sätt. 

Vid förnyelsen av naturum Getteröns basutställning om fåglar, testades grafik och symboler för bildskärmar och fysiska skyltar med grupper av mindre naturvana familjer, som hade intresse av att besöka naturum. Gruppernas respons bidrog till förbättringar av bildillustrationer innan slutlig produktion gjordes.

Andra sätt att inkludera målgrupper är att samskapa kring innehåll. Utvecklingen av mobiler och sociala medier har skapat verktyg för tvåvägskommunikation, till exempel för att samla in frågor inför en planerad visning på nätet.

Fototävlingar, fotokurser och fotoutställningar brukar vara populära och kan vara ett bra sätt att engagera besökare i ett naturområde. På skärmar inne på en del naturum och/eller på deras hemsidor kan man följa häckningar av fåglar i närområdet. Läs här hur Kristianstad vattenriket jobbar med detta.

På Naturhistoriska museet i Göteborg visas besökares foto och kommentarer på bildskärmar i utställningen, via muséets Instagram-konto och med hjälp av vissa nyckelord (“hashtags”, fyrkantstaggar) kopplade till bildinläggen.

Samling av bilder på Instagram publicerade med etiketten #naturstig

Film - rörlig

Film är rörlig bild och en viktig källa till information, berättande, underhållning och utbildning. Den rörliga bilden ligger nära hur ögat uppfattar den fysiska omgivningen, därför har rörlig bild en särskild attraktion.

Principen för rörlig bild är enkelt uttryckt en serie stillbilder där bildinnehåll ändras något mellan respektive ruta. När bildrutorna spelas upp i tät följd ser bildinnehållet ut att röra sig, leva.

Rörlig bild är inte begränsad till avfilmad verklighet. Även tecknad film och animation är rörlig bild. Ett sorts mellanting är intervallfotografering, att ta stillbilder från samma position över tid och sedan sammanfoga dem till en rörlig scen, för att illustrera förlopp som inte kan uppfattas i realtid. Till exempel en knopp på en kvist som utvecklas till ett helt blad, skiftar färg och slutligen faller av. Animation kan även användas för att illustrera komplexa förlopp, till exempel geologiska processer.

Bildklipp: “Hemmaodling: kastanj”

På liknande sätt som digital utveckling har förändrat kamera och fotografering, har digital teknik även omformat filmmediet. 

Idag finns många möjligheter att skapa olika typer av filminnehåll, vilket tidigare krävde mycket mer avancerad utrustning och specifik hantverkskunskap. Inom professionell film kan till exempel tredimensionell grafik blandas med verkligt foto utan att betraktaren uppfattar omedelbar skillnad i utseendet. Enbart en vanlig mobilkamera, ett mobil-stativ och hjälpbelysning kan ge bilder som har TV-kvalitet.

Kameror kan även fjärrstyras med hjälp av så kallade “drönare” vilket ger nya möjligheter att experimentera med flygbilder, men som vid ogenomtänkt användning även kan bli ett nytt störningsmoment i naturen.

Mängden bildinformation som lagras i ett filmklipp skapar stora datafiler. För att kunna användas praktiskt, till exempel skickas som ett meddelande till kompisens mobil, eller spridas via sociala medier, används idag filformat som komprimerar filmklipp. 

Kostnadsfria webbtjänster som Youtube och Facebook räcker långt för att publicera film, så att många kan se den och kanske även dela innehållet vidare till andra. Betaltjänster kan ge mindre komprimerade bilder och högre bildkvalitet men är också beroende av internet-anslutningar med hög kapacitet. Detta kan vägas mot att de flesta idag använder mobiltelefoner för att ta del av Internet, samt oftast tittar kortare tid på filmklipp och skummar innehåll.

Strömmande media

Liveström med mobiltelefon från Naturum Vålådalen

Ett annat sätt att distribuera film och ljud på internet är genom direktuppspelning, så kallad strömning. Lösningen används till exempel för att publicera ljudböcker, sprida musik eller vid direktsändning, som vid sport- och nyhetssammanhang. Strömning används även vid videokonferenser över internet.

Strömning, från engelskans “streaming”, betyder att användaren inte behöver ladda ner något klipp utan kan ta del av en uppspelning i realtid. Mycket kort uttryckt innebär strömmande media att datamängd skickas som en strid ström av små “paket”, som omedelbart raderas sekunderna efter att paketen har spelats, “packats upp”. Informationen är endast tillgänglig medan användaren tittar eller lyssnar.

Inom digital naturvägledning används strömmande inslag ofta för vägledning på distans, visningar för grupper, samtal, naturskolor och liknande. Fler och fler har börjat utforska möjligheten, inte minst i samband med viruspandemin 2020/21 när mycket av ordinarie programverksamhet behövde stängas för att minska risker för smittospridning.

Liveströmning kan även göras från känsliga natur- och kulturmiljöer dit allmänheten inte har tillträde, för att på annat sätt levandegöra och presentera platsen för besökare.

Direktsändningar var tidigare ett område enbart för professionell TV-produktion. Tack vare internet och framförallt sociala medier är det möjligt att själv göra direktsändning av film och ljud, utan höga kostnader. En digitalkamera kan kopplas till en dator och via mjukvara konvertera om till en direktsänd signal till en distributionstjänst. Ett strömmande innehåll kan även göras med hjälp av en smarttelefon och ett stabilt mobilt nätverk. Youtube och Facebook är två kända tjänster som tillåter strömmande inslag för vanliga användarkonton. Men det finns även betaltjänster med specialfunktioner. Ytterligare en variant är videobaserade möten för slutna grupper med tjänster som Skype, Zoom, Teams, Discord med flera. 

Utöver det praktiska handlaget att filma, tänka målgrupp och bild så behöver varje liveström på internet som är öppen för allmänheten numera registreras hos Myndigheten för press, radio och TV. Sändningar på internet behöver dessutom ha en ansvarig utgivare. Registreringskrav gäller även om en mobil-app används, som Instagram eller Tik-Tok.