Hjälpmedel och pedagogisk fältteknik

Den digitala utvecklingen har bidragit till att specialinstrument, som tidigare främst användes inom vetenskaplig utbildning och forskning, har börjat bli mer åtkomligt för flera. 

Dessa digitala lösningar kan även användas för naturvägledning vid visningar, särskilt med mindre grupper av besökare, som hjälpmedel att uppfatta och förstärka den befintliga naturmiljön i sig. 

Det handlar bland annat om portabla mikroskop, undervattensmikrofoner och teleskop som kan anslutas till vanliga bärbara datorer och surfplattor, för att synliggöra det som vi människor sällan uppfattar med vår egen sinnesförmåga. 

Utöver att användas tillsammans med grupper av deltagare, kan bild, ljud- och filmklipp med fältteknik även publiceras och kommenteras i sociala medier. Viss fältteknik kan också monteras permanent, till exempel fågelholkskameror och bli ett inslag i en utställning eller sändas live, streamas på Youtube och liknande.

Allmänt sett är det tydlig skillnad mellan mer påkostade instrument, jämfört med de billigare. Enklare linsoptik betyder lite sämre kvalitet på bildförstoringar, enklare mikrofoner har sämre upptagningsförmåga än dyrare och så vidare, men kan ändå fylla sin funktion till exempel vid en visning, beroende på syftet. 

Även om många instrument är byggda för utomhushantering, för att klara fukt och smuts, är det viktigt att tänka på att skydda bärbara datorer och surfplattor, som kanske inte har samma skyddsegenskaper. Extra laddningsbara bärbara batterier (powerpacks) är också ett tips att ha med i fält. Tänk även på att dagsljus kan skapa blänk på bildskärmar. Skugga eller en mörkare bakgrund kan förbättra bildåtergivning utomhus.

Lyssna på djur och natur

En hydrofon är en undervattensmikrofon som uppfattar akustiska signaler under vatten, ursprungligen använd för att upptäcka jordskalv och undervattensvulkaner, men även för att studera valars läten. 

Enklare varianter kan användas för att lyssna av fiskars läten, ljudet av undervattensströmmar och vid hög känslighet till och med insektsljud i dammar. Med särskilda riktade mikrofoner kan fiskstim upptäckas och följas.

Hydrofon med digital inspelningsenhet. Foto: NHBS Ltd

En hydrofon kopplas lämpligen till en bärbar digital inspelningsenhet, som i sin tur ansluts till ett par batteridrivna högtalare. Även hörlurar kan användas och för fler lyssnare samtidigt kan adaptrar eller en extra batteridriven hörlursmixer användas. Beroende på vattendrag kan även mikrofonkabeln förlängas med en kompatibel förlängningskabel. 

En undervattensmikrofon kan inte anslutas direkt till en surfplatta eller mobil eftersom mikrofonen kräver extra spänning, vilket digitala inspelningsenheter har. Utöver att lyssna i realtid kan även ljudupptagningen spelas in för senare lyssning. En bra digital inspelningsenhet kostar strax under 2000 kronor.

Person med parabolmikrofon i skogsmiljö Foto: Li Peng


Handhållen parabolmikrofon med förstärkarenhet. Foto: Naturbokhandeln

En parabolmikrofon fångar upp ljud på avstånd tack vare ett stort “öra” runt mikrofonen, i form av en konkav skål. Parabolen fungerar som en studsyta, en reflektor för ljudet, som fångas in av den inåtvända mikrofonen. Med en parabolmikrofon kan fågelljud höras på långt avstånd, i ett högt träd eller tvärs över en äng. Enheten kan kopplas till en bärbar dator med extra högtalare, eller till en digital inspelningsenhet på liknande sätt som en hydrofon. 

På marknaden finns även parabolmikrofoner som förstärker höga ljudfrekvenser som med åldern kan vara svårare att uppfatta med den egna hörseln.

Andra ultrahöga ljudfrekvenser som till exempel fladdermössens ekolods-ljud kan vara svåra att uppfatta. Men en ultraljudsdetektor som kopplas till en smarttelefon kan spela upp, spela in och visualisera fladdermusens läte grafiskt. Med hjälp av tillhörande appar kan inspelade klipp positioneras på karta med hjälp av GPS och bli ett bidrag till medborgarforskning.

Ultraljudsdetektor ansluten till surfplatta. Foto: Echo Meter

Titta närmare på djur och natur

Handhållna mikroskop som ansluts till surfplatta eller bärbar dator ger möjlighet att titta närmare och visa upp saker som inte alltid syns med blotta ögat.

Digitala mikroskop ansluts oftast via USB-kabel, andra via trådlös kommunikation, så kallad blåtand. Vissa mikroskop-appar har stöd för stillbildsfoto eller film.

Person som använder trådlöst mikroskop och surfplatta. Foto: Proscope

USB-mikroskop ansluten till bärbar dator. Foto: Celesteron

Ett enklare alternativ kan vara att installera en förstoringsglas-app på smarttelefonen vilket till exempel kan användas som komplement till digitalt mikroskop vid en gruppaktivitet. Dessa appar utnyttjar mobilens kamera och till och med gratis-appar ger hygglig förstoring av stenar, kottar, löv och liknande. Det finns även betalversioner och mikroskop-appar för bättre förstoringskvalitet, men kan påverkas av mobilkamerans optik och skärm.  

Kamerateknologi kan också användas för att följa och filma skygga djur. Viltkameror, digitala vattentäta utomhuskameror, ursprungligen använt inom vilt- och naturvård liksom övervakning, reagerar på rörelse och har lång batteritid. Filmer kan lagras på minneskort, andra har möjlighet att skicka senaste bilderna som SMS, e-post eller lagras på nätet. 

Vissa viltkameror är dessutom utrustade med mörkerseende, det vill säga utnyttjar infrarött ljus och LED-belysning som är osynliga för djur, för att kunna filma i mörker. Ytterligare varianter kan styras via appar för smarttelefoner. Läs med om försök med viltkameror för inventering av vilda djur.

Viltkamera med kamouflagemönster upphängd på en trädstam med rem. Foto: Flappy Pigeon (CC BY-SA 4.0)

En annan variant av viltkameror inom naturvägledning är webbkameror för digital fågelskådning. Flera naturum och naturhistoriska museer utnyttjar tekniken, som medger trådlös, internetuppkopplad bildöverföring och ger möjlighet att fågelskåda hemifrån eller på plats vid till exempel en fågelstation. I till exempel Store mosse nationalpark finns en webbsänd kamera vid en matningsplats för örnar.

Fågelholkskameror, webbkameror monterade i fågelbon eller vid fröautomater, är ytterligare en lösning för att i bild följa djurliv på nära håll. Inte minst i fågelskyddsområden dit besökare inte har tillträde, eller i svårtillgänglig terräng.

Fågelholk med miniatyrkamera med bildöverföring via kabel. Foto: Green-Backyard

Mer avancerade utomhuskameror med motorstyrning kan göras interaktiva för användarna, genom att kunna styra vinkel, höjdläge och liknande. Även undervattenskameror kan användas på liknande sätt.

För alla fasta utomhusinstallationer av kameror kan väderlek ha stor betydelse för bildupplevelsen, trots kamerans optik. Snö och regn kan skymma sikt och hamna på glasskyddet framför linsen och så vidare.