Kontaktinformation
SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv
Genom naturvägledning hoppas vi påverka våra deltagare – vi vill till exempel bidra till att de fördjupar sin kunskap, att attityder påverkas, att de inspireras till fördjupat engagemang, att kreativitet väcks och att de agerar på något sätt. Men vad vet vi egentligen om hur det går? CNV har på denna tips på litteratur och metoder som kan utgöra stöd för att utvärdera naturvägledning.
Att genom naturvägledning underlätta för människor att uppleva och lära sig om platser man känner starkt för är ofta en stark drivkraft för naturvägledare. Många tror också att deras verksamhet leder till ett djupare engagemang för naturen och miljön hos deltagarna.
Men hur kan vi veta vad vi faktiskt åstadkommer om vi inte utvärderar det vi gör? Självklart är magkänslan efteråt hos den som genomfört aktiviteten en tydlig signal om hur det har gått, men vad betyder det egentligen? Men utvärderingar kan med fördel genomföras mer strukturerat.
Genom utvärdering kan du som naturvägledare lära dig mer om dina deltagare, få hjälp att reflektera över och utveckla dina metoder och vägval och inte minst, utvecklas i din yrkesroll.
Samtlig utvärdering underlättas av att man har uppsatta mål för verksamheten eller projektet, så att man kan jämföra resultatet från utvärderingen med något.
Genom utvärdering får man respons på kvaliteten i sitt arbete. Man får bättre förutsättningar för att sätta realistiska och mätbara mål. Man får underlag till beslutsfattare och kan förmedla erfarenheter på ett tydligare sätt. Eller kort sagt: Man får bättre koll på vad man håller på med och hur verksamheten utvecklas.
CNV har låtit ta fram en sammanställning av motiv, metoder och exempel på kvalitativa besökarstudier. Läs mer om den här.
Att observera besökare kan ge mycket intressant information om det utförs på ett genomtänkt sätt. Lär dig mer om det här.
Reviewing är en form av praktiska metoder att direkt i fält ta fram och ta vara på deltagares förkunskaper, förväntningar, erfarenheter, upplevelser, attityder, synpunkter och reflektioner. Läs om reviewing här.
Tankelistning är en metod som strävar efter att ringa in vad besökare tänker efter att de exempelvis deltagit i en guidning, gått en naturstig eller besökt en utställning. Läs mer om tankelistning här.
Många naturvägledare vill att deras insatser ska leda till en ökad känsla för naturen. En grupp amerikanska forskare inom miljöundervisning har gett ut en guide om hur man kan utvärdera hur skolaktiviteter om natur bidrar till naturkontakt. Läs här om The Practitioners Guide to Assessing Connection to Nature.
Läs även gärna om utvärderingen av Dive in!-utställningen, som försökte få besökare att ändra sitt beteende kring havets liv. Se här.
Läs mer om varje tips på denna sida.
I menyerna här nedan kan du ta del av exempel både från Sverige och andra länder samt information om litteraturtips.
Här följer några exempel från Sverige på besökarstudier och utvärdering av naturvägledning.
När upplevelse- och naturstigar skulle tas fram till Världsarvet Höga Kusten / Kvarkens skärgård så gjordes tester med hjälp av prototyper för t ex skyltar, modeller och ljudguider. Det gjordes för att man skulle kunna testa den planerade naturvägledningen innan den fanns på plats. Personer som representerade de tilltänkta målgrupperna bjöds in för att prova, reflektera över och bedöma naturvägledningen. Läs mer om testerna här. Testerna utförades som en del av framtagandet av en naturvägledningsplan för världsarvet.
2008 och 2018 om svenskars tankar om Sveriges nationalparker och den gjordes på uppdrag av Naturvårdsverket. Det var en kvantitativ undersökning med webbpanel med ett urval av svenska folket. Webbpanelen har rekryterats med hänsyn tagen till kön, ålder och region. Respondenterna fick bl a svarar på om de vid sina nationalparksbesök har upplevt att det varit hög kvalitet på information (exemplifieras med foldrar, kartor, skyltar, webbsidor, guidning, naturum) och service (exemplifieras med mötet med personalen på naturum, standarden på serviceanläggningar som utedass och vindskydd). Svaren på de frågorna finns på sidan 27 i denna rapport.
