Kontaktinformation
SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv
Många digitala naturvägledningsprojekt baseras på möjligheter att använda den bärbara tekniken ute i naturen. Smarttelefoner och surfplattor har stora bildskärmar som visar bild, film och text och där olika funktioner aktiveras genom skärmarnas tryckkänslighet.
Men ibland behövs större bildskärmar för att kommunicera ett innehåll för fler personer samtidigt. Eller för att tillgängliggöra digital information för besökare utan tillgång till smarttelefon.
I utställningsmiljöer på till exempel naturum och besökscentrum används digitala skärmar i montrar, för att visa film, bildspel samt aktuell besöksinformation.
“Digital skyltning” är ett samlingsnamn för informativa och interaktiva bildskärmar i offentliga miljöer, som museer, butiker, mässanläggningar, flygplatser och liknande.
Digitala skyltar har börjat ersätta fysiska skyltar och tryckta affischer. Hit räknas även projektioner, som är ytterligare ett sätt att visa digitalt bildinnehåll.
Grundidén för digital skyltning är att skärminnehåll kan publiceras, styras och uppdateras på distans, via internet, genom särskilda publiceringsverktyg.
I sin enklaste form kan en vanlig datorskärm som visar löpande bilder från ett socialt mediakonto sägas vara en “digital skylt”. Men det vanliga är att publiceringsverktyg hanterar innehåll på fler skärmar, på olika ställen, med till exempel tidsstyrning eller automatisk omstart vid störningar.
Förutsatt att ström- och internetanslutning finns, skapar digital skyltning därför möjlighet att kommunicera med besökare även på avlägsna, obemannade platser. Till exempel för att tipsa om andra närbelägna naturområden, visa kamerabilder från skyddade fågelplatser och liknande.
Skärmbild från publiceringsverktyg för digitalt skyltsystem. Illustration: Yooba studio.
Publiceringsverktyg för digital skyltning finns i flera former. Från enkla kostnadsfria programvaror, lösningar baserade på öppen källkod eller molntjänster på internet. Till avancerade lösningar för högupplöst skärminnehåll och livesändningar, t ex för sportarenor och konserthallar. Flera publiceringsverktyg inkluderar appar för att även kunna hantera skyltinnehåll via mobiltelefon.
På Nordsjälland i Danmark gick lokala turistbyråer och besöksmål samman för att dela kostnaden för ett digitalt skyltsystem, “Infostander”, som också inkluderade kostnadsfritt nätverk för besökare. Även Statens fastighetsverk har utvecklat interaktiva utomhusskyltar bland annat för Läckö slott vid Vänern.
Tryckkänslig skärm med orienteringskarta vid Läckö slott. Foto: Statens fastighetsverk.
Digitala skyltar kan visa interaktivt eller icke-interaktivt innehåll. Principen för interaktiva digitala skyltar liknar interaktion med touchskärmar på mobiler och surfplattor.
Tryckkänsligheten är ett elektroniskt tillägg till det skikt i skärmen som visar bild. Genom att registrera mekaniska eller elektroniska förändringar i ett lager ovanpå bildskärmen, kan fingrets tryck läsas av som en “inmatning”. Moderna bildskärmar klarar tryck med flera fingrar eller händer samtidigt, så kallade multitouch-skärmar.
En stor bildskärm som placeras bakom en glasruta eller skyltfönster kan göras interaktiv, genom ett separat tryckkänsligt lager av plastfilm på fönsterglaset som ansluts till särskild mjukvara och bildskärmen.
Interaktiv plastfilm kan även kombineras med projektorvisad bild, istället för en bildskärm. Genom projektioner och särskild mjukvara går det dessutom att skapa effektfulla innehåll på tredimensionella fysiska ytor, så kallad “projection mapping”.
Besökare i geologisk utställning undersöker interaktiv projektion på en planetmodell. Foto: Globoccess.
Att illustrera vattenströmmar i haven, eller flyttvägar för fåglar kan till exempel projiceras med en 360°-lins direkt på en jordglob. Hur bergarter har bildats kan visas som en animerad projektion på en stenyta och så vidare.
