Observationer av besökare – mångsidigt verktyg

Du som är intresserad av Pauls sammanställning, mejla till  Anders Arnell på CNV, anders.arnell@slu.se.

Vad bör man tänka på vid observationer av besökare?

Att vara lite klar över sitt syfte och ha lite struktur, så att observationsunderlag blir någorlunda likvärdigt. Försök att slumpa urval av de som observeras, räkna till exempel var tredje besökare, var femte familj och så vidare. Tänk även på att göra nedslag vid minst 2-3 tillfällen för att spegla olika veckodagar.

Observationsmetoder baseras på att försöka fånga så naturliga beteenden hos människor som möjligt. Syftet i naturvägledningssammanhang kan vara att studera både allmän orientering, rörelser och interaktioner med andra personer liksom med den omgivande miljön.

Vid besöksrika miljöer eller vid aktiviteter som baseras på mer interaktivitet kan det vara värt att använda video/film för att hinna fånga det som ögat kanske missar. Naturligtvis måste besökare få reda på att dokumentation pågår samt i vilket syfte – smygfilmning är inte tillåtet!

Hur kan man följa besökares rörelsemönster i t ex en utställning?

Ett handgripligt sätt är att ta fram schematiska kartor över utställningsrummet och på lagom avstånd med penna notera observerade individers in- och utgångspunkter, rita rörelser som linjerade pilar på kartan. Notera var personen dröjer kvar, hur länge och övriga observationer. Det är vettigt att ange datum och löpnummer på plankartorna och notera om det gäller individer eller grupper av personer. Fler besökarbanor på samma karta kan ritas med hjälp av olikfärgade pennor. Den händige kan även experimentera med surfplattor och rita in streck på en digital bild av plankartan.

Vad är en tankekarta och hur fungerar den?

En tankekarta är ett enkelt associationsverktyg vid korta intervjusamtal. Det består av ett pappersark där ett enda ledord står på pappret. Ledordet kan vara ett ämne, ett djur, en växt, en sak eller ett begrepp. Till exempel: ”Kalhygge”. Deltagaren ombeds under några minuter notera allt som ledordet väcker på pappersarket, fria associationer.

När respondenten har skrivit ber man denne att utveckla eventuella ord/kommentarer som är oklara eller verkar spännande/oväntade.
Tankekartor kan med fördel användas före och efter en aktivitet för att logga om deltagande i aktiviteten gav upphov till ny, eller annorlunda respons än vid första tillfället. Resultatet ger en bild av hur respondenten kopplar till ledordet, om det visar lite längre resonemang, personliga attityder/erfarenheter. Eller om det ger “tunn” respons, visar låg kännedom eller låg attraktion.

En annan variant är att kombinera rörelsekartor med idén för tankekartor. Respondenter kan ombes rita upp sin väg genom en miljö efter sitt besök och berätta högt och markera saker som de fäst sig vid på olika sätt. Resultatet kan bli ett slags “grafiska reportage” över besökarens egen väg och det sammanhang som hon observerat och återberättar med hjälp av plankarta.
Detta påminner om syftet med metoden “Tankelistning” och skulle kunna bli en utvikning av den metoden. Ofta kommer mest intressant respons av att inte ställa raka frågor, utan istället låta ett samtal ha sin gång genom olika frågeingångar.

Var kan jag lära mig mer om besökarobservationer?

Det är inte så enkelt att besvara – det går mode i metoder inom besökarstudiefältet. Observationer tillhör “grundverktygen” men är kanske inte i ropet för närvarande.

Jag nämnde artiklar och litteratur, även konferenser om besökarstudier brukar innehålla fallstudier som till exempel berör observationer.

Inom handel förekommer så kallade ”Retail Studies”, ett kunskapsfält som utvecklats i USA och kombinerar psykologi med marknadsundersökningar. En del av dessa metoder påminner om syften med besökarstudier och kan ge nya idéer om observationer, som kan tillämpas vid natur- och kulturvägledning.

En stor skillnad är dock att dessa studier handlar om att öka försäljning genom att till exempel studera butiksbeteenden, vilket inte alltid är direkt överförbart till naturums- eller museisammanhang. Kopplingar mellan kunders butiksbesök och hur mobiler hanteras under och efter besök, kan ändå vara intressant att följa upp för exempelvis naturum.

Jag rekommenderar även att titta på turismforskning som också berör beteenden hos gäster/turister, liksom sådan friluftsforskning som berör vanor, rörelser, beteenden och motiv för friluftsliv.

Intervju: Anders Arnell, CNV.

Text: Anders Arnell och Paul Henningsson.