2014 och 2015 genomförde Svenska turistföreningen projekten Get Real Summer och Get Real Kids, för att undersöka hur STF kan göra fjällresor mer attraktiva för ungdomar och barnfamiljer. Ungdomar och barnfamiljer erbjöds gratis fjällresa mot att de reflekterade över olika vägval, blev intervjuade och svarade på enkät efter resan. Metodiken och resultatet presenteras här: Get Real Summer och Get Real Kids.
2013 genomförde CNV ett projekt tillsammans med åtta naturum, där det genomfördes tankelistning. Projektet var en del i arbetet med att utveckla metoden tankelistning. Resultatet från arbetet finns redovisat i denna rapport.
Du kan läsa mer om de följande fyra exemplen i rapporten Besökarnas röster.
Naturvårdsverket, rapport 5585, juni 2007
”Ring naturen” är en fem kilometer lång slinga med åtta informationspunkter där besökare kan ringa upp och få kostnadsfri naturvägledning direkt till sin mobil. Slingan sammanfaller med den så kallade Barnvagnsslingan och är följaktligen lättillgänglig. Målet med pilotprojektet sommaren 2006 var att minst 70 % av dem som testade slingan skulle tycka att informationen gav ett mervärde till besöket och ökad kunskap om natur- och kulturvärden i Tyresta. Utvärderingen genomfördes genom personliga intervjuer med besökare och enkäter utplacerade i lådor i området. 238 personer svarade varav 81 hade provat den nya tjänsten. Totalt 75 % svarade att de provat, vill eller kan tänka sig att prova tjänsten. De allra flesta var positiva och en del tror att Ring naturen kan locka nya grupper. Det finns även negativa svar som betonar att mobiltelefoner inte hör hemma i skogsupplevelsen eller att verksamheten är hälsoskadlig (mobilstrålning). Av de som provat uppfattade 80 % att det gjorde deras besök bättre och 74 % att de lärt sig något nytt om natur- och kulturmiljön i området – de uppsatta målen nåddes alltså i detta fall. Utvärderingen medverkade till att Ring naturen finns kvar i Tyresta, numera belagd med en samtalsavgift för att finansiera verksamheten.
Sannebro & Sandberg, Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2004:23.
Här är ett exempel som berör både besökare och icke-besökare i naturreservat. På uppdrag av länsstyrelsen genomförde Statistiska Centralbyrån en postenkät hösten 2003, vilken sändes till 1000 slumpvis valda personer mellan 18 och 75 år i Stockholms län. Svarsfrekvensen var knappt 60 % vilket enligt SCB är normalt för denna typ av undersökning. I enkäten ställdes frågor om hur intresserade de utvalda personerna var av att vistas i naturen, hur ofta de brukade besöka större naturområden och naturreservat liksom orsaker till att de inte brukade vistas i naturen. Enkäten tog också upp frågor om reseavstånd, färdsätt, vilka aktiviteter man brukar ägna sig åt, hur man fått information om sitt favoritreservat samt vilka synpunkter man hade på skötsel och information. Resultaten visar bland annat att hela 87 % angav att de var mycket eller ganska intresserade av att vistas i naturen, att en tredjedel hade tillgång till ett större naturområde inom en kilometer från bostaden samt att de vanligaste orsakerna till att man inte besökt ett större naturområde var att man gjorde annat på fritiden, inte hade tid eller saknade kunskap om var naturområdena fanns. Enkäten visar att det finns ett stort behov av information och att många önskar denna information hemskickad till sin brevlåda.