Förr användes ofta datorer för att lagra själva bild- eller multimediainnehållet. Bildskärmar som används för digital skyltning, utnyttjar ofta kompakta mediespelare med nätverksanslutning. Eller har inbyggda spelare och nätverk i själva skärmen vilket gör att de kan styras och ta emot innehåll.
Förr alstrade även bildskärmar mycket värme och slukade mycket energi. Till exempel “plasmaskärmar” som har varit en vanlig bredbildsteknik. Nyare platta LED-skärmar blir inte varma och är energisnåla i drift, vilket är bra både för skärmen, ekonomin och miljön. LED-skärmar kan dessutom visa ljusstarka, skarpa bilder med hjälp av miljontals bildpunkter, “pixlar”. Många bildskärmstillverkare utvecklar allt tunnare och lättare modeller, även böjbara skärmar.
Det har också börjat bli vanligare att utnyttja surfplattor för fast digital skyltning för till exempel interaktiva och pedagogiska presentationer i utställningar, för självbetjäning och annonsering i butiker och liknande.
Precis som i moderna mediespelare har surfplattor dator, nätverk och skärm i samma enhet, vilket gör att de även kan utnyttjas för digital skyltning. Med hjälp av inställningar och appar kan surfplattornas menyer styras, så att endast avsett innehåll visas och andra funktioner begränsas för publik användning.
Digitala skyltar i utomhusmiljö kräver förutom strömförsörjning även klimat-, fukt- och vandalsäker montering för att klara olika årstider. Bildskärmar i utemiljö byggs därför in i särskilda rostfria höljen, chassi, med hjälpteknik för att reglera värme, interna fläktar, fuktskydd och så vidare.
Vandalsäkra glas placeras ofta framför själva bildskärmen. Extra glas för vandalskydd kan påverka den upplevda ljus- och färgstyrkan på bildskärmen. Detta kan kompenseras med extra ljusstarka LED-bildskärmar. Saknas strömförsörjning på plats, kan digitala utomhusskärmar även drivas med solcellspaneler.
En nyare typ av digital skylt baseras på så kallat “elektroniskt bläck”. Den har partiklar som laddas elektroniskt för att forma bokstäver och tecken, på en särskild pappersimiterande skärmyta. Tekniken användes först för bärbara läsplattor. Men har börjat användas utomhus i kollektivtrafik för att visa tidtabeller, fordonslinjer och information i realtid.
Tidtabellsskyltar för kollektivtrafik med elektroniskt bläck och e-papper. Foto: CHK E-ink och Papercast.
E-bläckslösningar drar väldigt lite ström. Det finns varianter av sådana som kan stå utomhus och kan uppdateras trådlöst, som ett digitalt skyltsystem. Det finns även e-bläckskärmar med touchfunktion, vilket gör att användaren kan byta bild och därmed få tillgång till hela skärmens yta på valbart språk, fördjupning inom ett visst ämne eller förbättrad tillgänglighet genom till exempel större bokstäver, mer ljus, uppläst text, teckenspråk.
Tekniken är än så länge ny när det gäller offentlig miljö. En fördel är att jämfört med datorskärmar är e-papper läsvänligt även i direkt solljus. Men eftersom de inte har bakgrundsljus vilket vanliga bildskärmar har, kan de vara svåra att läsa i mörker. Innehåll passar även främst svartvit text och grafik, rörlig bild fungerar inte.
Digitala skyltar vid Sandby borg med elektroniskt bläck, drivna av solceller och anslutna till mobilnätet. Foto: Oscar Engberg / Riksantikvarieämbetet
Vid fornlämningen Sandby borg på Öland har fd Riksutställningar, nuvarande Riksantikvarieämbetet utvecklat en prototyp för en e-bläcksskylt. Installationen drivs av solcellspaneler och skärmarna kan uppdateras via mobilt nätverk. Informationsskärmen utvecklades i samband med ett arkeologiskt projekt och resultat från undersökningsarbetet presenterades löpande på skärmarna för allmänheten. Läs mer om skyltprojektet i en artikel i CNV:s nyhetsbrev Naturvägledaren från 2017.
SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv