Forskning för alla - Enkel app bidrar till kunskap om hotade arter

Naturfredningsforeningen i Danmark har fått 30 000 danskar att rapportera in fynd av 30 olika arter via en app på mobilen. Nu generar projektet Den store NaturTjek 150 000 registreringar om året, tillräckligt många för att visa på hur det står till med mångfalden i varje kommun och ge bra underlag för påverkansarbete mot regering och kommuner.

Men det har inte alltid varit så lyckat. När marknadsföraren Simon Leed Krøs tog över som projektledare 2014, var det bara 500 aktiva användare. En enkät visade att endast 20 procent kunde tänka sig att fortsätta.

– Det var tal om att stänga ner den, säger han i en Skype-intervju från Köpenhamn. Naturfredningsforeningen ansökte om pengar till att bygga om och marknadsföra appen och fick 14 miljoner danska kronor under fem år från Aage V. Jensen Naturfond. Simon Leed Krøs antog en integrerad strategi, dvs. marknadsförde projektet kraftigt i sociala medier, bland annat.

Integrerad approach till marknadsföringen

I kampanjen använde de en i Danmark redan känd rollfigur som heter Todd, en naturälskande australiensk "multikonstnär", spelad av Martin Brygmann. I ett flertal humoristiska kortfilmer skuttar Todd omkring i det danska naturlandskapet, iklädd grön kroppsstrumpa, och berättar på bruten danska hur lätt det är att registrera arter med appen NaturTjek (naturkoll på svenska). Reklamen har endast spridits i sociala medier och en av filmerna har setts 600 000 gånger.

– Todd var ett sätt att prata med gemene dansk. Om Todd kan registrera ekorren, så kan du, säger Simon Leed Krøs.

Den store NaturTjek har varit igång sedan maj 2015. Datainsamlingen gör det möjligt att noggrant ange vilka arter i vilka kommuner som är i fara.

– Hela idén är att kunna visa på en uppåt- eller nedåtgående trend i varje kommun. Som en grön organisation har vi velat få bästa möjliga dataunderlag för att kunna trycka på regeringen och kommunerna att göra någonting åt krympande mångfald. Men också för att inspirera dem, förstås, säger Simon Leed Krøs. Projektet har också tagit fram gratis pedagogiskt material till skolor.

Äldre människor flitigaste användarna

Målet är att få in 40 000 regelbundna användare. Och för att uppnå det måste de rekrytera flitigt.

– Det är allt från familjer som vill ha en aktivitet under helgen, till scouter och hundägare som kan göra det under sina promenader, säger Simon Leed Krøs. Vi har helt vanliga danskar som gör det när de är ute och springer, vi har jägare, fiskare och människor som är engagerade i naturen.

För att sprida information använder organisationen sociala medier, Naturfredningsforeningens kanaler och samarbeten med andra organisationer, som Arla.

– Det är frivilligt, men vi försöker få jordbrukaren som ändå sitter på sin traktor och följer en GPS att registrera det de ser.

En målgrupp som de trodde skulle vara lite mer svårtillgänglig är äldre människor, men det har visat sig vara fel.

– Appen är modern och måste uppdateras varje år. Men när de väl är igång så slutar de inte! De är våra bästa användare. Och vi gör allt vi kan för att hålla kvar dem, säger Simon Leed Krøs.

Nu visar en uppföljningsanalys att 93 procent av användarna vill fortsätta. Men det är viktigt att hela tiden fylla på med nya brukare, säger Simon Leed Krøs.

Dessutom är Naturfredningsforeningens projektkontor, som består av en heltidsanställd och en deltidsanställd, noggranna med att vara tillgängliga för användare.

– Användare kontaktar oss varje vecka och vi svarar på varenda fråga som kommer in, säger Simon Leed Krøs.

Medborgarforskning populär i Sverige

I Sverige finns flera medborgarforskningsprojekt. Pionjären är den kända webbaserade Artportalen som administreras av ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Där rapporterar privatpersoner och naturvårdstjänstemän sina observationer av Sveriges växter, svampar och djur. Artportalen är en viktig kunskapskälla som används av forskare för riktade naturvårdsinsatser för att bekämpa miljö- och klimatproblem.

Idag rapporterar observatörer i Sverige sina naturfynd till Artportalen nästan var fjärde sekund, berättar Anna Maria Wremp, kommunikatör på SLU, för forskning.se. I januari 2016 fanns mer en 50 miljoner observationer i Artportalen.

Naturens kalender, i Svenska fenologinätverkets regi, är ett annat viktigt projekt. Det började som en enkel hemsida där man kunde rapportera observationer om höst och vårtecken. Motivet var att skapa en landsomfattande databas för att hjälpa forskare se hur klimatförändringen påverkar växtsäsongen i olika delar av landet, säger Kjell Bolmgren, växtekolog och samordnare för Naturens kalender.

2013 lanserade nätverket Naturens kalender appen där man kan rapportera till Bikalendern eller Växtkalendern. Under 2017 lanseras också Fågelkalendern, vars mobil-app blir direkt kopplad till Artportalen. Idag har Naturens kalender mer än 3 000 registrerade rapportörer varav en grupp på 300 har fått särskilda instruktioner för att kunna vara så kallade fenologiväktare. 

– Forskare har börjat använda våra data och det allra viktigaste är att länsstyrelserna och Naturvårdsverket använder data från fenologiväktarna för uppföljningen av de svenska miljömålen, säger Kjell Bolmgren.

Naturens kalender arbetar mot alla åldersgrupper men merparten är skolelever och pensionärer, de som har tid att vara ute i skogen, säger Kjell Bolmgren. Sociala medier har visat sig vara en "fantastisk föreningsform", tillägger han.

– Jag använder Facebook för att kommunicera med observatörerna. Det är ett enkelt sätt att återkoppla till deltagarna och visa vad som händer tack vare deras observationer.