Sandberg & Sannebro, Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2003:10 (pdf)
Denna rapport består av två delar, dels en sammanställning av litteratur och kunskaper om besöksstudier i naturområden i Sverige och internationellt, dels ett projekt för att prova och utvärdera lämpliga metoder och frågor för enkäter till besökare i Stockholms läns naturreservat. En internationell utblick görs till USA, Kanada och Finland, där studier av besökare i nationalparker och naturreservat är vanligare än i Sverige. Rapportförfattarna har gjort en genomgång av litteratur och kontaktat länsstyrelser i Sverige och konstaterar att kunskaperna om besökare i svenska naturområden är små. Oftast handlar det bara om kvantitativa mätningar under en begränsad tidsperiod. Exempel på forskning kring människors utnyttjande av tätortsnära natur med mera beskrivs i rapporten. En enkätundersökning genomfördes i fyra välbesökta naturreservat i Stockholms län. Totalt 305 svar visade bland annat på att den typiska besökare i dessa reservat år 2002 var en man i 55-64-årsåldern som rest 10-50 kilometer per bil i 30-45 minuter för att ta sig till området. De flesta var bekanta med reservaten sedan tidigare och i många fall är man nöjd med den service som ges. En fråga som rapportförfattarna ställer sig är om de som inte sökt sig till reservaten skulle uppskatta mer information än de befintliga besökarna. Man ger också ett antal förslag hur länsstyrelsen kan förbättra information och uppföljning i framtiden.
I samband med guidade vandringar genomförde man enkätundersökningar. Enkäten delades ut till besökarna och de fick svara på frågor om vad de tyckte om vandringarna, som dess innehåll, längd, om guidens insats. Läs mer om enkätundersökningarna i Besökarnas röster från sidan 32.
Här samlar CNV exempel på utvärdering av naturvägledning i andra länder.
Med utställningen Dive in! försökte S:t Andrews universitets museum påverka besökarnas attityder och beteenden. Utställningen handlar om hav och klimatförändringar och besökare får förslag på vad hen själv kan göra för havets liv. Teamet bakom utställningen undersökte besökarnas reaktioner. Läs om det arbetet här.
När upplevelse- och naturstigar skulle tas fram till Världsarvet Höga Kusten / Kvarkens skärgård så gjordes tester med hjälp av prototyper för t ex skyltar, modeller och ljudguider. Det gjordes för att man skulle kunna testa den planerade naturvägledningen innan den fanns på plats. Personer som representerade de tilltänkta målgrupperna bjöds in för att prova, reflektera över och bedöma naturvägledningen. Läs mer om testerna här. Testerna utförades som en del av framtagandet av en naturvägledningsplan för världsarvet.
I Finland följer man regelbundet upp besökares upplevelser av och effekter från besök i syddad natur och på naturum. Läs om arbetet och resultat från det i rapporten Besökarnas röster från sidan 44.
I Schwarzwald (Black Forest) i södra Tyskland har universitetet i Freiburg testat en utvärderingsmetod för obemannad naturvägledning. I det aktuella delområdet av skogen har man både stigar och områden med naturvägledning i form av skyltar. Målet var att utvärdera naturvägledningen och hur den var strukturerad. Man ställde frågor om området till besökare både före och efter besöket (vid entrén). Resultatet visade att många läste skyltarna, och att ju fler skyltar som besökare läste desto mer lärde de sig om området. Utifrån de frågor man ställde till besökarna fick man också svar på frågor som: Varför man kom till området; Varför man inte läste mer på skyltarna; I vilken grad naturvägledningen berikade besöket; I vilken grad besökarna uppskattade strukturen på naturvägledning i området.
Besökarna fick även med sig en gps-sändare, som dokumenterade hur de rörde sig. Med hjälp av gps-sändaren kan man följa hur de rörde sig och hur länge de stannade vid varje skylt. Man noterade också vilken typ av grupp besökaren befann sig i så att man sedan kunde förstå var man ska satsa på naturvägledning för barnfamiljer eller för äldre besökare. Planer finns på att ta fram en applikation till smarttelefoner för området, med både naturvägledning och en frivillig spårningsfunktion. Anna Chatel-Messer och Monika Neithe från Universitetet i Freiburg berättade om detta utvecklingsprojekt på Interpret Europes konferens 2014. Ta del av deras presentation: How effective is heritage interpretation and how can you measure it? (pdf).
Detta nummer av Naturvägledaren har fokus på konsten att utvärdera naturvägledning. Här finns det.
Detta är en handbok för planering och genomförande av naturvägledning i skyddade natur- och kulturområden. I Avsnitt 3.6 står det en del om hur man kan testa naturvägledningsprodukter och planera för utvärdering. Ta del av handboken här.
