Ljudinstallationer och mediespelare

Ljudinstallationer är ett brett samlingsbegrepp för anordningar som möjliggör uppspelning av ljud i en viss miljö. Till skillnad från bärbara ljudguider, innebär ljudinstallationer att de är monterade på plats. 

Begreppet ljudinstallation används dessutom för att beskriva konstnärliga och/eller scenografiska ljudverk eller ljudsättningar av specifika miljöer, i upplevelse-syfte. En ljudinstallationer i upplevelse- och/eller pedagogiskt syfte kan vara en del av ett ett naturum, finnas i en utställning och liknande.

Fasta ljudinstallationer görs även i utomhusmiljöer, som ljudillustrationer eller för att förhöja eller skapa en viss atmosfär på platsen, så kallad ambiens. En sådan utomhusmiljö kan vara en allmän plats, till exempel ett torg eller en gångtunnel. Det kan också vara ett inslag i en park eller i en botanisk trädgårdsmiljö.

För ljudinstallationer brukar man skilja mellan ljud som ska spelas kontinuerligt, till exempel som bakgrundsmiljö, eller kunna startas av händelser runt omkring. En sådan händelse kan vara tidsstyrning, ljusförändring eller rörelser som uppfattas av sensorer, till exempel att besökare passerar en vald punkt. Ljudinstallationer kan även utformas som aktiva lyssningsstationer som startas eller stängs av när användaren önskar, med hjälp av knappkontroller.

Ljudinstallationer utomhus som drivs med handvred. Foto: Playnetic

Solcellsdriven ljudstation vid vandringsled. Foto: Blackbox-AV

Den tekniska utrustningen för ljudinstallationer varierar. Men principen är att ha en ljuduppspelningsenhet, det vill säga en apparat som kan spela upp och/eller förstärka ett ljud, dessutom en en ljudåtergivningsenhet, en högtalare eller hörlur där ljudet hörs, samt nödvändiga kablar och kraftkälla, ström, för att länka ihop och driva apparaterna. 

Det finns ett stort utbud av ljudsystem för hemmabruk, så kallad konsumentelektronik, liksom ett stort utbud av professionella ljudlösningar. Professionella lösningar är ofta anpassade för användning i offentliga miljöer. Det gäller inte minst utrustning som ska tåla utomhusbruk, fukt och kyla. Hörlurar och kablar är speciellt utsatta för slitage i publika miljöer, vilket behöver tas med i planeringen. Dels gäller robusta lösningar, som till exempel skydd mot kabelbrott och ryck, dels behövs underhåll och utbyte av hörlurar göras efterhand.

Idag är det också vanligt med trådlösa hörlurar och högtalare som tar emot ljudsignalen via radiokommunikation istället för via kabel. Avstånd brukar dock vara begränsade och trådlösa hörlurar är mer stöldbegärliga. Ett alternativ till hörlurar kan vara att använda ljuddusch eller riktade högtalare, två lösningar för att fokusera ljud till en bestämd punkt i rummet.

 
Hörlursstation på naturum samt takhängande ljuddusch. Foto: Paul Henningsson, musedia

Centralt för en digitalt baserad ljudinstallation, är mediespelarenheten, det vill säga enheten som spelar upp ljudet. Digitala mediespelare klarar i allmänhet att spela upp både ljudspår samt bildspel och filmer. De vanligaste digitala ljudformaten är MP3, WMA, OGG, WAV och AAC.

I publika miljöer, som köpcentrum, bibliotek, museer och mässhallar är det vanligt att mediespelare är sammanlänkade i nätverk, där innehållet styrs och kan uppdateras på distans, liknande digitala skyltsystem. En mediespelare kan också vara fristående, där innehållet uppdateras i enheten genom till exempel minneskort, USB-minne eller via kabel från en arbetsdator.

Fristående mediespelarenhet med uppspelning från minneskort. Foto: ScanFX

Mediespelare är ofta kompakta vilket gör det lättare att montera och är mindre platskrävande. Fördelen är att mediespelare inte har rörliga mekaniska delar som slits ut, vilket kan hända med till exempel en DVD-spelare efter en tid. Det digitala ljudformatet innebär också att själva ljudspåret inte slits ut med tiden, utan tål oändligt antal uppspelningar, förutsatt att mediespelare och högtalare fungerar.

En mediespelare kan samtidigt utformas för att i publika miljöer stimulera fysisk interaktivitet och rörelse, med ett digitalt innehåll som aktiveras på mekanisk väg. Ett exempel är vevlådan , “U-Turn", som finns vid flera naturum och nationalparker. Vevlådan drivs antingen med solceller eller med hjälp av en vevmekanism och behöver därför inte ström från elnätet. Den laddas med MP3-filer och har åtta kanaler (med möjlighet till olika ljud). Så här beskriver Kristianstad vattenrike hur de arbetar med vevlåda. Här finns ytterligare en beskrivning samt en kort film som visar hur den fungerar. Andra liknande lösningar är “StoryTeller” och “AudioSense”.

”U-Turn”, vevlåda för ljuduppspelning. Foto: CNV

Besökare utforskar ljudstationen ”Storyteller” i form av ett styrhjul. Foto: Energileg

Andra mediespelare som drivs av användarens rörelser snarare än elström är lekmöbler anpassade för utomhusbruk. Ljudet i dessa utomhusinstallationer består också av MP3-filer och kan spelas upp slumpmässigt eller väljas i viss ordning. I dessa ljudmöbler är högtalarna ofta inkapslad i själva enheten där ljudvolym kan ställas in beroende på omgivande miljö

Rörelseaktiverad ljudinstallation. Foto: Euroflex

Fotpumpsaktiverad ljudstation i park. Foto: Eduplaying

Ett alternativ till både mediespelarprodukter, eller att använda datorer som spelar upp ljud, är enkortsdatorer, små elektroniska kretskort, som fungerar som datorer och kan programmeras för att spela allt från enkla bildspel, använda knappkontroller för ljudklipp och interaktiv respons, till att styra andra enheter som små motorer, belysning med mera. 

Exempel på enkortsdatorer är bland annat Raspberry Pi, Arduino och Tinkerboard. Denna tekniska lösning används ofta för konstnärliga ljudinstallationer, pedagogiska teknikexperiment eller i utställningssammanhang. 

Fördelen med enkortsdatorer är att de har mycket låg kostnad, är möjliga att anpassa och placera mera fritt för den händige, och dessutom kan lagra mediafiler på minneskort samt kommunicera med internet. Här beskriver naturum Vattenriket hur de utnyttjar enkortsdatorn Raspberry Pi för en medieinstallation.

Enkortsdator av modell Raspberry Pi med uttag för bildskärm, internet, ljud med mera. (Foto: Public Domain / CCO)