Det är en handledning för dig som ansvarar för att, tillsammans med andra, planera för att kommunicera berättelserna om en plats med besökare. På sidan 44 och några sidor framåt i handledningen ges en del tips om utvärdering. Här finns handledningen.
Det är en rapport som CNV tagit fram och som ger en översikt över både utvärdering, reviewing och besökarstudier. Ta del av den här.
Boken har en bred ingång i hur man kan planera interpretation. Det finns ett utvärderingsavsnitt med sex steg att följa för en utvärderingsprocess.
En handledning som förklarar vad interpretation är och hur det kan användas som verktyg för guider i natur- och kulturarvsmiljöer. Den innehåller många bra övningar och tillvägagångssätt för dig som vill utveckla din teknik och din roll som guide. På sidan 30 ges tips om hur man kan utvärdera en guidad tur och på sidan 36 finns det en mall som man kan använda för att bedöma en guidning, uppdelat på olika aspekter av guidningen. Läs handledningen här.
Det är en bok om upplevelser, lärande, reflektion och delaktighet i mötet mellan natur och människa. Utbildare, forskare och naturvägledare från hela Norden skriver här om naturvägledning i teori och praktik. I kapitlena 3 och 4 finns flera användbara texter om utvärdering och reflektion kring ens guideverksamhet och naturvägledarskap. Läs boken här.
En grupp amerikanska forskare inom miljöundervisning har gett ut en guide om hur man kan utvärdera hur skolaktiviteter om natur bidrar till naturkontakt. Läs här om The Practitioners Guide to Assessing Connection to Nature.
Två av hans böcker har ett, ur perspektivet av att utvärdera besökscenter och utställningar likvärigt innhåll. I båda finns i stort sätt samma text och hjälpmedel i form av formulär att använda för att utvärdera och bedöma besökscenter. I båda böckerna finns även ett kompletterande avsnitt om att bedöma utställningar som är framtagna för barn.
Böckerna heter:
I riktlinjerna är det tydligjort vilka kvalitetsskrav som ställs på naturum. Där finns även ett avsnitt om uppföljning och utvärdering. Även andra besökscenter skulle kunna inspireras av dessa krav och arbetssätt. Ta del av rapporten här.
De handfasta råden som ges i denna lilla bok kan fungera som underlag för att utvärdera sin egen eller andras texter i t ex foldrar, på webbsidor och informationstavlor. Ta del av boken här.
Tankelistning är en metod som utvecklats för att utvärdera naturvägledning på ett kvalitativt sätt, som också stimulerar till reflektion både hos besökare/deltagare och utförare.
Om du vill arbeta med tankelistning så kan du läsa mer om metoden och ladda ner vår handledning här.
Här kan du läsa om resultatet och reflektioner från ett utvärderingsprojekt baserat på tankelistning, som gjordes i samarbetet med åtta naturum 2013.
Tankelisting användes även i tester av tilltänkt naturvägledning i världsarvet Höga Kusten / Kvarkens skärgård. Du kan läsa om testerna här.
För den som vill fördjupa sig i teorier bakom tankelistning och jobba vidare med resultatet från dem, t ex genom toleranszoner, så är denna bok användbar. Läs mer om den här.
Det finns en manual som togs fram för att samordna besökarundersökningsmetodik i naturområden i Norden och Baltikum. Projektet finansierades av Nordiska Ministerrådet och Naturvårdsverket och leddes av Metsähallitus (Forststyrelsen). Manualen fokuserar på praktiska frågor som hur besöksräkning och besökarstudier utförs, hur resultaten redovisas och hur informationen kan användas.
Vi vill också berätta om våra webbsidor om planering av naturvägledning där det finns en del material som är mycket relevant för den som jobbar med utvärdering. T ex kan man på sidan Principer och steg för planering kika på punkt 5, för att se hur utvärdering kan ses som en del i en planeringsprocess. På planeringssidorna finns flera bra litteraturtips, vilka för utvärderingsändamål specificeras nedan i menyn Litteraturtips.
SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv